Bosnien har sedan 2018 varit en flaskhals för migranter på vägen mot EU. Rapporter om systematiskt våld från kroatiska gränsvakter har sedan dess avlöst varandra. I en ny rapport kartlägger Human Rights Watch återigen våldet – som bara ökar. Trots det kroatiska våldet har landets nyligen släppts in i Schengensamarbetet och bevakar nu EU:s yttre gräns.
KROATIEN | Våldet längs Balkanrutten fortsätter. I en ny 94 sidor lång rapport från Human Rights Watch, “Like We Were Just Animals” – Pushbacks of People Seeking Protection from Croatia to Bosnia and Herzegovina, har organisationen talat med flera som har drabbats av pushbacks, olagliga direktavvisningar vid gränsen, och gränsvakternas våld. Human Rights Watch riktar skarp kritik mot EU som man menar vänder bort blicken och ser mellan fingrarna med övergreppen. Rapporter om gränsvåld kommer löpande: i december i fjol överlämnade Border Violence Monitoring Network en uppdaterad upplaga av sin Black book of pushbacks, där tusentals vittnesmål finns samlade.
En av de drabbade som HRW talat med är Laila R. som var 11 eller 12 år när hon lämnade Afghanistan år 2016. Familjen sökte först skydd i Iran, därefter i Turkiet följt av Grekland. Efter att ha väntat förgäves i Grekland reste de vidare genom Nordmakedonien och anlände till Bosnien i början på 2021. När HRW pratade med Laila R. och hennes familj för första gången i november 2021 hade de försökt ta sig in i Kroatien ett dussintal gånger.
– Vi hade ingen aning om vart vi var. Det var mitt i natten och polisen beordrade oss att gå rakt fram tills vi korsade floden på gränsen in mot Bosnien. Vi tillbringade den natten i skogen, sade Laila R. om den första av de pushbacks som familjen utsatts för.
Kroatien har varit medlemmar i EU sedan 2013 men stod fram till årsskiftet utanför Schengensamarbetet, inom vilket det råder visumfrihet. Men i december 2022 meddelade EU-kommissionen att landet hade uppfyllt alla kriterier och därmed kunde välkomnas in i Schengen. Sedan den första januari 2023 har således gränskontrollerna mellan Kroatien och angränsande Schengenländer lyfts. Kroatien har också börjat utfärda Schengenvisum och har fått full tillgång till det gemensamma informationssystemet.
Kritiker har menat att Kroatien bör stängas ute från Schengen så länge det brutala och systematiska gränsvåldet fortsätter. Kravet på att man som Schengenland med yttre gräns (mot icke-Schengenländer) ska klara av att bevaka den, i och med ett medlemskap i Schengen gemensamma yttre gränsen, har Kroatien kanske klarat av – men metoderna man har använt sig av har varit minst sagt tveksamma. Kroatien är nu det Schengenland med den längsta yttre gränsen, mot Bosnien och Herzegovina, Montenegro och Serbien.
Enligt siffror från Danska flyktingrådet som Human Rights Watch använder sig av i rapporten gjorde kroatiska gränsvakter nära 30 000 pushbacks mellan december 2020 och samma månad 2022. HRW påpekar att dessa siffror med största sannolikhet är gravt i underkant och att den verkliga siffran och hur många människor som har drabbats av dessa olagliga avvisningar i realiteten är högre.
Enligt internationell lag och principen om ”non-refoulment” är det olagligt att neka någon rätten att söka asyl. Laila R. och hennes familj har flera gånger tagit sig in i Kroatien, men utan att få den möjligheten. Det de kroatiska gränsvakterna gör är att tvinga människor tillbaka – våld är ofta inblandat – utan att vare sig koordinera med bosniska myndigheter så de kan få ett ordnat mottagande, eller som lagen säger: låta människor be om internationellt skydd.
Kroatiens tidigare president Kolinda Grabar-Kitarivic erkände i juli 2019, under en intervju med schweizisk tv, att pushbacks förekom längs den kroatiska gränsen. Hon förnekade dock att dessa skulle vara olagliga.
