MILJÖ | Avverkning av tropisk regnskog påverkar miljö negativt på många sätt. Ett är att det påverkar den biologiska mångfalden negativt, ett annat att det frigör växthusgasen koldioxid till atmosfären. Men när skogen växer upp igen har en teori varit att den tar upp mycket kol från luften, och fungerar som en så kallad kolsänka.

Men nu har forskare, från bland annat Imperial College i London, tittat på kolmängder i skogar på Borneo som har avverkats. Enligt deras analyser så fortsätter området att avge kol minst ett decennium efter att träden har fällts.

”Vi kan inte utgå från antagandet att områden där skogen har avverkats fungerar som kolsänkor”, säger Maria Mills, forskare vid universitetet i Leicester och en av studiens författare i ett uttalande.

Undersökte totala kolflödet

Kolflöden till och från träd och mark har en påverkan på mängden växthusgaser i atmosfären. Regnskogar är viktiga för att binda kol från atmosfären.

Enligt forskarna, vars resultat publicerats i tidskriften Proceeding of the National Academy of Sciences, har tidigare studier fokuserat på tillväxten av nya träd för att uppskatta hur mycket kol som tas upp från atmosfären. Men i den nya studien har de även undersökt hur mycket kol som kom från jorden och från träd och stubbar som lämnats kvar efter skogsavverkningen.

Detta gjorde de bland annat med hjälp av en bärbar utrustning för att mäta kolhalterna i jordprover och i rester av döda träd. Forskarna satte också upp ett 52 meter högt torn som mätte kolflödet vid skogsområdet för att se om det släppte ut mer än det tog upp. Mätningarna gjordes regelbundet mellan 2011 och 2017.

Avger mer än det binder

Deras slutsats är att kraftigt eller delvis avverkade skogsområden till och med avger mer kol än de binder. De uppskattar i sin beräkningar att skogen avger 1,75 ton kol per hektar i delvis avverkade områden och 5,73 ton kol per hektar i kraftigt avverkade områden.

Den största andelen av kolen kommer enligt forskarna från indirekta skador från avverkningen så som organiskt material i jorden eller från ruttnande träd som har lämnats. Forskarna skriver att skog som fälls och sedan får växa upp är viktigt för den biologiska mångfalden men att det kan behövas nya metoder som tar hänsyn till kolflödena.

EU–FÖRENADE ARABEMIRATEN | På måndagen mötte EU:s utrikesministrar Sultan Al-Jaber inför COP28 som inleds den 30 november. Under mötet bör ministrarna uppmana Förenade arabemiraten att genomföra flera viktiga åtgärder innan mötet, anser Human Rights Watch. Organisationen menar att EU-ministrarna ska kräva att Förenade arabemiraten ska ”upphöra med sin repression av civilsamhället, släppa fängslade människorättsförsvarare fria och ”försäkra att regeringar vid COP28 förbinder sig för en fullständig, rättvis utfasning av alla fossila bränslen baserat på repekt för rättigheter”.

Human Rights Watch nämner särskilt en av de fängslade människorättsförsvararna – ingenjören, poeten och fyrabarnspappan Ahmed Mansoor. Mansoor greps i mars 2017 och har sedan dess godtyckligt hållits isolerad. Han anklagades bland annat för att ha spridit falsk information och för att ha skadat statens rykte. Enligt Human Rights Watch dömdes han enkom på grund av hans ”fredliga kritik av regeringens politik och hans modesta krav på människorättsreformer”. Trots det dömdes han till tio års fängelse i maj 2018, och senare samma år fastställde landets högsta domstol domen. Båda rättegångarna hölls bakom stängda dörrar. 

Han tvingats sova på golvet och har hållits i en mycket liten isoleringscell, uppger Human Rights Watch i rapporten The Persecution of Ahmed Mansoor: How the United Arab Emirates Silenced its Most Famous Human Rights Activist från 2021. Detta samtidigt som Förenade arabemiraten utmålar sig som ett tolerant land som respekterar grundläggande rättigheter. Ytterligare omkring 60 människorättsförsvarare i Förenade arabemiraten, liksom politiska dissidenter, har på orättfärdiga grunder fängslats sedan 2012, skriver Human Rights Watch. 

Inför klimattoppmötet sade FN:s klimatchef Simon Stiell att det kommer att finnas utrymme för klimataktivister att ”samlas fredligt och göra sina röster hörda”. Men enligt Human Rights Watch är det långt ifrån klart att så kommer att vara fallet då ”demonstrationer i praktiken är illegala” i Förenade arabemiraten, och för att COP28 ska bli framgångsrikt måste mänskliga rättigheter respekteras av värdlandet. Därför anser organisationen att EU:s utrikesministrar bör stötta en utfasning av fossila bränslen, krav på att alla människorättsföstarare frisläpps och man ser till att ”försäkra meningsfullt deltagande av oberoende röster vid COP28”, skriver man på sin hemsida.  

KLIMAT | Rika länders ouppfyllda löften om klimatfinansiering har lett till ökat misstroendet från utvecklingsländer. Men nu verkar det som om givarländerna för första gången har nått sitt mål, enligt OECD:s beräkningar inför klimatmötet COP28.

Länderna har lovat 100 miljarder dollar, motsvarande drygt tio gånger mer i kronor, om året i klimatfinansiering. Det nåddes sannolikt förra året, enligt organisationens generalsekreterare Mathias Cormann.

Det var i så fall två år senare än vad man planerat för. Världens mer utvecklade länder lovade 2009 att hjälpa utvecklingsländerna att komma i gång med omställningen och vidta förebyggande åtgärder inför möjliga klimatkatastrofer som de inte är lika medskyldiga till som mångåriga industriländer.

Utvecklingsländernas klimatinvesteringar kommer att behöva bli ännu större de kommande åren, understryker Cormann. Statligt stöd kan bara täcka en del av det och internationella donationer kommer att vara av högsta vikt, tillägger han.