Pendeln rör sig mot en allt stramare migrationspolitik i EU med växande krav på ”innovativa lösningar” utanför unionen.
Men Polen och Ungern är inte nöjda – och hindrar EU:s stats- och regeringschefer från att uttala sig gemensamt.
EU | När första dagen av veckans EU-toppmöte i Bryssel var över hade det redan gått långt över midnatt. Då hade ledarna ända sedan 18-tiden på torsdagen talat om migration, utan att kunna enas om ett sedvanligt mötesuttalande.
Orsaken: kraftigt missnöje från Polen och Ungern över den ministeruppgörelse om EU:s asyl- och migrationspakt som förhandlades fram av det svenska ordförandeskapet i början av juni.
De två länderna är dock isolerade i sitt motstånd.
– Det var tydligt att några länder blockerar diskussionen, men det finns en stor push från alla övriga länder att fortsätta med det momentum vi har. Det är första gången på sju-åtta år som vi har lyckats hitta en balans, säger Belgiens premiärminister Alexander De Croo på en nattlig pressträff.
Missnöje i öst
Pakten bygger mycket på stärkta gränser med tuffare kontroller och utökat samarbete med länder utanför Europa. Här ingår också krav på ”solidaritet” där länderna hjälper varandra med personal eller omfördelning eller rena pengar, för att avlasta vid ett stort tryck.
EU:s två mest migrationskritiska länder – Polen och Ungern – är dock fortsatt emot och vill dra hela uppgörelsen inför EU:s domstol.
De två länderna vill heller inte godkänna toppmötets uttalanden om migrationen om de inte får gehör för sina krav på att total enighet ska krävas i alla migrationsfrågor.
Eftersom övriga länder inte vill ge vika fick mötet helt sonika ta nattavbrott utan uttalande.
Nöjd Meloni
Asyl- och migrationsuppgörelsen hyllas annars av till exempel Italien, vars premiärminister Giorgia Meloni tillhör samma europeiska partifamilj som Polens premiärminister. Meloni tar gärna åt sig äran för hur EU rört sig mot ett ökat fokus på samarbete med exempelvis Tunisien och andra länder utanför EU i migrationspolitiken.
Även Danmarks statsminister Mette Frederiksen känner medvind. Danmark och sju andra länder skrev i februari ett brev till EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel med önskemål om att ta till mer ”innovativa lösningar”.
Det kan vara mottagningscenter utanför Europa. Det kan vara samarbeten med tredje land. Det verkar som att vi i mycket mycket högre grad backas upp om att det måste tänkas nytt på det här området, förklarade Frederiksen på väg in till EU-toppmötet.
”Extremt viktigt”
Även Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att det finns en ökande samsyn om att läget inte kan fortsätta som nu.
– Det är extremt viktigt att säkerställa att de som kommer in i EU har fått tillstånd att göra det. Vi kan inte fortsätta att ha människor som reser genom Europa utan tillstånd. Det är en samstämmig åsikt, sade Kristersson i Bryssel.
Det kan handla om åtgärder som avtal med länder utanför EU, som Turkiet och Tunisien. Däremot, hävdar Kristersson, är frågan om asylcenter utanför EU inte del av en bred europeisk diskussion nu.
EU-toppmötet fortsätter under fredagsmorgonen med diskussioner om främst ekonomi och relationen till Kina. Då kommer även rådsordförande Michel att avgöra om det finns möjlighet att göra nya försök att trots allt enas om ett uttalande om migrationen.
