Sverige sticker ut inom Europeiska Unionen, men tyvärr inte på ett positivt sätt. Med en av de högsta energikonsumtionerna per capita i EU, har landet hamnat sist när det gäller energieffektivisering.
ENERGI | Målet som svenska regeringen satt upp är en blygsam minskning av energianvändningen med 1,4 procent fram till 2030, vilket kontrasterar skarpt mot EU:s övergripande mål om en minskning med 19 procent inom samma tidsperiod.
– Det här indikerar ett trängande behov för Sverige att omvärdera sin inställning till energieffektivisering, understryker Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Den primära ursäkten för Sveriges tveksamhet till att uppnå dessa mål är de omfattande industriella satsningarna i norra delen av landet, som anses kräva ökad energianvändning, skriver Landets fria tidning.
– Det är inte frågan om Sveriges ovilja att bidra, utan mer om realistisk genomförbarhet. Vi har 27 medlemsstater som ska arbeta tillsammans mot dessa mål, och för Sverige pekar prognoserna på en ökande användning av energi på grund av nyetableringar inom industrin samt insatser för grön omställning och elektrifiering, förklarar Veronica Eade, enhetschef på Energimyndigheten.
Trots de utmanande förutsättningarna, betonar Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings Universitet, att energieffektivisering är fullt möjligt i Sverige om viljan finns.
– Det finns ett omfattande utrymme för att använda energi på ett smartare vis utan att kompromissa med vår levnadsstandard, säger hon.
Regeringens initiativ ”Fossilfritt Sverige” lyfter fram ett flertal åtgärder som kan genomföras, inklusive smartare styrning av värmesystem och effektivare ventilation. Energieffektivisering, som beskrivs av Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige som ”den snabbaste, billigaste och mest miljövänliga lösningen”, bör inte längre negligeras.
Med EU:s deadline den sista juni för en uppdaterad energiplan, står Sverige inför ett kritiskt vägval för sin framtida energipolitik.
