USA | Extremistgruppen Oath Keepers grundare Stewart Rhodes och Floridagrenens ansvarige Kelly Meggs dömdes nyligen för uppviglingsbrott, på engelska ”seditious conspiracy”.

Det är de första som döms för allvarlig brottslighet i samband med stormningen av kongressen den 6 januari 2021, och är en del av USA:s justitiedepartements utredning om olika grupper på högerkantens inblandning.

Oath Keepers är tillsammans med bland andra Proud Boys en grupp som hamnat i rampljuset, och under julveckan inleddes rättegången mot fyra ledare som misstänks för samma brottsrubricering.

– De får ofta mediernas uppmärksamhet, de har varit synliga i samband med 6 januari-upproret, där många inblandade sagt sig vara medlemmar i någon av grupperna, säger Sara Kamali.

Hon är aktivist och doktor i religiösa studier, och har skrivit en bok om vit nationalism i USA, där hon jämför grupperna med militanta islamister.

Rekryterar via sociala medier

Oath Keepers och Proud Boys är enligt Sara Kamalis resonemang bara de senaste varianterna av USA:s långa historia av vitmaktrörelser och grupper som Ku Klux Klan.

– Helt klart kan grupperna kategoriseras som vita nationalistgrupper. De delar element av rasism, konspirationer, regeringsfientlighet och religiösa element.

Sam Jackson, lektor vid University at Albany i New York som studerar högerextremism, har gett ut en bok om Oath Keepers. Han tycker dock inte att gruppen är att betrakta som vitmaktrörelse.

– De organiserar sig explicit inte runt en vit identitet, utan mer kring en amerikansk patriotisk identitet, som Oath Keepers skulle beskriva som färgblind eller ”rasneutral”. De skulle välkomna alla – så länge individerna har rätt tro på vad USA borde vara och vilka hot nationen står inför, säger han.

Han ser i stället Oath Keepers som en annan del av det högerextrema spannet: att man är mot statlig inblandning och är kanske inte i sig något större hot.

– Men de är en del av en större rörelse som ansluter sig till konspirationsteorier och avfärdar allmänna uppfattningar om fakta och hur bevis ska tolkas, säger han.

När det gäller Proud Boys är det möjligtvis mer flytande, enligt Jackson.

– Proud Boys verkar ha en mycket starkare strömning av rasism i sitt medlemskap än Oath Keepers, säger han.

Grupperna är duktiga på att organisera sig och rekrytera via sociala medier, och har i och med olika aktioner, bland annat kring kongresstormningen, visat sig kunna omvandla nätpropaganda till agerande i den riktiga världen.

Knappast slutet

Rättegångarna ses av flera som att regeringen nu börjat se allvaret i de milisliknande grupperna, och att myndigheterna kommer att ta deras förehavanden på större allvar.

– Det är i stora drag sant. Men vi har också sett en del individer inom rättsväsendet och på underrättelse- och säkerhetsområdet som tonat ned hoten efter 6 januari. Men åtalen och domarna är ett bra tecken på att vi överlag tar det här på allvar, säger Sam Jackson.

Vad domarna egentligen innebär för själva extremistgrupperna är oklart. Kanske är det början på slutet på Oath Keepers, enligt experterna. Men det är med största sannolikhet inte slutet på den större rörelsen, som har en historia av splittringar, att absorberas av liknande grupper, korspollineringar och förändrade ledarskap.

– Vit nationalism fortsätter med eller utan Stewart Rhodes i synnerhet, och utan Oath Keepers i allmänhet, säger Kamali.

– Jag har svårt att se att förekomsten av idéer som motiverar en grupp som Oath Keepers har försvunnit. Vi fortsätter att se politiker som fortfarande hävdar att röstfusk kostade dem valet, och vi ser fortfarande dem som försvarar konspirationsteorier från föregående val, säger Jackson.

Kan bli martyrer

Sara Kamali ser en risk att domarna är tveeggade svärd. De kan användas för att bekräfta rörelsernas självbild av utanförskap och att regeringen är emot dem. För dem som mot bättre vetande är övertygande om att valet 2020 var ”stulet” är domarna bara ytterligare en bekräftelse på att de är utsatta för en politisk häxjakt.

– Folk kan lockas till rörelserna för att de ser dem som rättfärdiga, säger Sara Kamali.

Båda experterna ser en risk att de som döms glorifieras.

– Även om det inte är Oath Keepers själva, så tror jag att det kommer att finnas en del i den bredare rörelsen som kommer att försöka att utmåla Rhodes som en martyr och kapitalisera på det, säger Sam Jackson.

Han ser ingen direkt lösning på problemet. Kamali lyfter fram behovet av utbildningsinsatser, engagemang, samarbete, empati och politiska initiativ.

– Det låter rätt hopplöst, men jag tror att folk kan finna tro i att engagera sig på det sätt de kan, även om det rör sig om små saker som att rösta eller engagera sig i skolstyrelsen, säger hon.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.