På fredag står en historisk omröstning på agendan i FN:s säkerhetsråd angående en långdebatterad fråga om Palestina. Diplomatiska källor säger att rådet ska rösta om en ansökan om fullt medlemskap för Palestina i Förenta Nationerna, en åtgärd som sannolikt möter motstånd från flera håll, inklusive USA, en nära allierad till Israel.
PALESTINA | För två veckor sedan skickade den palestinske FN-ambassadören ett brev till FN:s generalsekreterare och bad att få förnya begäran om fullt medlemskap i FN för Palestina. Efter den palestinska begäran bildade FN:s säkerhetsråd en kommitté för att diskutera den och avge ett yttrande. Kommittén presenterade sin rapport i tisdags och sade att de 15 rådsmedlemmarna är splittrade i frågan om de ska rekommendera att acceptera Palestina som en fullvärdig medlem i organisationen, skriver CNN.
Den föreslagna resolutionen uppmanar FN:s generalförsamling, som består av 193 medlemsländer, att godkänna Palestina som en suverän stat inom Förenta Nationerna. För att resolutionen ska passera behöver den stöd från minst 9 av de 15 medlemmarna i säkerhetsrådet och undvika ett veto från någon av de fem permanenta medlemmarna: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland eller Kina, rapporterar Reuters.
USA har klargjort sin ståndpunkt och betonat att en eventuell palestinsk stat bör etableras genom direkta förhandlingar mellan parterna istället för genom FN.
Leder inte till en lösning
FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield påpekade att en resolution i säkerhetsrådet inte nödvändigtvis leder till en lösning som främjar fred mellan Israel och Palestina:
– Vi ser inte att en resolution i säkerhetsrådet nödvändigtvis kommer att få oss till en plats där vi kan hitta … en tvåstatslösning som går framåt, sade Thomas-Greenfield på en presskonferens.
Palestinierna är för närvarande observatörer i FN men strävar efter fullt medlemskap, en process som kräver godkännande från säkerhetsrådet och därefter minst två tredjedelar av generalförsamlingen.
Frågan om en palestinsk stat har länge varit en källa till spänningar och komplexa förhandlingar. Palestinierna strävar efter ett territorium som inkluderar Västbanken, östra Jerusalem och Gazaremsan, områden som Israel erövrade 1967.
Små framsteg
Små framsteg har gjorts sedan Osloavtalet 1993, men mycket återstår att göra för att uppnå en hållbar lösning på konflikten mellan Israel och Palestina. Palestinas självstyre är begränsat till Västbanken medan Gazaremsan kontrolleras av Hamas, vilket ytterligare komplicerar situationen.
Den israeliska FN-ambassadören Gilad Erdan kritiserade under onsdagen säkerhetsrådet och varnade för konsekvenserna av att erkänna en palestinsk stat:
– Om säkerhetsrådet beslutar att rekommendera fullt medlemskap för den palestinska myndigheten, som hetsar upp och finansierar terrorism och inte har någon kontroll över sitt territorium, kommer det att förlora all legitimitet, säger Erdan.
Palestinas självstyre
Osloavtalen från 1993 och 1995 markerade en viktig milstolpe genom att bekräfta en fredsprocess mellan israeler och palestinier. Dessa avtal gav palestinierna begränsat självstyre i Gazaremsan och delar av Västbanken, där territoriet delades in i tre med varierande grader av palestinskt självstyre.
Trots ambitionen att slutföra förhandlingarna om Västbankens och Gazas permanenta status och andra centrala frågor har dessa frågor inte kunnat lösas. Palestinska myndigheten, som administrerar delar av Västbanken, har varit internationellt erkänd, medan den islamistiska rörelsen Hamas, som kontrollerar Gazaremsan, betraktas som en terroristorganisation av flera länder, inklusive EU.
Den mest betydande skiljelinjen mellan de två palestinska fraktionerna, Fatah och Hamas, har varit synen på Israel. Fatah och dess paraplyorganisation PLO har i huvudsak erkänt Israel och samarbetat med dess myndigheter, medan Hamas har fortsatt att bekämpa Israel och utföra våldshandlingar.
Under 2022 kom Fatah och Hamas överens om ett försoningsavtal i Alger, med planer på att hålla val inom ett år. Detta avtal öppnade möjligheten till en mer enhetlig palestinsk front, men framtiden för försoningsprocessen och dess påverkan på relationerna med Israel förblev osäkra.
Samtidigt rapporterades det om ökande missnöje och upplopp mot ockupationen, särskilt från unga palestinier på Västbanken. Denna frustration kom i kölvattnet av fortsatta israeliska bosättningar på Västbanken och känslan av att Osloavtalen inte hade uppfyllt palestiniernas förväntningar om fred och välfärd.
Mot slutet av 2023, efter att Hamas brutala terrordåd mot Israel och Israels svar med ett skoningslöst krig med idag över 30 000 döda, visade en undersökning från ett palestinskt opinionsinstitut att stödet för Hamas hade ökat på Västbanken. Trots detta fanns det fortfarande ingen majoritet som stödde organisationen på Västbanken.
I slutet av februari 2024 avgick den regering som hade styrt Palestinska myndigheten på Västbanken. Samtidigt pågick internationella ansträngningar för att uppnå en vapenvila mellan Hamas och Israel, samtidigt som det fanns påtryckningar för att reformera det palestinska självstyret för att lösa frågan om förvaltningen av de palestinska områdena efter kriget.
För två veckor sedan utsågs Mohammad Mustafa, som tidigare bland annat har arbetat på Världsbanken, till premiärminister av Palestinas president Mahmoud Abbas.
Utrikespolitiska institutet, DN, SvD
