VAPENINDUSTRI | Onsdagens stora förslag om stöd för ammunitionsproduktionen har passande nog döpts till Asap – den engelska förkortningen för ”så fort som möjligt”.

Målet är att skyndsamt få fart på tillverkningen i EU-länderna för att både fylla på de egna lagren men framför allt kunna bistå det krigshärjade Ukraina.

– Jag är övertygad om att vi kommer att kunna skala upp industrin så att den kan producera en miljon ammunitionsgranater för Ukraina, säger inremarknadskommissionären Thierry Breton på en presskonferens i Bryssel.
Fabrikerna finns där. Det handlar bara om att få fart på produktionen, hävdar Breton.

Målet är att korta ned leveranstiderna från två-tre år till tolv månader.

Stödfonder

Kommissionens förslag bygger på 500 miljoner euro från EU-budgeten. Därtill öppnar man upp för att låta EU-länderna använda pengar som finns i två av de största stödfonderna – för regionalutvecklingen och efter coronakrisen – för att hjälpa sin försvarsindustri.

Tanken är att därmed också locka till sig privata investeringar via Europeiska investeringsbanken, EIB.

Breton betonar vikten av att skynda på. Helst vill han och kommissionen ha klartecken från medlemsländerna och EU-parlamentet redan i sommar. Han jämför med arbetet för att ordna vaccin under coronapandemin.

– Vi har lärt oss läxan. Bara för att man skriver ett kontrakt med någon så innebär det inte att industrin kan leverera vad man vill ha. Man måste hjälpa till, särskilt när det gäller att öka kapacitet och sköta leveranskedjor, säger Breton.

"Inte vara naiva"

Breton är optimist, även om frågetecken satts kring exempelvis hur berörda företag snabbt ska kunna hitta kunnig personal för att öka tillverkningen så mycket som EU vill.

Att EU – som för tio år sedan tilldelades Nobels fredspris – nu stöttar vapentillverkning ser han samtidigt som helt nödvändigt, med tanke på Rysslands förnyade angrepp mot Ukraina.

– Vi får inte vara naiva. Det är vårt ansvar att se till att vi gör allt vi kan för att tillsammans skydda våra medborgare, säger Breton – som också räknar med att ha européernas stöd bakom sig.

– Jag var i Sverige i går och mötte statsministern och företagsledare. En av dem sade: ”vad ni gör är ett vaccin för vår demokrati”. Och det stämmer: att investera i vårt försvar gör det möjligt för oss att försvara vår demokrati. Det är vad vi måste förklara för våra medborgare och jag tror att de är fullt medvetna om det, säger Breton i Bryssel.

Enighet om uppköp

Parallellt kunde EU-länderna under onsdagen till sist enas om en annan tung bit i stödet till Ukraina.

”EU-ambassadörerna godkände beslutet om stödåtgärder. . . för att hjälpa Ukrainas väpnade styrkor med en miljard euro genom gemensamt inköp av ammunition och raketer”, skriver det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd på Twitter.

Formellt klartecken väntas redan under torsdagen.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto