Snabbare tillstånd i utvalda områden ska hjälpa EU-länderna att öka andelen förnybar energi.
Målsättningen till 2030 höjs rejält efter 14 timmars nattmangling i Bryssel. Kärnkraftsproducerad vätgas finns med på ett hörn – men i princip bara för Sverige.
KLIMAT | Förhandlarna från EU:s medlemsländer, EU-kommissionen och EU-parlamentet satt samlade från tidig onsdagskväll till ottan på torsdagsmorgonen. Strax efter klockan 7 kom till sist besked från det svenska ordförandeskapet i ministerrådet om att allt var klart.
”Vit rök i Bryssel. Överenskommelse om direktivet om förnybar energi. Rådet (medlemsländerna) stödde till stor del våra ambitiösa mål. Så kan energiomställningen lyckas”, skrev i sin tur EU-parlamentets tyske chefsförhandlare Markus Pieper på Twitter.
Huvudresultatet är att EU-länderna nu ska höja målsättningen till att minst 42,5 procent av energin år 2030 ska hämtas från förnybara källor – en ökning från 32 procent som tidigare var målet.
Snabbare tillstånd
Det ska bland annat göras genom att peka ut särskilda geografiska områden – med stor potential för förnybart, men låga miljörisker – där det maximalt får ta nationella myndigheter 18 månader att ta beslut om nya vindkraftverk och liknande installationer. I andra områden får man max 27 månader på sig att ta beslut.
Ett annat viktigt mål gäller för transportsektorn där förnybara bränslen år 2030 antingen ska bidra till en utsläppsminskning med 14,5 procent eller utgöra 29 procent av energin i sektorn. De siffrorna väntas sedan spela in i beräkningen av den svenska reduktionsplikten.
Även kärnkraften har varit en del i förhandlingarna. En rad länder har med Frankrike i spetsen tryckt på för att vätgas som produceras av kärnkraft ska kunna räknas som förnybar.
Bara för Sverige?
Resultatet blev en öppning för att räkna in förnybara bränslen med ”icke-biologiskt ursprung” men bara till en viss del och endast under vissa villkor.
– Det här var ett absolut villkor för att Frankrike skulle stödja den slutliga överenskommelsen, säger franske EU-parlamentsledamoten Pascal Canfin enligt nyhetsbyrån AFP.
I princip är ändå i nuläget bara Sverige som kommit så pass långt när det gäller förnybar energi att man räkna in den ”röda” kärnkraftsproducerade vätgasen.
– Tröskeln är så hög att bara ett land, Sverige, kan komma över den för tillfället. Den här framstöten från kärnkraftsländerna misslyckades inte, men den begränsades rejält, säger Markus Pieper på en presskonferens.
"Billigare och renare"
Uppgörelsen om förnybarhetsdirektivet, förkortat RED på engelska (Renewable Energy Directive), innebär att ännu en tung del av EU:s stora klimatpaket, Fit for 55, nu är i hamn.
Det är en fjäder i hatten för både det svenska ordförandeskapet och för EU-kommissionen.
”Förnybar energi kommer att ge kraft till Europas framtid och bidra till vår energisjälvständighet. Mer förnybart innebär billigare och renare energikällor för våra medborgare och företag”, skriver kommissionens klimatansvarige viceordförande Frans Timmermans i ett pressmeddelande.
Svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C) gläds samtidigt över konsekvenserna för bioenergin.
”Restprodukter från skogen kan fortsätta nyttjas för värme. Det innebär att ungefär 20 procent av den svenska fjärrvärmen, inklusive invånarna i Stockholm som värms av sådan värme, kan andas ut. Morgonens besked är en stor lättnad. Det var otroligt viktigt att det svenska ordförandeskapet levererade”, hälsar Wiesner via sms.
Fakta: EU:s förnybarhetsdirektiv
EU-kommissionen lade i juni 2021 fram sitt stora Fit for 55-paket, för att garantera en utsläppsminskning till 2030 med minst 55 procent jämfört med nivåerna år 1990.
Ett av förslagen var en revidering av förnybarhetsdirektivet, RED, där kommissionen vill höja målet för förnybart från 32 procent till 40 procent.
Den siffran har efter förhandlingar pressats upp till minst 42,5 procent, men med sikte på att nå ända upp till 45.
Den preliminära uppgörelse som nåddes på torsdagen måste nu bekräftas av både EU:s medlemsländer i ministerrådet och av hela EU-parlamentet.
I normala fall är det ofta en formalitet. Nyligen har dock Tysklands plötsliga motstånd mot en liknande uppgörelse kring stopp för nya bensin- och dieselbilar visat att ingenting är helt klart innan det har beslutats formellt.
