– Många länder undgår kritik av politiska skäl, säger professor Pål Wrange.

FN | FN:s råd för mänskliga rättigheter har funnits sedan 2006. Rådet har länge kritiserats som ett FN-organ med stora trovärdighetsproblem då en stor andel av medlemmarna anklagats för att själva systematiskt kränka mänskliga rättigheter.

De 47 medlemmarna sitter i treårsperioder. När Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba – som alla har kritiserats skarpt av människorättsorganisationer – 2013 valdes in samtidigt var det många som protesterade.

Ryssland uteslöts ur rådet i april förra året. Men Kina och Kuba finns alltjämt bland de invalda – tillsammans med länder som exempelvis Förenade arabemiraten, Qatar, Somalia, Eritrea och Uzbekistan.

Nya för i år är exempelvis Sudan, Kirgizistan, Vietnam och Algeriet.

Stor andel ofria medlemsstater

Tankesmedjan Freedom House, som bedömer världens länder efter graden av medborgerliga och politiska fri- och rättigheter, rankar nu 70 procent av länderna i rådet som ofria i någon mening. 30 procent anses helt ofria.

Det här speglar demokratins allmänna tillbakagång i världen, enligt Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Men frågan är hur giltig rådets kritik blir när den kommer från stater med stora demokratiska brister, som i vissa fall begår grova övergrepp mot sina egna medborgare.

– När rådet ger kritik är det sällan det saknas fog för den kritiken. Problemet är snarare rådets tystnad i många fall, säger Pål Wrange.

– Av de som inte sköter sig är det många som undgår kritik av politiska skäl.

Ett sådant land är Kina, säger han.

– Kina har gjort sig nästan immunt genom kraftfull diplomati.

Sverige har fått kritik

Sverige sökte en plats i rådet 2013–2015 men valdes inte in. Däremot har Sverige vid flera tillfällen fått kritik.

I november kritiserade rådets expertpanel Sveriges arbete mot systematisk rasism vid brottsbekämpning. Bristen på förtroende mellan polis och minoritetsgrupper uppgavs vara ”ett av de största problem man mött”.

Även arbetet med samers rättigheter har fått anmärkningar. Och 2015 fick Sveriges narkotikapolitik hård kritik för att sprutbyten och andra vårdinsatser för droganvändare var begränsade.

Annelie Börjesson, ordförande för svenska FN-förbundet, anser att kritiken är relevant. Samtidigt konstaterar hon att rådets slutsatser ofta brister i balans.

– Jag var med 2020 när Sverige granskades förra gången och Sverige fick långt fler rekommendationer än vad många andra länder, som är kända för att inte vara speciellt goda företrädare på MR-området, fick.

– Enorma problem och övergrepp i vissa kulturer och kontexter förbises medan vi granskas hårdare och får kritik för jämförelsevis mindre problem.

Inte bara de ”duktiga”

Hon anser ändå att rådet har relevans.

– Det är ett forum som världens länder har ansett sig behöva. MR-rådet fyller en viktig funktion trots allt, exempelvis genom den funktion som innebär att alla länder granskas rutinmässigt under en fyraårsperiod, säger Annelie Börjesson.

Pål Wrange framhåller att länder som kan tänkas bli utsatta för kritik ofta lägger ner stor möda på att få en plats. Å andra sidan hade det inte heller varit bra om rådet enbart bestod av ”de duktiga i klassen”, säger han.

– Det skulle bli en kraftig överrepresentation av väststater och andra länder skulle kanske ta mindre allvarligt på vad rådet säger när kritiken i huvudsak kommer från stater som är annorlunda än ens egen stat.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.