KROATIEN | Våldet längs Balkanrutten fortsätter. I en ny 94 sidor lång rapport från Human Rights Watch, “Like We Were Just Animals” – Pushbacks of People Seeking Protection from Croatia to Bosnia and Herzegovina, har organisationen talat med flera som har drabbats av pushbacks, olagliga direktavvisningar vid gränsen, och gränsvakternas våld. Human Rights Watch riktar skarp kritik mot EU som man menar vänder bort blicken och ser mellan fingrarna med övergreppen. Rapporter om gränsvåld kommer löpande: i december i fjol överlämnade Border Violence Monitoring Network en uppdaterad upplaga av sin Black book of pushbacks, där tusentals vittnesmål finns samlade.

En av de drabbade som HRW talat med är Laila R. som var 11 eller 12 år när hon lämnade Afghanistan år 2016. Familjen sökte först skydd i Iran, därefter i Turkiet följt av Grekland. Efter att ha väntat förgäves i Grekland reste de vidare genom Nordmakedonien och anlände till Bosnien i början på 2021. När HRW pratade med Laila R. och hennes familj för första gången i november 2021 hade de försökt ta sig in i Kroatien ett dussintal gånger.

– Vi hade ingen aning om vart vi var. Det var mitt i natten och polisen beordrade oss att gå rakt fram tills vi korsade floden på gränsen in mot Bosnien. Vi tillbringade den natten i skogen, sade Laila R. om den första av de pushbacks som familjen utsatts för.

Kroatien har varit medlemmar i EU sedan 2013 men stod fram till årsskiftet utanför Schengensamarbetet, inom vilket det råder visumfrihet. Men i december 2022 meddelade EU-kommissionen att landet hade uppfyllt alla kriterier och därmed kunde välkomnas in i Schengen. Sedan den första januari 2023 har således gränskontrollerna mellan Kroatien och angränsande Schengenländer lyfts. Kroatien har också börjat utfärda Schengenvisum och har fått full tillgång till det gemensamma informationssystemet.

Kritiker har menat att Kroatien bör stängas ute från Schengen så länge det brutala och systematiska gränsvåldet fortsätter. Kravet på att man som Schengenland med yttre gräns (mot icke-Schengenländer) ska klara av att bevaka den, i och med ett medlemskap i Schengen gemensamma yttre gränsen, har Kroatien kanske klarat av – men metoderna man har använt sig av har varit minst sagt tveksamma. Kroatien är nu det Schengenland med den längsta yttre gränsen, mot Bosnien och Herzegovina, Montenegro och Serbien.

Enligt siffror från Danska flyktingrådet som Human Rights Watch använder sig av i rapporten gjorde kroatiska gränsvakter nära 30 000 pushbacks mellan december 2020 och samma månad 2022. HRW påpekar att dessa siffror med största sannolikhet är gravt i underkant och att den verkliga siffran och hur många människor som har drabbats av dessa olagliga avvisningar i realiteten är högre.

Enligt internationell lag och principen om ”non-refoulment” är det olagligt att neka någon rätten att söka asyl. Laila R. och hennes familj har flera gånger tagit sig in i Kroatien, men utan att få den möjligheten. Det de kroatiska gränsvakterna gör är att tvinga människor tillbaka – våld är ofta inblandat – utan att vare sig koordinera med bosniska myndigheter så de kan få ett ordnat mottagande, eller som lagen säger: låta människor be om internationellt skydd.

Kroatiens tidigare president Kolinda Grabar-Kitarivic erkände i juli 2019, under en intervju med schweizisk tv, att pushbacks förekom längs den kroatiska gränsen. Hon förnekade dock att dessa skulle vara olagliga.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.