ARGENTINA | I januari 2020 mördades 18-årige Fernando Báez Sosa på en nattklubb i kuststaden Villa Gesell utanför den argentinska huvudstaden Buenos Aires. Sammanlagt rörde det sig om åtta män som bidrog till dödsmisshandeln av Báez Sosa, en juridikstudent som var ende sonen till ett par som hade flyttat till Argentina från Paraguay.

De åtta männen som åtalades för mordet är mellan 21 och 23 år och spelade för samma amatörrugbylag. Och nu efter en drygt tre år lång rättslig process döms fem av dem till livstids fängelse, och de övriga tre dömdes till femton års fängelse i måndags.

”Báez Sosas fall en vattendelare”

Bland bevismaterialet i den medialt mycket uppmärksammade rättsprocessen har Argentinas strukturella rasism synliggjorts i och med att Fernando Báez Sosa utsattes för rasistiska påhopp på grund av sina paraguayanska rötter – påhopp som har fångats i inspelade klipp.

”Min son misshandlades av rasistiska skäl. Det var hat. Kanske kände sig förövarna överlägsna eftersom de var ljushåriga och Fernando hade mörkare hud”, skrev Fernandos far Silvino Baéz i ett öppet brev.

Fast den argentinska rättvisan har visat sig kapabel att lagföra människor för brott med rasistiska motiv återstår mycket arbete för att få bukt med strukturell rasism i Argentina, menar Alejandro Mamani, jurist och medlem av den antirasistiska organisationen Identitad Marrón:

– Fernando Báez Sosas fall är en vattendelare, säger han till The Guardian.

Argentina – en migrantdestination

Argentina är årligen slutdestination för tusentals migranter från Bolivia, Peru och Paraguay.

I Argentina är jobben fler och möjligheterna till skolgång bättre än i hemländerna, men de jobb som erbjuds är ofta sämre betalda och mer osäkra – dessutom riskerar många att bli föremål för en vardagsrasism bottnad i narrativet att immigranterna endast är lata välfärdssurfare ”med mörk hud”.

Den största delen immigranter korsar gränsen från Paraguay och många av de fördomar som fanns med i hatstormen som kostade Fernando Báez Sosa livet på nattklubben Villa Gesell är spridda lögner som den argentinska staten måste bekämpa, menar Julián Corvaglia i en granskning om migranter i Argentina för tidningen Perfil.

Mörk historia, vittvättat narrativ

Argentina har ända sedan 1800-talet varit ett slutmål för migranter från olika delar av världen. Ursprungsfolk trängdes åt sidan, vilket har varit kutym Syd-, Central- och Nordamerika, för att bereda plats åt arbetsföra migranter från alltifrån Skandinavien och Östeuropa till ättlingar från förrymda slavar.

Ändå har ”vitheten” förblivit en cementerad självbild hos argentinare och ett givet narrativ är att det inte finns ”svarta” i Argentina.

En självbild, som i förlängningen genererat i en rasistisk ”vittvättspolitik”, som måste göras upp med, menar Erika Denise Edwards, historiker och författare till boken Hiding in Plain Sight – en bok från 2020 om Argentinas aktiva process att tvätta bort sin icke-vita historia och skapa ”en vit republik”.

– Vittvättsprojektet var en framgångsrik strävan när det gäller att radera det svarta. Tanken att någon skulle kunna vara ättling till en slav finns helt enkelt inte där, säger Edwards i en intervju med The Guardian.

”Rättsväsendet måste reformeras”

Resultatet är en gängse uppfattning att Argentina endast bebos av ättlingar till italienare eller spanjorer.

Huruvida mordet på Fernando Báez Sosa och rättsprocessen som har lett till fem livstidsdomar kan bidra till ett mer tolerant Argentina återstår att se, men det finns alltjämt de som blundar för motiven bakom illdådet i januari 2020, menar Alejandro Mamani:

– Den stora stötestenen är varken åklagarna eller juristerna, utan rättssystemet. Rättssystemet anser inte att rasism är en del av verkligheten i Argentina, säger han till The Guardian.

* * *
LÄS MER
15 miljoner hektar skog skövlade – så ödelägger köttindustrin Paranáfloden
Irans kvinnor kämpar på gatorna – och från sina hem
Fler döms för brott i juntans Argentina