Efter att både EU-parlamentet och EU-länderna i höstas slutit en överenskommelse om att 2035 skulle bli ett slutdatum för nyförsäljning av bilar som släpper ut koldioxid, såg beslutet ut att vara klappat och klart. Vad som återstod var vad som brukar vara en formalitet, ett sista godkännande av ministerrådet. Så blev det inte.

Tyskland hotade att blockera beslutet, då man ville ge förbränningsmotorn förlängt liv, i de fall så kallade e-bränslen används. Ett bränsle som kan framställas med hjälp av grön el och koldioxid. I och med att Italien, Polen och Bulgarien redan sagt sig rösta nej, sköts beslutet upp och efter det haglade anklagelserna.

– Hela arkitekturen för EU:s beslutsfattande skulle falla ihop om alla betedde sig som Tyskland, varnade Lettlands premiärminister Krisjanis Karin.

”Inte ett kommatecken har förändrats”

Farhågan var nämligen inte bara att lagstiftningen skulle vattnas ur utan att hela lagstiftningsprocessen skulle behöva tas om, från förslag till tröskande i parlamentet och bland EU:s medlemsländer. Nästa år går EU-parlamentet och EU-kommissionens mandat ut, vilket hade kunnat riskera förutsättningarna för hela lagstiftningen.

Men i helgen stod det klart att EU-kommissionen gjort en överenskommelse med Tyskland och under tisdagen kunde beslutet fattas av ministerrådet – inga bilar med fossila utsläpp får säljas efter 2035.

”Inte ett kommatecken i lagtexten har förändrats från den version vi antog i parlamentet i februari. Detta är en seger,” twittrade Jakop Dalunde (MP).

Polen röstade emot

Så vad hände egentligen? Tyskland fick en eftergift. Men en klen sådan, enligt Jakop Dalunde. Att kommissionen ska ta fram en ny definition för bilar som körs enbart på e-bränsle och ett förslag som ska göra det möjligt att fortsatt sälja sådana bilar efter 2035. Något som enligt Jakop Dalunde måste passera parlamentet innan det kan bli verklighet. Han spår också att bilar som kör på e-bränslen inte kommer att få något större genomslag – om det i slutändan tillåts efter 2035.

”Till sist. E-bränslen är ineffektiva och svindyra. Den enda relevanta applikationen för detta skulle vara sportbilar för rika. Vanligt folk kommer inte ha råd, utan batteridrivna bilar är framtiden.”

Enligt Reuters ska Italien ha försökt nå en uppgörelse om att också biobränslen skulle tillåtas men utan framgång, enligt nyhetsbyrån. Landet la också ned sin röst i samband med omröstningen, likt Rumänien och Bulgarien. Endast Polen röstade emot.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.