Startsida - Nyheter

Nyheter

Blodig flygattack mot tältläger i Gaza skördar många civila liv

Sökande efter saknade efter israeliskt bombanfall i flyktinglägret al-Mawasi i Khan Yunis, 9 september 2024.

En israelisk flygattack mot ett tältläger i Gazaremsan tidigt på tisdagsmorgonen har lett till många döda och skadade. Attacken, som inträffade i al-Mawasi i Khan Yunis-området, har väckt starka internationella reaktioner. Israeliska styrkor hävdar att målet var en Hamas-kommandocentral, medan palestinska källor beskriver förödelsen bland oskyldiga civila.

ISRAEL/PALESTINA | Massakern ägde rum vid gryningen på tisdagen, i ett tältläger i al-Mawasi utanför storstaden Khan Yunis, ett område som den israeliska militären har utsett som en humanitär zon. Där bor många palestinier som fördrivits från sina hem under kriget. Läkare vid Rafidia-sjukhuset i Nablus rapporterade att 40 dödsoffer och 60 skadade hittats efter flera timmars räddningsinsatser, rapporterar den palestinska nyhetsbyrån Wafa.

Israels militär bekräftade att tältlägret träffades i en flygattack och uppger att det var en del av en insats mot Hamas. Enligt militären IDF var målet en av Hamas kommandocentraler och tre högt uppsatta Hamasmedlemmar med operativa roller i krigföringen ska ha dödats. De tillade att man ”ansträngde sig till det yttersta för att undvika civila offer”, skriver AFP.

FN:s generalsekreterare António Guterres beskrev i måndags situationen i Gaza som den värsta han har sett under sina mer än sju år som FN-chef:

– Nivån av lidande vi bevittnar i Gaza är oöverträffad i mitt mandat som FN:s generalsekreterare. Jag har aldrig sett en sådan nivå av död och förstörelse som vi ser i Gaza under de senaste månaderna, säger Guterres i en intervju med nyhetsbyrån AP.

 Han uppmanar till vapenvila och lyfte fram att en tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen.

Guterres betonade att FN har erbjudit sig att övervaka en vapenvila och att alla civila måste skyddas. Samtidigt meddelade USA:s ambassadör Jack Lew att man ”samlar snabbt in mer information om omständigheterna” och att de ”kommer att ha mer att säga när vi får veta mer”.

Enligt Gazas hälsoministerium har mer än 40 000 människor dödats eller antas vara döda under konflikten hittills. Det pågående kriget har också fördrivit omkring 90 procent av Gazas befolkning på 2,3 miljoner, med många tvingade att fly flera gånger.

USA och andra internationella aktörer har uttryckt stöd för en tvåstatslösning, men Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som leder landets mest konservativa regering någonsin, har konsekvent motsatt sig detta. Kriget fortsätter att förvärra den humanitära krisen i Gaza, och internationella ledare manar till omedelbar vapenvila för att få ett slut på förödelsen.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gör gester framför en karta under en presskonferens på regeringens presskontor i Jerusalem, onsdagen den 4 september 2024. Netanyahu motsätter sig en tvåstatslösning. Foto: Abir Sultan/Pool via AP)

Tvåstatslösningen

Tvåstatslösningen är en föreslagen lösning på den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina, som syftar till att skapa två självständiga stater: en judisk stat, Israel, och en palestinsk stat, sida vid sida inom de gränser som rådde före 1967 års sexdagarskrig. Förslaget om en tvåstatslösning har diskuterats och förhandlats om i årtionden, men har ännu inte förverkligats på grund av en rad politiska, territoriella och säkerhetsmässiga hinder.

Förslaget baseras på tanken att både israeler och palestinier har rätt till självbestämmande och att de ska kunna leva i fred och säkerhet. En av de mest kända internationella överenskommelserna kring tvåstatslösningen är FN:s resolution 242, som antogs 1967 efter sexdagarskriget. Resolutionen förespråkade ett israeliskt tillbakadragande från de ockuperade områdena i utbyte mot fred och säkerhet för Israel.

Ett annat viktigt försök till tvåstatslösning kom genom Osloavtalet, som undertecknades 1993 mellan Israel och Palestinska befrielseorganisationen (PLO). Avtalet lade grunden för en gradvis överföring av kontrollen över delar av Västbanken och Gazaremsan till den palestinska myndigheten. Målet var att förhandla fram en slutlig statusuppgörelse som inkluderade gränser, Jerusalems status och de palestinska flyktingarnas rättigheter. Trots att Osloavtalet skapade viss framsteg och ledde till upprättandet av den palestinska myndigheten, misslyckades det med att lösa de mest centrala frågorna och konflikten fortsatte.

Tvåstatslösningen har också stötts av flera internationella aktörer, inklusive USA, EU och FN, samt av många israeliska och palestinska politiska ledare. De ser lösningen som ett sätt att säkra Israels framtid som en judisk och demokratisk stat samtidigt som palestinierna får sitt eget självständiga hemland. Många ser en tvåstatslösning som det enda realistiska alternativet för att uppnå långvarig fred.

Men flera hinder står i vägen för denna lösning. De israeliska bosättningarna på Västbanken, som många ser som ett brott mot internationell lag, har vuxit stadigt och gör det allt svårare att upprätta en hållbar palestinsk stat. Dessutom finns det starka politiska grupper både i Israel och Palestina som motsätter sig tvåstatslösningen, med hänvisning till religiösa, säkerhetsmässiga eller nationalistiska argument.

Medan USA:s president Joe Bidens administration har uttryckt stöd för en tvåstatslösning, har Israels nuvarande regering, ledd av Benjamin Netanyahu, varit tveksam till att göra några större eftergifter som krävs för att skapa en palestinsk stat.

Encyclopaedia Britannica
 Question of Palestine – the United Nations

 

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.