DEBATT | Som skrevs i denna tidning den 13:e maj är ”befolkningsfrågan vida viktigare än alla åtgärder för klimatet.” Dessutom bidrar den höga fertiliteten i fattiga länder till stora problem.  FN:s flyktingkommissariat UNHCR uppskattar att över 100 miljoner är “displaced”, det vill säga tvingats lämna sitt hemland, på flykt från svält, krig och förföljelse. Barn och familjer i världens svåra kriser kämpar för att överleva.

Vad är orsaken att så många tvingas fly? Man nämner krig, förtryck, fattigdom med mera, men sällan tas befolkningsutvecklingen upp mer än i en bisats. En snabb befolkningstillväxt leder till att fler och fler arealer används för matproduktion och därmed ökar också konflikter om land. Samtidigt eroderar jorden, skogar huggs ned, grundvattnet tar slut och den biologiska mångfalden försvinner.

Inbyggd historisk schism

Som ett aktuellt exempel kan vi ta den förfärliga konflikten mellan Israel och Palestina. Bara sedan 2000 har antalet invånare i Israel ökat med mer än 3 miljoner och Palestina med 2 miljoner. Till en yta som är mindre än Dalarna har det alltså tillkommit 5 miljoner och där bor numera cirka 14,5 miljoner människor, med en inbyggd historisk schism! Medianålder i Palestina är under 20 år, det vill säga att barn utgör cirka halva befolkningen. Gaza är med över 5000 invånare per kvadratkilometer ett av de mest tätbefolkade områdena i världen. Men, ändå är fertiliteten fortfarande hög och det föds 3,4 barn per kvinna.

Israel har den 5:e högsta befolkningstätheten i världen. Ändå bibehåller den snabbt ökade ortodoxa befolkningen i Israel en extremt hög fertilitet på 6,6 barn/kvinna, medan det är 2,9 för hela landet, med en genomsnittlig medianålder på 30 år för hela landet. Hur kan man förvänta sig annat än krig om och om igen när det blir ont om land och befolkningen fortsätter att växa?

Befolkningstillväxten är hög

Mycket tydligt är problemet också i många länder i Afrika där befolkningstillväxten är hög och de interna blodiga stridigheterna gör att det är stora grupper som är på flykt inom landet eller till grannländerna. Internflykt är ett globalt fenomen, men nästan tre fjärdedelar av världens internflyktingar bor i bara 10 länder – Syrien, Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo (DRC), Ukraina, Colombia, Etiopien, Jemen, Nigeria, Somalia och Sudan.

Förutom om det pågående kriget i Ukraina hör man inte mycket om alla övriga krig. Till exempel att åtta år av obönhörligt krig i Jemen har drivit bort mer än 4,5 miljoner människor från sina hem och 21,6 miljoner (två tredjedelar av befolkningen) är i stort behov av humanitär hjälp och skyddstjänster. Med en fertilitet på 3,4 och en medianålder på 19 år blir det många mödrar och barn i Jemen som svälter när mer än hälften av alla hushåll inte har tillräckligt med mat.

Enligt Rädda Barnen har fler än 300 miljoner människor på den afrikanska kontinenten inte tillräckligt med mat. Värst är läget i länder som även har en hög befolkningstillväxt (aktuella fertilitetsdata inom parentes), som Somalia (5,6), Etiopien (3,7), Kenya (3,2), Sudan (4,1), Sydsudan (4,3), Madagaskar (3,8) och Nigeria (5). Svält hotar också i området söder om Sahara som brukar kallas för Sahel, speciellt Mali (5,4), Burkina Faso (4,8), Tchad (5,2) och Niger(6,4). Även om fertiliteten sakta har börjat minska i alla dessa länder är medianålder låg och det är en katastrof när mer än 100 miljoner barn föds till ett liv med en osäker tillgång till mat.

Undantagstillstånd

Förra året var det dödligaste året för migranter världen över på åtminstone ett årtionde, enligt FN:s migrationsorgan IOM. Av de ca 150 000 asylsökande som 2023 korsade medelhavet drunknade 1 procent. När det i september 2023 kom mer än 7000 personer till ön Lampedusa, där det bor 6000 människor, utlyste Italiens regering sex månaders undantagstillstånd för att kunna hantera läget. Väldigt få av dessa har sökt asyl i Sverige.

Flest asylsökande till Sverige har de sista åren, enligt SCB, kommit från några länder: Afghanistan, Syrien, Irak och Eritrea. Dessa länder har fortfarande pågående konflikter och en hög fertilitet och låg medianålder och därmed en snabb befolkningsökning: Afghanistan med 4.8 barn/kvinna och en medianålder på 17 år och Eritrea med 3.9, respektive 18,8 år, för att nämna några. Alla dessa länder har ökat sin befolkning massivt de sista åren och resultatet är att konflikter om resurser blir allt fler. Hur kan man tänka sig annat än konflikter och emigration när ett stort antal ungdomar utan framtidsutsikt växer upp? Men, det är ändå bara en bråkdel som har möjlighet att fly till Europa för att söka fred och jobb.

Det är allmänt accepterad att en satsning på kvinnors och flickors utbildning och tillgång på moderna preventivmedel kan minska befolkningsökningen och öka kvinnors frihet. När familjestorleken minskar ökar familjens ekonomi. Tyvärr har Sverige (Sida) sedan konferensen i Cairo 1994 slutat att satsa på familjeplaneringskonceptet för att förbättra levnadsförhållande i länder med för höga födelsetal för att istället jobba med sexuell och reproduktive hälsa. Därmed avstod Sida att fortsätta satsa på familjeplanering för att minska den explosiva befolkningstillväxten i många länder som Sida jobbade i.

Detta var en missräkning och vår regering bör snarast tänka om, inte minst när stödet för mottagande av flyktingar i flera länder i Europa har sjunkit.

***

Håkan Lane, forskningsassistent Brandenburg Medical School
Johanna Deinum, docent biofysikalisk kemi

Läs tidigare debatt:
Befolkningsfrågan är vida viktigare än alla åtgärder för klimatet