KLIMAT | Dödliga stormar har lagt städer under vatten. Havsisen krymper kring Antarktis. Och sommaren var den varmaste som uppmätts globalt. Året som gått understryker vikten av att påskynda utsläppsminskningarna.
I stället fortsätter utsläppen att öka.

I den första kontrollen av hur världens länder följer sina åtaganden i Parisavtalet framkom att det kommer att släppas ut minst 20 miljarder ton för mycket växthusgas till 2030, än vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Djup spricka

Trots ökat tryck på utsläppsminskningar råder oenighet i synen på framtiden för kol, olja och naturgas – fossila bränslen som länge varit elefanten i rummet i FN:s klimatförhandlingar. Länderna har aldrig lyckats enas om att gradvis sluta förbränna fossila bränslen, trots att det är den största boven bakom klimatförändringen.

Inför FN:s klimatmöte COP28 i Dubai i december står i ena ringhörnan länder som kräver att mötet enas om att fossila bränslen ska fasas ut. I den andra de som har allt att vinna på motsatsen.

Ett avtal från mötet skulle inte innebära omedelbart stopp för kol, olja och gas. Men förespråkarna, däribland EU, ser det som avgörande för att styra politik och investeringar bort från smutsig energi.

– Det kommer inte att hända i morgon, men vi måste skapa förhållanden som gör det möjligt, säger Spaniens klimatminister Teresa Ribera till nyhetsbyrån Reuters.

Tekniska lösningar

Vid COP27 förra året ställde sig runt 80 länder bakom ett avtal om att ”fasa ner” alla fossila bränslen. Det klubbades dock aldrig på grund av motstånd från olje- och gasrika länder som Saudiarabien. De framhåller användning av tekniker för att fånga in och avskilja koldioxid framför att sluta använda fossila bränslen.

Tidigare i år enades G7-länderna om att snabba på utfasningen av vissa fossila bränslen – men bara de som inte har renats med teknik för att fånga in och lagra koldioxid.

Men när G20-länderna, som står för 80 procent av utsläppen, möttes i somras kunde de inte komma överens i frågan.

Utsläppsjätte

Världens största utsläppare, Kina, tycker att det är ”orealistiskt” att helt fasa ut fossila bränslen, sade klimatsändebudet Xie Zhenhua nyligen.

Toppdiplomaten menar att osäkerhet kring energilagring och väderberoende förnybar energi gör att världen måste fortsätta förlita sig på fossila bränslen för att trygga ekonomisk tillväxt.

Xie sade också att han är beredd att möta sin amerikanske motpart John Kerry. Pressen på utsläppsjättarna att lägga meningsskiljaktigheter åt sidan och samarbeta kring klimatet ökar inför COP28.

 –Jag vet inte hur troligt det är att se ett avtal mellan Kina och USA. Men jag vet att det är osannolikt att vi når våra klimatmål i avsaknad av ett sådant, säger Fatih Birol, chef för internationella energiorganet IEA, i en intervju.

"Oundvikligt"

Att oljejätten Förenade arabemiraten är värd för årets klimatmöte har väckt kritik bland dem som tror att det kommer att gynna fossilindustrin i förhandlingarna.

Eftersom det krävs konsensus tror inte Adnan Amin, den näst högsta emiratiska tjänstemannen i ledningen för mötet, att det kommer att bli något avtal om att helt fasa ut fossila bränslen i Dubai.

Däremot är ”en nedfasning av fossila bränslen oundviklig”, säger han till nyhetsbyrån AP.

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto