Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare, Karim Khan, kräver utfärdandet av arresteringsorder mot flera högt uppsatta ledare, inklusive Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Hamasledaren Yahya Sinwar, för anklagelser om krigsbrott och brott mot mänskligheten.
ISRAEL/PALESTINA | I ett pressmeddelande offentliggjorde Internationella brottmålsdomstolens (ICC) chefsåklagare Karim Khan igår måndag sin avsikt att begära en arresteringsorder för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Hamasledaren Yahya Sinwar. Även Israels försvarsminister Yoav Gallant, Mohammed Deif och Ismail Haniya från Hamas står med på listan över efterlysta.
Enligt Khan är de nämnda individerna misstänkta för flera krigsbrott och brott mot mänskligheten som sägs ha utförts under och efter terrorattacken mot Israel den 7 oktober förra året, vilket följdes av ett krig mot Hamas i Gaza.
Medvetna attacker mot civila
De specifika anklagelserna mot Netanyahu och Gallant inkluderar användning av svält som krigsföring och medvetna attacker mot civila.
– Vi hävdar att de brott mot mänskligheten som åtalet gäller begicks som en del av en omfattande och systematisk attack på den palestinska civilbefolkningen, baserad på statlig policy, skriver Karim Khan i pressmeddelandet.
Anklagelserna stöds av intervjuer med överlevande och ögonvittnen, samt video-, bild- och ljudmaterial.
Omfattande krigsbrott
Yahya Sinwar, å andra sidan, anklagas för att ha begått omfattande krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter mot den israeliska civilbefolkningen, inklusive gisslantagande och tortyr. Dessa brott anges även de som systematiska och omfattande. Khan tillägger att ytterligare bevis samlats genom intervjuer med både offer och gisslan från Hamas terrorattentat den 7:e oktober.
– Idag understryker vi återigen att internationell rätt och lagarna för väpnade konflikter gäller alla. Ingen fotsoldat, ingen befälhavare, ingen civil ledare – ingen – kan agera ostraffat. Ingenting kan rättfärdiga att medvetet beröva människor, inklusive så många kvinnor och barn, de grundläggande förnödenheter som krävs för livet. Ingenting kan rättfärdiga att ta gisslan eller rikta in sig på civila, skriver Karim Khan
Folkmord
Processen vid ICC fortsätter nu med att en panel ska granska och fatta beslut om begäran om arresteringsordern. ICC:s tillkännagivande står oberoende från det ärende som för närvarande behandlas av Internationella domstolen (ICJ). Det gäller en anklagelse från Sydafrika om att Israel begått folkmord i sitt krig mot Hamas efter attackerna den 7 oktober.
Medan ICJ överväger ärenden som involverar länder och nationer, är ICC en brottmålsdomstol som tar upp mål mot individer för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten.
Internationella brottmålsdomstolens (ICC)
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en permanent tribunal som är baserad i Haag, Nederländerna. Domstolen grundades officiellt den 1 juli 2002 genom Romstadgan, ett internationellt fördrag som antogs 1998. ICC:s primära uppgift är att åtala individer för de allvarligaste brotten av internationell betydelse: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och brottet aggression, som var det senaste tillägget och definierades i stadgan 2010.
Domstolen fungerar som en sista utväg för att åtala brott när nationella rättsväsenden inte kan eller vill göra det. Detta koncept, kallat ”komplementaritet”, innebär att ICC endast ingriper om ett land är ovilligt eller oförmöget att åtala brott som faller inom dess jurisdiktion.
ICC består av fyra huvudorgan: Åklagarmyndigheten, som leds av en chefsåklagare och ansvarar för att utreda och väcka åtal; Rättsavdelningen, som består av domare som dömer i fallen; Försvarsavdelningen, som hjälper till att säkerställa rättvisa försvarsprocesser; och Förvaltningsavdelningen, som sköter domstolens administration och andra praktiska uppgifter.
Domstolens jurisdiktion är universell i teorin, men i praktiken begränsas den av medlemsstaternas samtycke. Endast stater som har ratificerat Romstadgan, eller de som accepterar ICC:s jurisdiktion frivilligt, faller under dess rättsliga räckvidd. Det har förekommit kritik mot ICC för att vara ineffektiv och politiskt partisk, främst för dess fokus på brott i Afrika medan anklagelser mot andra regioner ofta förbises.
Trots dessa utmaningar spelar ICC en viktig roll i det globala rättssystemet genom att främja rättsstaten och erbjuda ett forum för rättvisa där andra rättsväsenden misslyckas. ICC:s arbete bidrar till att skapa en internationell norm mot straffrihet för de grövsta brotten som begås mot mänskligheten.
Internationella domstolen (ICJ)
Internationella domstolen (ICJ), även känd som Världens domstol, är det främsta rättsliga organet inom Förenta Nationerna. Den grundades 1945 genom FN-stadgan och började officiellt fungera 1946. Domstolens säte är i Fredspalatset i Haag, Nederländerna.
ICJ:s huvudsakliga uppgift är att lösa rättsliga tvister mellan stater och att ge rådgivande yttranden om rättsliga frågor som FN-organ eller specialiserade byråer framför till domstolen. Till skillnad från Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som hanterar brottmål mot individer, behandlar ICJ endast ärenden mellan stater.
Domstolen består av 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd för nioåriga mandatperioder. Dessa domare måste representera de stora rättssystemen i världen för att säkerställa att domstolens sammansättning speglar juridiska traditioner och kulturer globalt. Domarna väljer en ordförande och en vice ordförande från sina egna led, vars mandat varar tre år.
För att en tvist ska kunna tas upp av ICJ måste båda parter i konflikten samtycka till att domstolen har jurisdiktion över deras fall. Detta samtycke kan ges på flera sätt, till exempel genom särskilda fördrag som staterna är part i eller genom att uttryckligen erkänna domstolens jurisdiktion i en särskild tvist.
ICJ:s domar är bindande och slutgiltiga och kan inte överklagas. Om en stat vägrar att följa domstolens avgörande, kan den andra parten begära hjälp från FN:s säkerhetsråd, vilket kan vidta åtgärder för att verkställa beslutet.
Utöver att avgöra tvister, bidrar ICJ till internationell rätt genom att definiera normer och principer som guidar staternas beteende på den internationella arenan. Dessa rådgivande yttranden och domslut är en kritisk del av det internationella rättssystemet och bidrar till dess utveckling och tillämpning över tid. Trots att den inte har någon direkt verkställighetsmakt, spelar ICJ en central roll i att främja internationell rättvisa och rättslig ordning världen över.
