TURKIET | På en presskonferens efter veckans Natomöte i Bryssel går den turkiske utrikesministern igenom vad han talade med Sveriges Tobias Billström (M) om i tisdags.

– I kontraterrorarbetet underströk vi att resultatorienterat samarbete är ett måste, säger Cavusoglu, enligt en engelskspråkig tolk, i en webbsändning från presskonferensen på turkisk tv.

Även om han välkomnar den skärpta antiterrorlagstiftning som är tänkt att träda i kraft i Sverige den 1 juni så tar han återigen upp de utlämningar som Turkiet vill se.

– Sverige behöver ta konkreta steg när det gäller förhör och utredningar av personer som vi ovillkorligen kräver utlämningar av, säger Cavusoglu, som även tar upp fortsatt verksamhet från kurdiska YPG/PKK i Sverige.

"Inget utanför ramarna"

Uttalandet förvånar inte Billström.

– Det är ett välkänt budskap från Turkiets sida, säger Billström till den svenska pressen på plats efter Natomötet.

Han konstaterar att regeringen endast tänker agera inom ramen för den överenskommelse som nåddes med Turkiet och Finland i fjol somras.

– Där finns absolut möjlighet till att människor kan utlämnas till Turkiet under förutsättning att det sker inom de ramar som ställs upp av svenskt rättsväsende. Men vi kommer inte att göra någonting utanför de här ramarna. Allt kommer att ske i enlighet med svensk lagstiftning, säger Billström.

Oklart från Ungern

Under onsdagen har Billström även träffat sin ungerske kollega Peter Szijjarto för ett enskilt samtal om Natoprocessen. Ungern är tillsammans med Turkiet de enda länderna i Nato som ännu inte har ratificerat Sveriges medlemskap.

Någon annan förklaring från Szijjarto mer än att regeringen vill avvakta ett avgörande i parlamentet gavs dock inte.

– Det är något som är väldigt otillfredsställande och det har jag också påpekat, säger Billström.

– Det finns ingenting som på allvar skiljer den svenska och den finska Natoansökan åt. Har man kunnat godkänna Finland bör man också kunna godkänna Sverige, säger utrikesministern i Bryssel.

"Allt jag kan"

Flankstöd kommer från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Det är fullt möjligt att få in Sverige i Nato före toppmötet i Vilnius i juli.

Sverige har ju uppfyllt de villkor som är uppsatta i den trilaterala överenskommelsen, säger Natochefen på en pressträff med svenska och norska journalister efter utrikesministermötet.

Fast vad han kan göra ytterligare är oklart.

– Jag ska göra allt jag kan – men det är ju inte möjligt för mig att garantera någonting å nationella parlaments vägnar. Men å andra sidan är Sverige nu i en mycket tryggare och bättre situation än innan de ansökte, säger Stoltenberg.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.