Ett läckt utkast av vad som uppges vara Saudiarabiens nya strafflagstiftning kritiseras av Amnesty International för att vara ett ”manifest för repression”. Organisationens generalsekreterare Agnès Callamard uppmanar Saudiarabien att förändra utkastet i enlighet med mänskliga rättigheter och omvärlden att utöva påtryckningar på landets ledning.
SAUDIARABIEN | Saudiarabien har i dag ingen skriftlig strafflagstiftning vilket bland annat ger domare stor makt att döma efter eget huvud. För saudiska medborgare innebär det en osäkerhet på vad som är brottsligt enligt lag och vilka straff ett brott kan innebära. När det nu finns ett utkast för en skriven strafflagstiftning är det ur ett människorättsligt perspektiv inget att glädjas åt menar Amnesty International som anser att det ”befäster redan befintliga repressiva metoder genom skriven lag.”
Dana Ahmed, researcher på Amnesty Internationals Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning uppger att domare även i det läckta utkastet ges stort utrymme att döma efter egen tolkning och tycke vilket kan användas mot fredliga oppositionella:
– Det kan användas för att bestraffa alla som ifrågasätter statens agenda, sade hon under ett webbsänt seminarium under tisdagen då Amnesty International presenterade rapporten Manifesto for repression. Hon förklarade att utkastet också innehåller otydliga skrivningar som exempelvis berör ”oanständiga handlingar eller ord som berör ära”:
– De är för breda och vaga och kan användas för att kriminalisera yttrandefrihet, sade hon och förklarade att utkastet till skriftlig strafflag också fortsätter att tillåta kroppsstraff som amputering av händer för stöld, liksom piskstraff och stening för äktenskapsbrott. Utkastet erkänner inte heller våldtäkt inom äktenskapet, och kriminaliserar abort, något som inte är explicit förbjudet i dagsläget. Utkastet förbjuder också uttryckligen samkönade relationer.
”Rullar ut röda mattan” för MBS
Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard kritiserade i seminariet det faktum att trots forsatta drakoniska lagar i Saudiarabien har landets de facto-ledare Mohammed bin Salman ändå lyckats marknadsföra sig själv som reformvänlig runt om i världen.
– Efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi isolerades Mohammed bin Salman. Nu ser vi världsledare rulla ut röda mattan för honom, sade Agnès Callamard och ifrågasatte också att många idrottare och artister låter sig lockas av stora pengar för att spela eller uppträda i landet.
Hon tryckte bland annat på att antalet avrättningar i Saudiarabien under Mohammed bin Salmans, som också kallas MBS, styre ser ut att öka. 2022 skedde 196 avrättningar – fler än vad Amnesty International har dokumenterat i landet på 30 år. Antalet avrättningar var tre gånger fler under 2022 än 2021 och sju gånger fler än 2020. Det finns också risk att landet underrapporterar antalet avrättningar och det verkligen antalet är än högre.
– Sju män riskerar att avrättas för brott som begicks när de var barn, en av dem var så ung som tolv år, fortsatte Agnès Callamard och berättade att Amnesty International nu sjösätter en kampanj för att få ledare runt om i världen att inte vara tysta när de konfronteras med brott mot mänskliga rättigheter i Saudiarabien, liksom påverka och idrottare och artister att inte låta Saudiarabien använda dem för att distrahera omvärlden från landets omfattande människorättsbrott.
– Vi uppmanar idrottare och artister att inte låta sina sporter eller sin konst köpas, sade hon vädjade till det internationella samfundet att tala för dem som inte kan.
Röster för kvinnors rätt tystade
Två vars röster har tystats, och som Agnès Callamard använde som exempel för Saudiarabien hänsynslösa rättssystem, är Salma al-Shehab och Manahel al-Otaibi. Båda är kvinnor som har dömts till långa fängelsestraff bland annat för att fredligt ha utnyttjat sin yttrandefrihet.
Fitnessinstruktören och bloggaren Manahel al-Otaibi har åtalats för att ha brutit mot landets cyberbrottslag för att ha stött kvinnors rättigheter och för att ha ifrågasatt landets klädkoder för kvinnor, bland annat genom att fota sig själv utan den traditionella täckande klädseln abaya på Snapchat. Hon har också krävt att systemet med manliga förmyndare för kvinnor ska tas bort. Hennes fall har behandlats i den ökända specialiserade brottmålsdomstolen SCC, och i november 2023 larmade Amnesty International att hon var försvunnen, och att hennes familj hade förlorat kontakt med henne.
I åtalet mot Manahel al-Otaibi anklagades hon för att ha publicerat och spridit ”innehåll om att begå offentliga synder och uppvigla individer och flickor i samhället att förneka religiösa principer”. Detta trots att Mohammed bin Salman i en tv-intervju 2018 hävdade att det är upp till kvinnor själva att bestämma ”vilken anständig respektfull klädsel hon väljer att bära” och nekade till att saudisk lag kräver att kvinnor klär sig i en svart abaya.
Långa straff för åsikter på sociala medier
Redan 2022 uppmärksammade Amnesty International hur SCC, som alltså ursprungligen bildades för att hantera fall kopplade till terrorism, likställde fredliga åsikter som yttrats på nätet och sociala medier med terrorism. I en granskning av femton fall beskrev Amnesty International hur människor hade dömts till mellan 10–45 års fängelse för att ha uttryckt fredliga åsikter på nätet, varav Selma al-Shehab var en.
Hon var doktorand vid Leeds University i Storbritannien 2021 när hon greps under en semester i Saudiarabien. 2022 dömdes hon till 34 års fängelse av domstolen SCC, bland annat efter att ha uttryckt stöd för den kända kvinnorättsaktivisten Loujain AlHathloul på Twitter. I januari 2023 ändrades straffet till 27 års fängelse, följt av 27 års reseförbud.
– Det här är ett kritiskt ögonblick, sade Agnès Callamard under seminariet och uppmanade Saudiarabien att frige alla som hålls fängslade för att fredligt ha gett uttryck för sina åsikter.
