Publicerad 4 april, 2023
NyheterHon tillhör Brasiliens ursprungsbefolkning och är det senaste vapnet i kampen mot kriminella guldjägares rovdrift och förstörelse av Amazonas regnskog. Det blir en svår strid, men advokaten och människorättskämpen Joênia Wapixana tänker inte backa.
– Antingen slåss man för sitt folks rättigheter eller så förlorar man allt, säger hon.
BRASILIEN | Bullrande grävmaskiner karvar djupa sår i den förut orörda och livgivande regnskogen. Flygfoton tagna från helikopter visar hur pass stor förödelse den olagliga jakten på guld och andra värdefulla metaller på kort tid kan orsaka. Den illegala plundringen är förödande, inte minst för yanomamifolket, som Joênia Wapixana tillhör.
Brasiliens nytillträdde president Lula da Silva försöker nu på olika vis sätta stopp för den exploatering som eskalerade under den högerextreme Jair Bolsonaros styre. I hopp om att göra sig en förmögenhet sökte sig tiotusentals guldhungriga profitörer till delstaten Roraima i norra Brasilien, där yanomamiregionen – landets största reservat för urinvånare – ligger.
Lula da Silva meddelade nyligen att området ska rensas från lycksökare som är där illegalt och inledde en fullskalig polis- och militärinsats för att stävja exploateringen och skydda urbefolkningen. De kriminella guldgrävarna anklagas inte bara för skövling av regnskogen utan även för mord och våldtäkter mot människor från yanomami.
Som ytterligare ett led i kampen har presidenten utsett Joênia Wapixana att leda landets myndighet för urinvånare, Funai (Fundação nacional dos povos indígenas). Som den första kvinnliga advokaten någonsin från Brasiliens ursprungsbefolkning har hon gjort det till sin livsuppgift att bekämpa orättvisorna. Hon om någon vet hur svårt det är att ta strid när stora och mäktiga intressen står bakom fienden.
Det har också visat sig svårt för myndigheterna att få stopp på den olagliga verksamheten, konstaterar hon.
– Brasilien har fortfarande inte något bra tillvägagångssätt för att förhindra den illegala guldhandeln, säger Joênia Wapixana till nyhetsbyrån AFP.
Och hon skräder inte orden när det gäller den förre presidenten. Bolsonaro ”uppmuntrade till intrång på urbefolkningens land, nekade oss våra rättigheter och bidrog till diskriminering mot ursprungsbefolkningarna, som förföljdes och utsattes för brott”, hävdar hon enligt AFP.
Som representant för ursprungsbefolkningen säger Joênia Wapixana att det är hennes uppdrag att rätta till detta. Och hon är van vid tuffa tag och beredd att ta strid.
– I det här landet betraktas kvinnor från ursprungsbefolkningen som undergivna hembiträden.
Hon fortsätter:
– Men jag är här för att deklarera att vi är en del av detta land och vi vill bli betraktade som jämlikar.
För fem år sedan tilldelades Joênia Wapixana FN:s pris för mänskliga rättigheter. I en intervju i samband med priset underströk hon vikten av att stå på sig för sitt folks rättigheter. Utan landrättigheter har urfolken heller ingen sjukvård, utbildning eller ekonomiska tillgångar.
– Upprätthållandet av urfolkens markområden är därför också en fråga om mänskliga rättigheter, sade Joênia Wapixana till FN:s människorättsorgan OHCHR.
Som första kvinnliga advokat från Brasiliens ursprungsbefolkning är Joênia Wapixana, född 1973, van att gå i bräschen. Hon var också första kvinna från ursprungsbefolkningen att bli kongressledamot.
Ytterligare en merit är att hon nu, som första person någonsin ur ursprungsbefolkningen, har utsetts att leda Funai.
Funai, Brasiliens myndighet för landets ursprungsbefolkningar, lades på is under den högernationalistiske förre presidenten Jair Bolsonaro – något som vänsterledaren Luiz Inácio Lula da Silva ändrade på efter att ha tagit över som president i januari i år.
En av Joênia Wapixanas viktigaste bedrifter är då hon i Brasiliens högsta domstol vann en tvist om landområden, efter att först ha tagit fallet till Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IACHR).
Källor: Câmara dos deputados sajt, AFP med flera.
Yanomami är ett sydamerikanskt urfolk som lever i runt 200 olika samhällen i Amazonas regnskogar.
Bara i Brasilien sträcker sig deras område över runt 96 000 kvadratkilometer, en area motsvarande mer än två Danmark. De lever också i södra Venezuela.
I början av 1990-talet fick yanomami grundlagsskyddad ensamrätt till regionen i Brasilien. Även i Venezuela finns det lagformuleringar till deras förmån. Men problemet är att i isolerade och svårtillgängliga djungelområden struntar många i lagen, och myndigheterna har i normala fall inte en chans att stoppa alla miljöbrott som sker.
