KLIMAT | Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka reduktionsplikten – inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel – till sex procent 2024.

Nivån ska gälla mandatperioden ut och kommer att innebära ökade utsläpp av koldioxid.

Med sänkt reduktionsplikt blir det svårare att nå de klimatmål som riksdagen och EU har för Sverige till 2030, framhåller Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen på Naturvårdsverket.

– Transportsektorn är en väldigt stor källa till klimatutsläpp för Sverige, säger han.

Etappmålet till 2030 som gäller inrikes transporter kommer i princip vara utom räckhåll med den reduktionsplikt som Tidöpartierna vill ha, enligt Nyström.

– Det blir oerhört svårt i praktiken.

"Viktigt styrmedel"

Energimyndigheten har inte räknat på vad det nya förslaget innebär i ökade utsläpp av växthusgaser. Men förra året avrådde myndigheten från en kraftig sänkning av reduktionsplikten.

– Vår bedömning är att reduktionsplikten är ett viktigt styrmedel för att nå klimatmålen, och då specifikt etappmålet för transportsektorn till 2030, säger Sara Sundberg, chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.

– Om man nu lägger fram ett förslag på sänkt reduktionsplikt kommer det att försvåra att nå klimatmålen, om man inte lägger fram andra styrmedel och åtgärder för motsvarande utsläppsminskningar.

Hittills har regeringen inte kommit med några detaljer om hur man tänker kompensera för utsläppsökningen. Men klimatmålet för trafiken till 2030 ligger fast, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i söndagens partiledardebatt.

– Det är absolut viktigt, sade Kristersson.

TT har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men hon är bortrest och inte tillgänglig för en intervju.

”De svenska klimatmålen ligger fast och nyckeln till klimatomställningen är att öka Sveriges fossilfria elproduktion”, skriver Pourmokhtari i en kommentar.

Många bensinbilar

I dag rullar drygt 4,5 miljoner bilar på svenska vägar som bara går att köra på bensin och diesel. Nyström framhåller att det finns två sätt att minska utsläppen från dem: antingen blanda in biodrivmedel med hjälp av reduktionsplikten, eller se till att de helt enkelt inte körs. Det sistnämnda har inte varit aktuellt i debatten, konstaterar Nyström.

Även om varenda bil som säljs från 2024 skulle vara eldriven så går det ändå inte att nå klimatmålen till 2030 om reduktionsplikten ligger kvar på en låg nivå, enligt myndigheternas beräkningar.

– Den stora merparten av alla bilar på vägarna är bensin- och dieseldrivna. Det är ett faktum som vi inte kommer ifrån, och som politiken inte kan kompromissa bort, säger Nyström.

Möjlig kompensation

Det finns flera möjliga sätt att kompensera för den utsläppsökning en sänkt reduktionsplikt orsakar. Frågan är om det räcker för att nå klimatmålen.

Ett sätt är att köpa utsläppsrätter av andra EU-länder. Det är dock en osäker väg, enligt Nyström. Dels är det ännu oklart vad det skulle kosta, dels är det inte klart i vilken omfattning länder kommer kunna sälja utsläppsrätter.

Ett annat sätt är att öka inlagringen av kol i skog och mark mer än de nivåer EU beslutat om för Sveriges del. Det ser dock ut att bli svårt, enligt Nyström, eftersom trenden snarare går åt fel håll på grund av bland annat den höga avverkningstakten.

– Det är nog en stängd väg i praktiken.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.