Stålplåt, rakbladstråd, ljudkanoner och övervakningssystem ska hålla migranter borta.
Hundratals mil av stängsel har de senaste tio åren rests i vad kritiker kallar "Fort Europa". Men huruvida miljardbyggena faktiskt stoppar någon är omtvistat.
MIGRATION | Längs den grekiska floden Evros reser sig en fem meter hög grå stålbarriär. När någon närmar sig från den turkiska sidan skickar ljudkanoner ut varningssignaler i en decibel så hög att de kan orsaka hörselskador. Området är ett ingenmansland, bevakat av beväpnade soldater och stängt för oberoende observatörer. Vad som sker med migranter som försöker passera Evros är svårt att veta.
Grekland är inte ensamt om att försöka bygga bort irreguljär migration. De senaste åren har liknande vita fläckar poppat upp på flera delar av Europakartan.
EU försöker avskärma sig från irreguljära migranter och skyddssökande, konstaterar Bernd Parusel, expert på EU:s migrationspolitik vid forskningsinstitutet Sieps.
– Trenden är att antalet stängsel och murar ökar. Det finns en rädsla för okontrollerad migration och då försöker EU stänga in sig, säger han.
14 Berlinmurar
För tio år sedan fanns runt 300 kilometer gränsstängsel inom EU. I dag reser sig drygt 2 100 kilometer stängsel längs unionens inre och yttre gränser – en sträcka motsvarande 14 Berlinmurar. Ytterligare 245 kilometer planeras stå klart senare i år, skriver The Economist.
Stängsel, rakbladstråd och vassa metallbitar ska hindra människor från att ta sig in i bland annat Grekland, Bulgarien, Ungern och Österrike. Längs EU:s gränser i nordöst har Polen, Finland och länderna i Baltikum svarat på det ökade hotet från Ryssland med taggtråd och elstängsel. För Polens del kom stålmuren mot Belarus till sedan grannlandet sjösatt en hybridattack mot Polen, där migranter flögs till Minsk för att sedan bussas till den polska gränsen.
Att bygga barriärer är en relativt enkel åtgärd – men främst en symbolisk sådan, säger Bernd Parusel.
– Det kan kosta mycket, men man behöver inte ändra lagstiftningen eller fundera på hur det gemensamma europeiska systemet fungerar. Det är en signalpolitik till de inhemska väljarna – man visar att man vidtar kraftfulla åtgärder.
Väljer farligare rutter
Prislappen för att stängsla in kontinenten är enorm. Finlands gränsstaket mot Ryssland väntas kosta nära 400 miljoner euro. Polens stängsel mot Belarus, med avancerad kameraövervakning och rörelsedetektorer, gick loss på närmare 500 miljoner euro. Ungerns mastodontbygge längs landets södra gränser kostar hisnande 1,7 miljarder euro, enligt nyhetssajten Balkan Insight, med omkostnader inräknade.
Ändå ökar antalet migranter som försöker – och lyckas – ta sig över gränserna.
– När folk inte kan passera så väljer de helt enkelt andra rutter. Migrationsflödena styrs om, ofta till ännu farligare rutter. Men folk slutar inte att försöka, säger Parusel.
”Ingenting kan stoppa människor”
2023 registrerades 380 000 olagliga gränspassager i Europa, enligt statistik från EU:s gränsmyndighet Frontex. Det är den högsta siffran sedan 2016.
– Det tyder på att det är väldigt svårt att minska antalet irreguljära migranter med de åtgärder som vidtas nu. EU och medlemsstaterna fortsätter ändå på samma spår eftersom de inte ser några alternativ, säger Bernd Parusel.
Vissa rutter är dessutom så gott som omöjliga att spärra av. Den absoluta merparten av migranterna tar den farliga vägen över Medelhavet.
– För att tala klarspråk: ingenting kan stoppa människor från att korsa en gräns. Ingen mur, inget stängsel, inget hav, ingen flod, sade Frontex-chefen Hans Leijtens till tyska Die Welt i januari.
EU bekostar gränsteknologi
Än så länge har EU sagt nej till att finansiera fysiska barriärer och taggtråd längs unionens gränser, till bland annat Ungerns stora förtret. Unionen bekostar dock utveckling av kameror, drönare och radarsystem som används vid gränsövervakningen, rapporterar The Telegraph.
Inte minst finansierar EU Frontex. När myndigheten grundades 2005 hade den en budget på 6 miljoner euro – 2023 hade det ökat till 845 miljoner.
EU-länderna är överens om att en ny flyktingkris likt den 2015–2016 måste undvikas. Den omtalade asyl- och migrationspakten, som medlemsländerna och EU-parlamentet nyligen enades om, syftar till att stoppa migranter redan innan de når unionens gränser. I praktiken innebär det att tusentals migranter kommer att hållas inlåsta i asylcenter vid EU:s yttre gränser, skriver Politico.
Europa försöker med alla medel avsäga sig sitt ansvar gentemot skyddssökande, anser kritikerna. Stängsel och murar utgör bara en del i det, men är en tydlig symbol för utvecklingen, enligt Sergio Carrera vid tankesmedjan Centre for European Policy Studies.
– Stängslen är själva sinnebilden av 2000-talets misslyckade migrationspolitik, säger han till The Economist.
