MIGRATION | Varje år publicerar EU-kommissionen en rapport om hur länder utanför unionen sköter sig gällande att ta tillbaka medborgare som kommit till ett EU-land och sökt asyl, men sedan fått avslag.

Sedan 2020 har EU:s ministerråd kunnat straffa de länder som inte samarbetar på det sätt man önskar genom att begränsa landets medborgare från att få visum i EU- och Schengenländerna. Antingen kan möjligheterna att få visum inskränkas helt eller så kan kraven för att få visum skärpas.

Att regelbundet utvärdera vilka länder som samarbetar på det sätt som EU önskar och vilka som inte gör det är en del i en strategi som syftar till att skala upp deportationer men också skapa incitament för olika tredjeländer att samarbeta – för att inte riskera olika typer av visum-relaterade straff, skriver Statewatch som har granskat EU:s rapporter.

I den senaste rapporten från EU-kommissionen framkommer det att tretton länder utanför EU ibland accepterar ”profiler på sociala medier och telefonkontakter” som bevis för att säkerställa någons identitet. Detta är något som förenklar för EU i de fall som någon saknar id-kort eller pass. Att utvisa någon utan att ha kunnat fastställa identiteten är vare sig lagligt eller möjligt.

En handfull länder har straffats i olika grad sedan möjligheten infördes 2020. Bland dem finns Gambia, Bangladesh, Irak och Senegal. Bakgrunden till att EU:s ministerråd väljer att bestraffa Senegal beror på att man menat att ”samarbetet med Senegal, i den mån det förekommer, är mycket ojämn och resultaten är inte tillräckliga.

Det finns kvarstående utmaningar gällande identifikation och utfärdande av resehandlingar, och återvändande via chartrade plan är inte heller möjligt”. Jämfört med andra länder med ”motsvarande mängd ärenden” inom EU är antalet medborgare som kan skickas tillbaka till Senegal jämförelsevis få.

Nigeria sticker ut genom att inte bara godkänna konton på sociala medier utan också transaktioner av pengar. Flera länder som EU vill utvisa människor till kräver också att viss konfidentiell information lämnas ut till dem inför återvändandet.

FN:s migrationsorganisation IOM arbetar för att bygga upp en plattform där olika tredje länder och EU:s medlemsstater ska kunna kunna dela information om olika individer för att förenkla och möjliggöra deportationer. Detta samarbete heter Readmission case management system (RCMS) och RCMS-avtal finns redan med ett antal länder, bland annat Armenien Sri Lanka och Pakistan. Målet är att dessa avtal ska öka de kommande åren.

Gränspolischef Patrik Engström har tidigare pekat ut vad han kallar för problemländer i fråga om utvisningar från Sverige: Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Dessa länder tar emot medborgare som väljer att återvända frivilligt, men inte de som skickas tillbaka med tvång.

EU har försökt reformera sin gemensamma migrationspolitik, CEAS, sedan 2016. Den föregående EU-kommissionen lade ner sina försök i slutet av 2018 och när den nuvarande EU-kommissionen tillträdde efter EU-valet 2019 har svenska Ylva Johansson varit migrationskommissionär. Om ett drygt år, i maj 2024, är det dags för val till EU-parlamentet igen. Då byts även EU-kommissionen ut – och om den nuvarande kommissionen ska hinna med den reform som man föresatt sig är tiden som är kvar knapp.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.