Nyheter

Kina: Orealistiskt sluta med fossila bränslen

Demonstration under klimatveckan i New York kräver ett stopp för fossila bränslen.

Sprickan är djup i det som väntas bli den stora stridsfrågan när världen möts för att försöka bromsa klimatförändringen. Det handlar om framtiden för olja, kol och naturgas som värmer upp planeten.
Kina tycker att det är ”orealistiskt” att helt fasa ut fossila bränslen.

KLIMAT | Dödliga stormar har lagt städer under vatten. Havsisen krymper kring Antarktis. Och sommaren var den varmaste som uppmätts globalt. Året som gått understryker vikten av att påskynda utsläppsminskningarna.
I stället fortsätter utsläppen att öka.

I den första kontrollen av hur världens länder följer sina åtaganden i Parisavtalet framkom att det kommer att släppas ut minst 20 miljarder ton för mycket växthusgas till 2030, än vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Djup spricka

Trots ökat tryck på utsläppsminskningar råder oenighet i synen på framtiden för kol, olja och naturgas – fossila bränslen som länge varit elefanten i rummet i FN:s klimatförhandlingar. Länderna har aldrig lyckats enas om att gradvis sluta förbränna fossila bränslen, trots att det är den största boven bakom klimatförändringen.

Inför FN:s klimatmöte COP28 i Dubai i december står i ena ringhörnan länder som kräver att mötet enas om att fossila bränslen ska fasas ut. I den andra de som har allt att vinna på motsatsen.

Ett avtal från mötet skulle inte innebära omedelbart stopp för kol, olja och gas. Men förespråkarna, däribland EU, ser det som avgörande för att styra politik och investeringar bort från smutsig energi.

– Det kommer inte att hända i morgon, men vi måste skapa förhållanden som gör det möjligt, säger Spaniens klimatminister Teresa Ribera till nyhetsbyrån Reuters.

Tekniska lösningar

Vid COP27 förra året ställde sig runt 80 länder bakom ett avtal om att ”fasa ner” alla fossila bränslen. Det klubbades dock aldrig på grund av motstånd från olje- och gasrika länder som Saudiarabien. De framhåller användning av tekniker för att fånga in och avskilja koldioxid framför att sluta använda fossila bränslen.

Tidigare i år enades G7-länderna om att snabba på utfasningen av vissa fossila bränslen – men bara de som inte har renats med teknik för att fånga in och lagra koldioxid.

Men när G20-länderna, som står för 80 procent av utsläppen, möttes i somras kunde de inte komma överens i frågan.

Utsläppsjätte

Världens största utsläppare, Kina, tycker att det är ”orealistiskt” att helt fasa ut fossila bränslen, sade klimatsändebudet Xie Zhenhua nyligen.

Toppdiplomaten menar att osäkerhet kring energilagring och väderberoende förnybar energi gör att världen måste fortsätta förlita sig på fossila bränslen för att trygga ekonomisk tillväxt.

Xie sade också att han är beredd att möta sin amerikanske motpart John Kerry. Pressen på utsläppsjättarna att lägga meningsskiljaktigheter åt sidan och samarbeta kring klimatet ökar inför COP28.

 –Jag vet inte hur troligt det är att se ett avtal mellan Kina och USA. Men jag vet att det är osannolikt att vi når våra klimatmål i avsaknad av ett sådant, säger Fatih Birol, chef för internationella energiorganet IEA, i en intervju.

"Oundvikligt"

Att oljejätten Förenade arabemiraten är värd för årets klimatmöte har väckt kritik bland dem som tror att det kommer att gynna fossilindustrin i förhandlingarna.

Eftersom det krävs konsensus tror inte Adnan Amin, den näst högsta emiratiska tjänstemannen i ledningen för mötet, att det kommer att bli något avtal om att helt fasa ut fossila bränslen i Dubai.

Däremot är ”en nedfasning av fossila bränslen oundviklig”, säger han till nyhetsbyrån AP.

Fakta: Hälsokontroll av Parisavtalet

Parisavtalets globala översyn (Global Stocktake) är en slags hälsokontroll som var femte år ska stämma av hur det kollektiva arbetet för att tackla klimatförändringarna går. Den utvärderar världens framsteg när det gäller utsläppsminskningar, klimatanpassning och finansiering och stöd för att hantera den globala uppvärmningen.

Tanken är att översynen ska fungera som accelerator och få länderna att skärpa sina åtaganden.

I början av september publicerades den första syntesrapporten i den första globala översynen sedan Parisavtalet antogs. I den framkom att länderna inte gör tillräckligt för att leva upp till sina åtaganden. Bland annat kommer det att släppas ut minst 20 miljarder ton för mycket växthusgaser till 2030, än vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Men i syntesrapporten finns också en rad konkreta åtgärder på vad som krävs för att vända utvecklingen.

Processen kring översynen pågår under två år och avslutas på COP28 i Dubai. Då kommer det att visa sig hur länderna politiskt kommer att tackla de gap och möjligheter som har identifierats.

Fakta: FN:s klimattoppmöte

FN:s klimattoppmöten, COP, hålls på olika platser varje år. COP står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.
COP28 i hålls i Dubai i Förenade arabemiraten, 30 november till 12 december.

I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

I samband med klimatmötet i Dubai avslutas den första globala översynen av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål (Global Stocktake). Det blir en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna.

Nyheter

Venezuela vill ha två tredjedelar av grannlandet

Essequibo utgör två tredjedelar av Guyana.

Större delen av grannlandet Guyana tillhör Venezuela – enligt en omtvistad folkomröstning i helgen. Resultatet väcker oro i Sydamerika om vad den auktoritära Maduro-regimen har för planer.

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

Nyheter

Víctor Jaras påstådda mördare utlämnad till Chile

Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, till vänster.

En av de mest symboliska och långdragna rättsprocesserna kopplade till Augusto Pinochets blodiga regim når äntligen sin slutpunkt när en nyckelperson i mordet på sångaren Víctor Jara 1973 har utlämnats till Chile för att ställas inför rätta.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.