Antalet flickor och kvinnor som genomgår kvinnlig könsstympning har ökat med 15 procent de senaste åtta åren, enligt nya siffror från Unicef. Allt yngre flickor könsstympas också vilket innebär att tiden för att ingripa är kortare.
VÄRLDEN | FN:s mål är att kvinnlig könsstympning ska ha stoppats fram till 2030, och ingår i FN:s globala mål. Nu visar nya siffror från FN:s barnfond, Unicef, att fler än 230 miljoner i dag levande kvinnor och flickor har genomgått kvinnlig könsstympning, jämfört med 200 miljoner 2016.
– Kvinnlig könsstympning skadar flickors kroppar, hämmar deras framtid och försätter deras liv i fara, säger Catherine Russel, Unicefs vd, som också pekar på ett nytt mönster: Allt yngre flickor könsstympas.
– Vi ser också en oroande trend att fler flickor utsätts för sedvanan i yngre åldrar, många innan de fyller fem år. Det minskar ytterligare möjligheten att ingripa. Vi måste stärka insatserna för att få slut på denna skadliga sedvana, fortsätter hon på Unicefs hemsida.
Lever ofta i konfliktdrabbade områden
144 miljoner av alla kvinnliga könsstympningar sker i Afrika, därefter kommer Asien med över 80 miljoner fall, och i Mellanöstern sker över 6 miljoner könsstympningar. Ökningen av antalet könsstympade flickor och kvinnor sedan 2016 beror inte på att kvinnlig könsstympning har spridit sig till fler delar av världen, utan på att det har fötts fler flickor i de länder där könsstympning praktiseras än jämfört med resten av världen.
Enligt Unicefs analys lever fyra av tio kvinnor som har genomgått könsstympning i bräckliga och konfliktdrabbade miljöer, med en snabbt växande befolkning. Dessa faktorer kan enligt Unicef sätta press på utbildningssystem och hälso- och sjukvården, samt kräva resurser för att hantera kriser. Konsekvensen kan bli att jämställdhetsarbete eller program störs eller ställs in.
Konflikterna i Somalia och Sudan har försvårat ländernas arbete mot kvinnlig könsstympning, medan klimatkris, sjukdom och matosäkerhet i Etiopen riskerar att drabba det framgångsrika arbete som redan har gjorts mot kvinnlig könsstympning där. Unicef lyfter samtidigt att det går att ändra utvecklingen.
Hopp om förändring
Enligt en somalisk hälsoundersökning från 2020 hade 99 procent av alla kvinnor i åldern 15–49 i landet genomgått kvinnlig könsstympning. Men i Somalia liksom i många andra länder pågår arbete på marken för att bryta traditionen, bland annat genom en kampanj som FN:s befolkningsfond driver tillsammans med Irafh Foundation: Dear Daughter. En av dem som har deltagit i deras utbildning är Halima (inte hennes riktiga namn):
– Under kursen fick jag flashbacks från hur illa kvinnlig könsstympning har påverkat mitt liv, säger hon på Ifrah Foundations hemsida, och nu är Halima en hundra somaliska kvinnor som har förbundit sig att inte låta sina döttrar genomgå kvinnlig könsstympning.
Ifrah Foundation är ett exempel på ett effektivt arbete som når berörda. Organisationen är grundad av Ifrah Ahmed som själv genomgick kvinnlig könsstympning men som när hon kom som ensamkommande flyktingbarn till Irland började ifrågasätta vad hon hade varit med om. I en intervju med Tidningen Global 2022 förklarade hon tanken bakom kampanjen Dear Daughter.
– Hela idén är att göra Dear Daughter till en nationell kampanj där varje mamma ser skönheten i sin egen dotter istället för att tänka ”Jag blev skuren, så jag kommer att skära”.
Uppmanar till kraftsamling mot ojämställdhet
I Kenya har förekomsten av kvinnlig könsstympning minskat från 26 procent av alla 15–19-åriga flickor för 30 år sedan till 9 procent i dag. I Sierra Leone könsstympades 95 procent av alla flickor för 30 år sedan. I dag har den siffran sjunkit till 61 procent av alla 15–19-åriga flickor. I Egypten har förekomsten minskat från väldigt höga nivåer – 97 procent för 30 år sedan, 70 procent i dag.
Unicef framhåller också att en stor del av minskningen har skett under det senaste årtiondet. Men för att nå det globala målet om att ha eliminerat kvinnlig könsstympning till år 2030 måste det gå 27 gånger snabbare än vad som är fallet i dagsläget. Unicef uppmanar till fördubblade insatser mot könsdiskriminering och ojämställdhet, investeringar i flickor och att flickors rättigheter ska prioriteras i lagstiftning, samt bättre data för att kunna följa förekomsten av kvinnlig könsstympning.
