SYRIEN | – Människor är rädda för att åka tillbaka på grund av att, även om de har alla dokument eller tillgång till register som bevisar deras äganderätt av en fastighet så har många lagar införts som tar ifrån dem deras rättigheter och inte erbjuder någon kompensation. De här lagarna används som ett sätt för den syriska regimen att ta över alla strategiska och viktiga områden av Syrien, säger Fidel Abdul Ghana, chef för det Syriska nätverket för mänskliga rättigheter, till The Guardian.

Nätverket har nyligen skrivit en ny rapport som The Guardian har tagit del av. Tidningen menar rapporten innehåller ny information om hur många som påverkas och hur stort det här problemet kan komma att bli framöver. Upp emot 14 miljoner syrier kan vid ett återvändande – antingen från utomlands eller från att ha varit på flykt inom landet – drabbas.

Den syriska regimen, med diktatorn Bashar al-Assad i spetsen, har sedan kriget startade 2011 infört en rad olika lagar som begränsar människors möjlighet att få tillbaka sina hem eller sin mark efter att de varit på flykt eller internflykt, för att undkomma det rasande kriget. Den första lagen sedan kriget startade infördes 2012, förordning 66, och 2015 följde lag nummer 23. Därefter kom en ny lag 2018 som ytterligare påverkade syriers möjligheter att få tillbaka sin mark och sina rättmätiga bostäder.

De olika lagarna gör det bland annat möjligt för kommuner och olika nivåer av statsapparaten att ta över viss privat mark i syfte att omvandla eller urbanisera den – det vill säga att det på något sätt finns en större plan för marken. Den första lagen från 2012 skulle motverka informella bosättningar i Damaskus, men istället kom den att rikta in sig på mark tillhörande oppositionen. Lagen från 2018 spann vidare på detta och lagen kom – trots protester – att gälla hela landet och inte bara huvudstaden.

Enligt det Syriska nätverket för mänskliga rättigheter är 12,5 av de totalt 14 miljoner som enligt rapporten påverkas av lagarna på flykt antingen inom eller utanför Syriens gränser, medan en halv miljon är familjemedlemmar till civila som dödats i kriget men som ännu inte har registrerats döda officiellt. Ytterligare 115 000 är människor som har godtyckligt fängslats eller försvunnit, skriver The Guardian.

I länder som är värd för många syriska flyktingar har tonläget hårdnat. Tidigare i maj uppmanade Human Rights Watch de libanesiska säkerhetsstyrkorna att sluta att godtyckligt deportera syrier, något som flera tidigare rapporter bekräftat pågår. Något som även har gjort att många syrier i gränsområdena mot Syrien lever som på nålar – rädda för vad som kan hända om de stöter på libanesiska styrkor. Både Libanon och Turkiet, som är värd för över 3,5 miljoner syriska flyktingar, genomgår båda svåra ekonomiska kriser som har drivit på hatet och hoten mot syrierna.

”De libanesiska myndigheterna har medvetet misskött landets ekonomiska kris, utarmat miljontals människor och nekat dem deras grundläggande rättigheter. Men istället för att införa välbehövliga reformer har de (libanesiska myndigheterna) istället gjort flyktingarna till syndabockar och skyllt sina egna misslyckanden på dem. Ingenting motiverar att hundratals syriska män, kvinnor och barn med våld tas ur sina sängar tidigt på morgonen och överlämnas till samma regering de flydde ifrån”, skriver Human Rights Watch, Amnesty International och flera andra organisationer i ett gemensamt uttalande från den 11 maj.

I en annan rapport från i oktober 2022 skrev HRW att EU måste inse att Turkiet inte är säkert för flyktingar och sluta stötta landet ekonomiskt för att ta hand om flyktingar. Liksom i Libanon har turkiska säkerhetsstyrkor samlat ihop och olagligt deporterat syriska flyktingar.

Förra veckan gjorde den syriska regimen ett återtåg på den diplomatiska arenan då Bashar al-Assad deltog i Arabförbundets möte, något han inte gjort sedan innan kriget startade.