BRASILIEN | Bullrande grävmaskiner karvar djupa sår i den förut orörda och livgivande regnskogen. Flygfoton tagna från helikopter visar hur pass stor förödelse den olagliga jakten på guld och andra värdefulla metaller på kort tid kan orsaka. Den illegala plundringen är förödande, inte minst för yanomamifolket, som Joênia Wapixana tillhör.

Brasiliens nytillträdde president Lula da Silva försöker nu på olika vis sätta stopp för den exploatering som eskalerade under den högerextreme Jair Bolsonaros styre. I hopp om att göra sig en förmögenhet sökte sig tiotusentals guldhungriga profitörer till delstaten Roraima i norra Brasilien, där yanomamiregionen – landets största reservat för urinvånare – ligger.

"Lycksökarna" ska bort

Lula da Silva meddelade nyligen att området ska rensas från lycksökare som är där illegalt och inledde en fullskalig polis- och militärinsats för att stävja exploateringen och skydda urbefolkningen. De kriminella guldgrävarna anklagas inte bara för skövling av regnskogen utan även för mord och våldtäkter mot människor från yanomami.

Som ytterligare ett led i kampen har presidenten utsett Joênia Wapixana att leda landets myndighet för urinvånare, Funai (Fundação nacional dos povos indígenas). Som den första kvinnliga advokaten någonsin från Brasiliens ursprungsbefolkning har hon gjort det till sin livsuppgift att bekämpa orättvisorna. Hon om någon vet hur svårt det är att ta strid när stora och mäktiga intressen står bakom fienden.

Det har också visat sig svårt för myndigheterna att få stopp på den olagliga verksamheten, konstaterar hon.

– Brasilien har fortfarande inte något bra tillvägagångssätt för att förhindra den illegala guldhandeln, säger Joênia Wapixana till nyhetsbyrån AFP.

Ses som "hembiträden"

Och hon skräder inte orden när det gäller den förre presidenten. Bolsonaro ”uppmuntrade till intrång på urbefolkningens land, nekade oss våra rättigheter och bidrog till diskriminering mot ursprungsbefolkningarna, som förföljdes och utsattes för brott”, hävdar hon enligt AFP.

Som representant för ursprungsbefolkningen säger Joênia Wapixana att det är hennes uppdrag att rätta till detta. Och hon är van vid tuffa tag och beredd att ta strid.

– I det här landet betraktas kvinnor från ursprungsbefolkningen som undergivna hembiträden.

Hon fortsätter:

– Men jag är här för att deklarera att vi är en del av detta land och vi vill bli betraktade som jämlikar.

För fem år sedan tilldelades Joênia Wapixana FN:s pris för mänskliga rättigheter. I en intervju i samband med priset underströk hon vikten av att stå på sig för sitt folks rättigheter. Utan landrättigheter har urfolken heller ingen sjukvård, utbildning eller ekonomiska tillgångar.

– Upprätthållandet av urfolkens markområden är därför också en fråga om mänskliga rättigheter, sade Joênia Wapixana till FN:s människorättsorgan OHCHR.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.