DEBATT | Regeringens förslag för en angiverilag är mycket dålig, bland annat eftersom det saknas en djupare förståelse för den globala verkligheten. Som moderna människor lever vi i en värld där vi systematiskt hindras från rättigheter och möjligheter genom diskriminerande lagar och brist på gemensamma institutioner. Flera akademiker och aktivister talar om global apartheid, där mänskligheten är segregerad i nationer utan något globalt medborgarskap eller skydd för alla.
Olika idéer om öppna gränser och global fri rörlighet handlar även om trygghet och säkerhet. Bland annat eftersom att “hårda/tuffa gränser” innebär för många människor osäkerhet, utsatthet och hinder som försvårar att få skydd och bättre ekonomi när behovet är som störst. Papperslösa personer existerar inte för att dom bryter mot det internationella systemet utan på grund av det, genom brister och orättvisor.
Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 13 och 15) slår fast att alla har rätt till en nationalitet och rätt att lämna sitt land. Samma dokument säger inget om att vi har rätt att vara globala medborgare eller att fritt kunna bosätta oss i andra länder. Jämförelsevis skulle det vara som om Sveriges grundlag skulle tillåta norrlänningar att lämna Norrland, men att det var upp till Stockholm, Dalarna eller Skåne att bestämma om och hur de får bosätta sig och arbeta i de regionerna.
Det internationella systemet skapar en politisk och institutionell verklighet där vissa människors rätt att förflytta sig respekteras, som i fallet med rikare personer och affärsmän, medan andra som fattigare personer nekas. För många papperslösa är “skuggsamhället” verklighet på grund av brist på ID-handlingar eftersom många har kommit till Sverige från länder där individen aldrig erbjudits en laglig identitet. Eller i samband med att personer har flytt från fattigdom och ekonomisk otrygghet.
De som stödjer regeringens förslag om att ange papperslösa fokuserar ofta på problemet med skuggsamhället men missar den globala och komplexa utvecklingen. För varför ska vissa människor vara lagliga och andra olagliga? Varför ska vissa hamna i problem och orättvisa, medan andra ska ha privillegier och anses vara mer värdefulla?
Även om alla papperslösa skulle lämna Sverige i morgon, skulle skuggsamhällen på andra platser fortsätta finnas. Exempelvis skulle många afghaner antigen hamna i problem på grund av talibanregimen eller tvingas tillbaka till Iran som redan gjort dem papperslösa och diskriminerade från början. Dessutom, bara för att regeringen inför angiverilagen eller även mer repressiva åtgärder så kommer det inte hindra många desperata och fattigare personer att söka sig till norra Europa.
Angiverilagen löser inte heller problemet där miljontals människor globalt idag saknar lagliga ID-handlingar. Det ironiska är att mänskligheten teknologiskt sett skulle kunna leva i en värld där alla har laglig ID-handling genom global medborgarskap redan i morgon. Till exempel används blockchain-baserade identitetssystem redan för att registrera flyktingar, vilket är ett steg mot en universell lösning, men det som saknas är en politisk och social vilja att förändra synen på tillhörighet och rättigheter.
Att regeringen väljer en nationalistisk och auktoritär väg är ingen lösning. Istället handlar det om orimliga åtgärder istället för att regeringen verkligen arbetar för inkludering och jämlikhet för fler. Genom att utforska hur decentraliserad och digital teknik kan göra ID-handlingar tillgängliga för alla, skulle regeringen kunna agera för allas rätt till en laglig identitet. Sverige har möjlighet att vara ett föregångsland och genom att arbeta för globalt medborgarskap inom FN kan Sverige stärka en värld där rättigheter gäller alla, inte bara för dem som föds på rätt sida av gränserna.
***
Vladan Lausevic, samhällsdebattör
