Det är fullt möjligt med ett svenskt Natointräde i sommar, hävdar Natochefen Jens Stoltenberg.
Men samtidigt kräver Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu ”konkreta åtgärder” om utlämningar.
TURKIET | På en presskonferens efter veckans Natomöte i Bryssel går den turkiske utrikesministern igenom vad han talade med Sveriges Tobias Billström (M) om i tisdags.
– I kontraterrorarbetet underströk vi att resultatorienterat samarbete är ett måste, säger Cavusoglu, enligt en engelskspråkig tolk, i en webbsändning från presskonferensen på turkisk tv.
Även om han välkomnar den skärpta antiterrorlagstiftning som är tänkt att träda i kraft i Sverige den 1 juni så tar han återigen upp de utlämningar som Turkiet vill se.
– Sverige behöver ta konkreta steg när det gäller förhör och utredningar av personer som vi ovillkorligen kräver utlämningar av, säger Cavusoglu, som även tar upp fortsatt verksamhet från kurdiska YPG/PKK i Sverige.
"Inget utanför ramarna"
Uttalandet förvånar inte Billström.
– Det är ett välkänt budskap från Turkiets sida, säger Billström till den svenska pressen på plats efter Natomötet.
Han konstaterar att regeringen endast tänker agera inom ramen för den överenskommelse som nåddes med Turkiet och Finland i fjol somras.
– Där finns absolut möjlighet till att människor kan utlämnas till Turkiet under förutsättning att det sker inom de ramar som ställs upp av svenskt rättsväsende. Men vi kommer inte att göra någonting utanför de här ramarna. Allt kommer att ske i enlighet med svensk lagstiftning, säger Billström.
Oklart från Ungern
Under onsdagen har Billström även träffat sin ungerske kollega Peter Szijjarto för ett enskilt samtal om Natoprocessen. Ungern är tillsammans med Turkiet de enda länderna i Nato som ännu inte har ratificerat Sveriges medlemskap.
Någon annan förklaring från Szijjarto mer än att regeringen vill avvakta ett avgörande i parlamentet gavs dock inte.
– Det är något som är väldigt otillfredsställande och det har jag också påpekat, säger Billström.
– Det finns ingenting som på allvar skiljer den svenska och den finska Natoansökan åt. Har man kunnat godkänna Finland bör man också kunna godkänna Sverige, säger utrikesministern i Bryssel.
"Allt jag kan"
Flankstöd kommer från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
– Det är fullt möjligt att få in Sverige i Nato före toppmötet i Vilnius i juli.
Sverige har ju uppfyllt de villkor som är uppsatta i den trilaterala överenskommelsen, säger Natochefen på en pressträff med svenska och norska journalister efter utrikesministermötet.
Fast vad han kan göra ytterligare är oklart.
– Jag ska göra allt jag kan – men det är ju inte möjligt för mig att garantera någonting å nationella parlaments vägnar. Men å andra sidan är Sverige nu i en mycket tryggare och bättre situation än innan de ansökte, säger Stoltenberg.
Fakta: Avtalet med Turkiet
Sverige och Finland slöt sommaren 2022 ett avtal (memorandum) med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.
Avtalet undertecknades den 28 juni i Madrid. Samtidigt släppte Turkiet sitt veto mot Sveriges och Finlands Natomedlemskap.
Som blivande Natoländer förbinder sig Sverige och Finland att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet.
Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.
Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta ”snabbt och noggrant”.
Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.
