Nyheter

”Ni måste förstå att detta är ett världskrig”

Fosterlandet måste försvaras, enligt denna kampanjaffisch från de ryska myndigheterna i S:t Petersburg.

Ukrainakriget är inte en enskild galnings infall – Ryssland har varit på väg mot det i flera århundraden, enligt den ryske professorn och författaren Sergei Medvedev.
Den ryska staten är ett odjur som måste besegras, anför han.
– Folk i väst har inte insett det ännu, men det är redan ett världskrig som pågår.

RYSSLAND | Rysslands agerande i dag är resultatet av något som har pågått i flera århundraden, anser Sergei Medvedev, statsvetare, journalist och författare som i många år var professor vid den framstående handelshögskolan i Moskva och en liberal röst i Rysslands krympande medielandskap.

Han jämför med en lavin: Snön hade fallit länge, drivorna låg tunga på toppen och det räckte med en dumdristig skidåkare för att katastrofen skulle vara ett faktum.

– Vladimir Putins roll är den att han bara gav sig ut och gjorde det.

Första krigsförklaring?

Förberedelserna för kriget har pågått i omkring 15 år, bedömer Medvedev. Kanske 20. Han pekar på hur Putin tidigt började stärka sin makt och koppla ett grepp om systemet. Redan 2007 beklagade sig den ryske presidenten över uteblivna ”säkerhetsgarantier” från väst, vilket var hans ledmotiv till den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Det var hans första krigsförklaring, enligt Medvedev.

– Men missta er inte: Det är inte kriget om Ukraina. Det är ett krig mot väst. Putin och många i det ryska samhället ser detta som en existentiell kamp mellan Ryssland och väst som har pågått i århundraden. Nu är det dags för avgörandet.

Krigs- och dödskult

Människor i omvärlden har länge levt i villfarelsen att Ryssland är ett land som alla andra, enligt Medvedev. Men det har aldrig varit demokratiskt på riktigt. Förtrycket och kriget är, som han ser det, en logisk följd av Rysslands historia, styre och traditioner.

– Nu är Ryssland i ett klassiskt fascistiskt stadium, om än inte som 1900-talets fascism. Det är en mer postmodern fascism, byggd på medier och tv-bilder och den psykologiska bekvämligheten hos ett folk som vill ha en behaglig version av sanningen, säger Sergei Medvedev.

Den ryske akademikern liknar den ryska staten vid det bibliska sjöodjuret Leviatan. Det var den brittiska 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes som först använde Leviatan för att beskriva en allsmäktig stat – en väldig best – som människor beredvilligt underkastar sig.

– Människor i det ryska samhället upplever sig vara del av en gemensam kropp, enade av ett gemensamt öde, i motsättning till väst. Det finns en krigskult som varit historiskt inbäddad i Ryssland, men som har växt. En dödskult, likt fascisternas på 1900-talet. Och en minneskult där människor hela tiden sörjer det förlorade imperiet, säger Medvedev.

Han beskriver Kremls propagandaapparat som den mest kraftfulla världen skådat.

– Det finns ingen massentusiasm, men inget massmotstånd heller. Människor är så apatiska och demobiliserade och rädda för staten. De känner sig som offer för den, men också som en del av den.

Accepterar ödet

Man behöver också förstå att ryssar tror på ödet, anför Sergei Medvedev. De är benägna att acceptera sakernas tillstånd. Som i trafiken på ryska vägar, där många tar stora risker och få bär säkerhetsbälten, säger han. Eller när myndigheterna knackar på med en inkallelse till kriget.

– De är fatalistiska och vid någon punkt beredda att acceptera döden. Man tar inte ansvar för sitt liv och sitt beteende, vilket kan vara särskilt svårt att förstå i ett protestantiskt land som Sverige.

När det gäller skuldfrågan för Ukrainakriget är Medvedev kluven.

– Folket har definitivt ett ansvar, men jag är osäker när det kommer till skuld. Det bär ansvar för alla de grymheter som skett långt tillbaka på 1900-talet, vilket har blivit ett normalt sätt att verka för den ryska staten och den ryska armén, som aldrig har ställts till svars för det, säger han.

Han syftar på allt ifrån krigsbrott under andra världskriget, sovjetiska pansarvagnar i Budapest och Prag, kriget i Afghanistan där åtminstone en miljon afghaner dödades. Tjetjenienkrigen, där hela byar ödelades. Och senare den totala sönderbombningen av syriska Aleppo.

Var och en får fråga sig vilken roll de haft i detta, anser han.

– Men jag är inte säker på att vårt samhälle har förmågan att göra det. För tyskarna tog det minst två generationer. Det krävdes ett totalt nederlag, utländsk ockupation, delningen i två stater och en omskolningsprocess som pågick i årtionden.

Inte optimistisk

Den ryske akademikern känner ingen större optimism. Den stora konflikten skulle kunna fortsätta i ytterligare tio år, som han ser det. Vladimir Putin har inte bråttom utan planerar långsiktigt. Och även om presidenten skulle försvinna så förändras inte Ryssland.

– En tragisk känsla jag har är att ett ryskt nederlag i Ukraina inte kommer att vara ett avgörande. Det kan till och med förvärra läget, säger Medvedev, och ger en bild av ett skadeskjutet och revanschlystet land med kärnvapen som drar sig tillbaka och bidar sin tid.

I dag står världen mitt i den rasande lavinen, poängterar han. Omvälvningarna är av samma magnitud som de som skedde på 1930-talet, när omvärlden ännu inte hade insett vidden av det som pågick i Nazityskland, anser Sergei Medvedev.

– Vi kan inte leva vidare med Ryssland som det är i dag och ju förr väst förstår det desto bättre. Det finns inga andra alternativ än att rakt av besegra Ryssland. Det går inte att sitta vid sidan av.

Fakta: Sergei Medvedev

Född i Moskva 1966. Utbildades till journalist i Ryssland och studerade senare i bland annat Tjeckien och USA.

Var på 90-talet verksam som forskare vid utrikespolitiska institut i Italien och Finland, samt vid Marshall-centret för säkerhetsstudier i Tyskland.

Återvände till Ryssland 2004. Utsågs då till professor i statsvetenskap vid den framstående handelshögskolan i Moskva.

Skrev under många år krönikor för ryska Forbes, dagstidningen Vedomosti och nyhetssajten Republic. Ledde det egna tv-programmet ”Medvedev” i den oberoende ryska tv-kanalen Dozjd (Rain) i flera år, och dessförinnan ett program i den statliga tv-kanalen Kultura.

Stämplades i september 2022 som ”utländsk agent” av Rysslands justitiedepartement.

Är i dag professor vid Karlsuniversitetet i Prag och verksam på Forskarkollegiet vid Helsingfors universitet. Medverkar hos USA-finansierade Radio Free Europe/Radio Liberty med systerkanaler.

Politiska essäer om tillståndet i Ryssland gavs 2019 ut i väst i boken ”Return of the Russian Leviathan”. Till sommaren släpps nästa bok, ”A war made in Russia”.

Kallad "dumhuvud" av Putin

Hösten 2013 skrev Sergei Medvedev en krönika i Forbes där han argumenterade för att Arktis borde stå under internationell förvaltning. I ”kriget” om Sydpolens resurser kan Ryssland bara förlora, eftersom så mycket ryskt land i närheten hotas av en klimatkatastrof, liksom världen i övrigt, anförde han.

Detta kom på tal när Vladimir Putin träffade ledare inom sitt maktparti Enade Ryssland kort därpå. ”Pridurkom” – dumskalle – rapporterades den ryske presidenten då ha sagt om professorn. Putin kallade Medvedevs förslag för ”anti-folkligt” och lovade tvärtom att utöka närvaron i Arktis.

I statsduman krävde toppolitikern Vladimir Zjirinovskij att handelshögskolan omedelbart skulle avskeda Medvedev. Han ville också stoppa Medvedevs medverkan i statlig tv, där han hade ett eget program.

Universitetet tog avstånd från Medvedevs åsikter, men sade att han hade rätt att yttra dem som privatperson. Kort därpå avslutades dock Medvedevs uppdrag för den statliga tv-kanalen Kultura.

Nyheter

EU godkänner förbud mot förstörelse av osålda kläder

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

Fakta: take, make, dispose

En linjär modell för resursförbrukning som skördar och utvinner material, använder dem för att tillverka en produkt och säljer produkten till en konsument, som sedan kasserar den som avfall. Motsats till cirkulär förbrukning.

Nyheter

Utfasning av fossila bränslen förslag till klimatavtalet

Protest mot fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte COP28, tisdagen den 5 december 2023, i Dubai, Förenade Arabemiraten.

Klimatförhandlingarna vid COP28 står inför en ödesfråga – utfasningen av fossila bränslen. Ett utkast till förhandlingstext pekar på ett övervägande av en utfasning av fossila bränslen som en central del av det slutliga avtalet vid FN:s klimatmöte.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.