Det är oanständigt. Moraliskt förkastligt. Oförskämt. Det sätt som den nya regeringen beter sig på. De placerar människor i en mortel, stöter sönder dem och deras familjer.

Jag tänker på dem som kommit som flyktingar, levt sina liv många år i Sverige, studerat, fått barn som vuxit upp i Sverige, har svenska kompisar. Och utvisas. Denna regering lägger dem i en mental mortel och stöter och stöter så de går sönder. Jag blir så förbannad.

Visst, den gamla regeringen gjorde också sitt, men den här krossar människor i en takt som varenda medborgare i Sverige borde bli rasande över.

Med kriminella gäng som fond lyckas regeringen få någon sorts acceptans, eller i vart fall locka fram tystnad, när mortelstötarna krossar människors liv. Utvisade till något de aldrig varit del av. Inte ens mamman som har akademisk examen, sonen som studerar till ögonläkare och barn som levt hela sina liv i Sverige – inte ens då kan den här regeringen, som annars tycks se det mesta strikt ”ekonomiskt”, finna skäl att stoppa mortelns stötar. Allt för att tillgodose Åkesson, eller i tron att de ska vinna tillbaka sverigedemokratiska röster.

En dag kommer den här regeringens agerande att redovisas som en svart fläck på svensk historia. Och kom nu inte dragande med kriminella gäng och snack om ”ekonomiska flyktingar” som skäl för att kasta allt fler i morteln som krossar drömmar och liv.

Tidö. Ett vägval som varje liberal, varje medkännande konservativ, varje kristen, varje människa med minsta lilla empati borde ta avstånd från.

Johan Pehrson – hur i helvete kan du? Ebba Busch – du som tror på Jesus, vad tror du han skulle anse om ditt sätt att krossa människor? Ulf Kristersson, skäms du inte, du som påstår dig ha en ideologi som bygger på individen, inte kollektivet? Hur har ni mage att hålla på som ni gör, sittande i era fina positioner, ekonomiskt välgödda och trygga med att inte behöva bli utvisade till något ni aldrig haft med att göra? Vet ni vad, jag föraktar er. Föraktar er. Fullständigt.

Vi är på väg in i ett system som systematiskt mal sönder människors drömmar och liv, vi är på väg att få en normalisering av det som för bara några år sedan ansågs vara inte bara ovärdigt utan totalt förkastligt. Sverigedemokraternas världsbild och syn på människor har blivit regeringens och det smyger sig in i allt fler delar av samhället. Regeringen är motor i detta. Och jag kan bara förakta de statsråd som bygger regeringen.

Mest av allt förundras jag över dig, Johan Pehrson. Du har mer än någon annan legitimerat det som sker. Du har öppnat de kranar som fått vanlig hyggliga socialliberaler, som stått upp för värdighet, att nicka bifall till att människors liv och drömmar stöts sönder i den mortel som skapades på Tidö slott. Skäms du inte?

Det är aldrig bra att fyllas av förakt för medmänniskor, men mitt förakt för dessa människor växer för varje dag de fullt medvetet – smilande och pladdrande – mortlar sönder människors drömmar och liv.

För att en demokrati ska vara välfungerande behövs så mycket mer än fria val. En fri debatt i samhället, starka civilsamhällesorganisationer som kan bygga rörelser och samla människor att engagera sig, granska politikerna och jobba för sina frågor.

Folkbildning behövs för att människor ska kunna utvecklas och bildas och för att kunna ta tillvara på sina rättigheter som medborgare.

Fria medier behövs för att granska makthavare, beskriva nyheter ur en mångfald av perspektiv och avslöja orättvisor. I länder där den demokratiska utvecklingen går åt fel håll och där demokratin håller på att nedmonteras börjar det just med att begränsa civilsamhället och skära ner på bidragen. Även journalistiken begränsas och journalister trakasseras och förföljs.

I den förra regeringens handlingsplan för en stark demokrati beskrivs hur Sveriges demokrati står inför stora utmaningar. I handlingsplanen lyfts främst tre utmaningar som hotar den svenska demokratin särskilt fram: Ett demokratiskt utanförskap, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar.

Regeringen beskriver hur viktigt det är för demokratin med bildning: ”Personer med en hög utbildningsnivå skaffar sig kunskap, verktyg och kontakter som gör det lättare att engagera sig i samhällsfrågor. Personer som växt upp i en familj där det setts som naturligt att engagera sig tenderar att själva engagera sig.”

De beskriver också utmaningarna för journalistiken och det demokratiska samtalet: ”En fungerande demokrati förutsätter att det finns en mångfald av starka och oberoende medier i hela landet som förmedlar samhällsinformation, nyheter och granskande journalistik av god kvalitet. Medierna är betydelsefulla för människors möjligheter att debattera samhällsfrågor och delta i samhällets demokratiska processer. Medierna bidrar också genom sin granskande roll till att skydda samhället mot maktmissbruk och korruption. När makten granskas kan människor ställa makthavare till svars och utkräva ansvar. Därför är det allvarligt att medier med kvalitativ journalistik idag har svårt att finansiera sin verksamhet och bedriva verksamhet i hela landet. Den svenska mediesektorn är idag under stark ekonomisk press.”

Nu, bara några år senare, går den nuvarande SD-styrda regeringen snabbt fram med reformer för att trasa sönder dessa viktiga grundpelare för demokratin. Folkbildningen behöver göra stora neddragningar på grund av regeringens budget. Regeringen skär ner hela en tredjedel av alla resurser till folkbildningen vilket gör att studieförbund och folkhögskolor behöver dra ner, avskeda människor och göra mycket färre aktiviteter.

För en vecka sedan röstade riksdagen igenom det nya mediestödet. Förslaget utreddes från början av S-MP-regeringen, men resultatet är något som både S, V och MP är kritiska mot. Det kommer leda till mindre resurser, mindre medial mångfald och större osäkerhet för nyhetstidningar. Många mindre tidningar med särskilda profiler, som också är särskilt viktiga för att olika perspektiv och frågor ska lyftas, kommer att ha svårt att överleva.

Ännu vet vi inte hur mycket sämre det nya mediestödet kommer att bli, eftersom regeringens senfärdighet gjort att varken förordning eller föreskrifter är klara trots att reformen träder i kraft till årsskiftet, men vi kan redan nu konstatera att det kommer bli sämre.

Tidöpartierna gör medvetna reformer som kommer att utarma civilsamhällesorganisationer, som slår mot folkbildningen, och som gör det demokratiska samtalet fattigare med sämre förutsättningar för nyhetsjournalistiken. Detta är allvarliga steg som riskerar att förvärra de utmaningar för demokratin som Sverige redan står inför.