KLIMAT | Det är forskare från Kina, USA, Italien och Nya Zeeland som slår fast att 2022 var det hittills varmaste året i världshaven. Därmed fortsätter en trend av ökad havsvärme som varit märkbar sedan mitten av 1980-talet – en tydlig indikation på den globala uppvärmningen.

Det är nämligen haven som absorberar det mesta, 90 procent, av uppvärmningen på jorden till följd av människans koldioxidutsläpp.

Fortsatta rekord i världshaven

– Tills vi når nettonollutsläpp kommer den uppvärmningen att fortsätta, och vi kommer att fortsätta att slå rekord som vi gjorde i år. Bättre medvetenhet och förståelse för haven är en grund för att kunna bekämpa klimatförändringarna, säger professor Michael Mann vid University of Pennsylvania, en av rapportförfattarna, till AFP.

Med varmare hav och förändringar i vattnets kretslopp påverkas vädret. Det inträffar extrema väderhändelser och naturkatastrofer allt oftare och av större mått.

– Vissa platser drabbas av mer torka, vilket leder till en ökad risk för skogsbränder, och andra områden får massiva översvämningar från kraftiga regn, ofta förstärkta av ökad avdunstning från varma hav, säger Kevin Trenberth från det amerikanska forskningsinstitutet National Center for Atmospheric Research, en annan av forskarna bakom studien, till AFP.”

Ökad syreförlust ”en mardröm” 

Även salthalten i haven var rekordhög 2022. Ökad havsvärme och ökad salthalt leder till en skiktning av havsvattnen, så att olika nivåer inte längre blandas. Det får stora effekter i form av syreförlust i havet. ”Det är i sig en mardröm inte bara för det marina livet utan också för ekosystem på land”, kommenterar forskarna enligt AFP.

Studien har publicerats i Advances in Atmospheric Sciences och baseras på rön från 24 forskare vid 16 vetenskapliga institutioner världen över.

Tidigare i veckan visade statistik från EU:s miljöövervakningsprogram Copernicus (C3S) att 2022 var det femte varmaste året hittills, mätt i ytlufttemperaturer. Högre temperaturer har endast noterats åren 2016, 2017, 2019 och 2020.

Sommaren i Europa var med klar marginal den varmaste som registrerats i världsdelen.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.