Ö-nationen Cypern, som rent geografiskt ligger närmare mellanösternländer som Syrien och Libanon, är ett av de EU-länder som de senaste åren har tagit emot flest flyktingar per capita. Upp emot 900 flyktingar tas nu emot av Tyskland – som samtidigt stramar åt sin migrationspolitik.
CYPERN | Hittills i år har 3500 flyktingar anlänt till Cypern. Det kan låta som en droppe i havet – men i det lilla landet med 1,2 miljoner invånare är det en relativt sett hög siffra. Tillsammans med Spanien, Italien och Grekland är Cypern det EU-land som ensamt tar emot flest flyktingar sett till befolkningsmängd. Till Italien har över 46 000 flyktingar anlänt hittills i år.
I fjol anlände 17 000 flyktingar till Cypern och året dessförinnan, 2021, anlände 12 000 personer. I och med att de flesta ankomsterna brukar ske under sommarhalvåret kan årets statistik komma att bli ungefär som fjolårets, även om det är för tidigt att säga någonting om i nuläget.
Tyskland har vid flera tillfällen tryckt på för att EU – i väntan till att man har lyckats reformera den gemensamma EU-migrationspolitiken – ska få på plats en rättvis mekanism för att omfördela flyktingar inom unionen. Detta har dröjt, även om det från EU:s håll nu finns en plan på att omfördela 10 000 flyktingar till olika EU länder.
Dessa flyktingar skall vara sådana som har goda chanser att få asyl. Mycket få länder – inklusive Sverige som vid flera tillfällen sagt nej till att ta emot människor från exempelvis Medelhavet – har varit villiga att ta emot flyktingar som anländer till länderna på EU:s yttre gränser, som de fyra tidigare nämnda kust- och ö-nationerna. Därmed fungerar detta sätt att dela på ansvaret för flyktingarna ganska – eller mycket – dåligt.
De 900 personer som Tyskland efter ett statsbesök på Cypern har sagt att de ska ta emot är utöver 500 personer som man redan har lovat att omfördela från Cypern. De första 48 personerna flögs till Tyskland från Cypern i december 2022, skriver InfoMigrants.
De flesta flyktingarna som anländer till EU-landet kommer från norra Cypern, som till skillnad från den andra halvan av ön inte är med i EU. Sedan en konflikt 1974 har Cypern varit ett delat land – den nordliga delen bebos i majoritet av turkcyprioter och den södra delen av grekcyprioter. FN har fortfarande en fredsbevarande styrka på ön, vars uppgift är att vaka över buffertzonen som skiljer de båda sidorna åt. Cyperns huvudstad Nicosia är idag världens enda delade huvudstad.
En anledning bakom att allt fler flyktingar anländer till Cypern är den ekonomiska krisen i Libanon, som har pågått sedan hösten 2019 då landsomfattande protester mot regimen skakade landet. Både syrier i Libanon och libaneser ser sig om efter en utväg och allt fler flyktingbåtar avgår från den nordliga kuststaden Tripoli.
Idag har protesterna stagnerat medan fattigdomen har brett ut sig. Världsbanken, som i flera frispråkiga rapporter har anklagat Libanons maktelit för att ha orsakat och göda krisen, har kallat den ekonomiska krisen i Libanon för en av de värsta i världen på över 100 år. Över 80 procent av befolkningen lever under fattigdomströskeln, I sin senaste rapport, från den 16 maj, varnar världsorganisationen för att krisen skall normaliseras.
***
LÄS MER:
Ett splittrat Cypern går till val
Självutnämnda Nordcypern kräver erkännande
Stark kritik mot Erdogans Cypern-planer
Turkisk vrede mot EU-sanktioner
