Fyra journalister har gripits i Kina i samband med närvaro och bevakning av protester mot landets ”noll-covid-19-strategi”. Bland de gripna återfinns såväl frilansjournalister som anställda vid Pekingbaserade nyhetsmagasin, rapporterade Reportrar utan gränser i fredags.
KINA | De fyra journalisterna väntas nu ställas inför rätta för att bland annat ha ”provocerat fram problem” och ”samlat ihop en folkmassa för att störa den allmänna ordningen”, varav den senare kan rendera livslånga fängelsestraff.
Enligt Reportrar utan gränser sänder gripandena allvarliga signaler till övriga mediearbetare och mediebolag – och i längden även till den kinesiska allmänheten:
”Genom att arrestera och fängsla fyra reportrar för den enkla anledningen att de närvarat vid protester skickar den kinesiska regimen ännu ett skrämmande meddelande till de personer som anser att faktainformation bör rapporteras även när den strider mot det officiella narrativet”, säger Cédric Alviani, chef vid Reportrar utan gränsers Östasienkontor, i en kommentar.
Farlig rapportering – fallet Zhang Zhan
Att rapportera om covid-19-pandemin, som hade sitt ursprung i den kinesiska staden Wuhan i slutet av 2019, har varit förenligt med stora risker.
Något som frilansjournalisten Zhang Zhan fick erfara då hon via sociala medier gav omvärlden unika inblickar i pandemins ursprungskärna, samtidigt som kinesiska myndigheter gjorde sitt yttersta för att kontrollera medienarrativet.
I maj 2020 greps hon och har sedan dess befunnit sig bakom lås och bom, dömd till ett fyraårigt fängelsestraff för sin ”olagliga rapportering”.
Hennes advokat och människorättsorganisationer driver nu på för att få Zhang Zhan frigiven på medicinska grunder.
Plats 175 av 180 i RSF:s pressfrihetsindex
Fängelsevistelsen har inneburit stora fysiska påfrestningar och människorättsjurister som har regelbunden kontakt med den fängslade journalisten vittnar om akut undernärdhet.
I ett öppet brev från fängelset riktar sig Zhang Zhan till sin mor och ber henne att ”inte oroa sig så mycket”, rapporterar bland andra DW.
Samtidigt konstaterar Reportrar utan gränser att pressfriheten i Kina förblir starkt hotad och landet återfinns först på plats 175 av 180 enligt organisationens pressfrihetsindex.
LÄS ÄVEN
Kina ”normaliserar” mongolisk minoritet
Salomonöarna nobbar Kina – ingen militärbas
Minskad pressfrihet – en dold pandemi
