Nyheter

50 miljarder för ny stad som ska hedra diktator

Turkmenistans tidigare ledare Gurbanguly Berdymuchamedov rider en häst i huvudstaden Asjchabad 2021.

Centralasiatiska Turkmenistan, där stora delar av befolkningen lever i fattigdom, kommer att lägga närmare 5 miljarder dollar på bygget av en stad till ära för landets starke man Gurbanguly Berdymuchamedov.

TURKMENISTAN | Familjen Berdymuchamedov har styrt den forna Sovjetstaten med järnhand i över 16 år. I fjol lämnade pappa Gurbanguly över makten till sin son Serdar – med förhoppningen att enväldet ska bestå i årtionden framöver.

Gurbanguly Berdymuchamedov har uppnått en närmast mytisk status. Som president i det isolerade landet spelade han in rapvideor, reste guldstatyer av sig själv och sköt prick medan han cyklade – alltmedan folket led av fattigdom och förtryck. Trots att han officiellt har lämnat över ämbetet till sonen fortsätter han att dominera landets politik.

Nu inleds bygget av en stad döpt efter hans högtravande smeknamn ”arkadag” (”hjältebeskyddaren”). Berdymuchamedov har beordrat sina undersåtar att se till att staden på något sätt hamnar i ”Guinness rekordbok”.
Turkmenistans huvudsakliga inkomst kommer från landets stora gasfyndigheter. Människorättsorganisationer har i åratal anklagat landet för att spendera gasvinsterna på extravaganta projekt som inte kommer den till stora delar utarmade befolkningen till gagn.

Den centralasiatiska regimen är en av världens mest repressiva. Mycket lite är känt om hur landet egentligen styrs och hur befolkningen mår. På Reportrar utan gränsers lista över pressfrihet hamnar landet på plats 177 av 180 – bara före Iran, Eritrea och Nordkorea.

Fakta: Turkmenistan

Turkmenistan ligger i Centralasien, öster om Kaspiska havet. Landet har drygt sex miljoner invånare och huvudstaden heter Asjchabad (också stavad Asjgabat).

Där finns mycket naturgas och olja och Turkmenistan är en av världens största exportörer av naturgas.

Turkmenerna tros härstamma från turkiska och mongoliska klaner. På 1800-talet koloniserades området av Ryssland och mellan 1924 och 1991 var Turkmenistan en delrepublik i Sovjetunionen. Under den tiden förbjöds såväl islam som klantraditioner.

Efter Sovjetunionens fall klev Saparmurat Nijazov fram som det självständiga Turkmenistans diktator, med ett järngrepp om makten. Han odlade en excentrisk personkult kring sig själv där han bland annat lanserade en egenskriven bok – Ruhnama, ”Själens bok” – som obligatorisk läsning för skolelever och offentliga tjänstemän.

Nijazov stiftade många märkliga lagar på eget bevåg: bland annat förbjöds balett och cirkus – som han dömde ut som icke-turkmenska fenomen – och män tilläts inte ha långt hår eller skägg.

Efter Nijazovs död år 2006 tog Gurbanguly Berdymuchamedov över maktapparaten och styrde på snarlikt vis. I mars 2022 lämnade han över makten till sonen Serdar Berdymuchamedov. Landet bedöms i dag vara ett av världens mest slutna.

Det officiella språket är turkmeniska. Ryska är också vanligt, liksom flera centralasiatiska språk. Turkmeniskan skrivs i dag med det latinska alfabetet, men har tidigare skrivits med arabisk och kyrillisk skrift.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Nyheter

Geert Wilders seger kan ändra hela Europa

PVV-ledaren Geert Wilders intervjuas om regeringsbildningen efter förra veckans valseger.

Att stoppa det militära stödet till Ukraina ingår i valvinnande Geert Wilders manifest i Nederländerna.
I stället vill han se den egna armén vid landets gräns för att fånga migranter.
Wilders politik kan få stora konsekvenser för EU och hela Europa.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

Nyheter

Tusentals marscherade mot våld mot kvinnor

Kvinnor med masker marscherar med plakat med namnen på kvinnor som har dödats, under den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, i Madrid, Spanien, lördagen den 25 november 2023.


Från USA till Sydamerika och Europa demonstrerade tusentals människor i lördags för att fördöma mäns våld mot kvinnor.
– Gisslet av könsbaserat våld fortsätter att tillfoga alltför många smärta och orättvisa, sade USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.