Amnestys årsrapport: Människor vill ha mänskliga rättigheter

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Amnesty Internationals årsrapport The State of the World’s Human Rights som släpptes i onsdags ger en dystrare syn än någonsin på mänskliga rättigheter globalt. Amnesty International Sveriges generalsekreterare Anna Johansson beskriver läget som kritiskt:

– Med tanke på det dystra globala läget krävs brådskande åtgärder för att återuppliva och förnya de internationella institutioner som är avsedda att skydda mänskligheten. FN:s säkerhetsråd måste reformeras så att de permanenta medlemmarna inte kan använda sin vetorätt okontrollerat för att förhindra skydd av civila och stärka sina geopolitiska allianser, säger hon i ett pressmeddelande.

Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard riktar uppmärksamheten mot pågående konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter i flera regioner:

– Israels flagranta åsidosättande av folkrätten förvärras av dess allierades misslyckande med att stoppa det obeskrivliga blodbadet på civila som sker i Gaza. Detta trots att många av dessa allierade själva var arkitekterna bakom det internationella rättssystemet som skapades efter andra världskriget. Vid sidan av Rysslands pågående aggression mot Ukraina, det växande antalet väpnade konflikter och massiva kränkningar av de mänskliga rättigheterna i till exempel Sudan, Etiopien och Myanmar, riskerar den regelbaserade världsordningen att decimeras, säger Callamard.

Bevis för krigsförbrytelser

I sin årsrapport konstaterar Amnesty att ledare och institutioner sviker principerna om mänskliga rättigheter, vilket ytterligare skadar multilateralismens trovärdighet och underminerar den regelbaserade världsordningen som upprättades 1945. Rapporten lyfter också fram de allvarliga konsekvenserna av pågående konflikter, som i såsom den i Gaza, där bevis för krigsförbrytelser fortsätter att samlas, under Rysslands fortsatta fullskaliga angreppskrig i Ukraina, eller i Myanmar.

Under 2023 genomförde militären i Myanmar, med stöd av allierade miliser, attacker som resulterade i över 1000 civila dödsfall. Trots tydliga bevis på kränkningar har varken Myanmars militär eller de ryska myndigheterna förbundit sig att utreda dessa. Kina fortsätter att ge både ekonomiskt och militärt stöd till båda parter. I Sudan har konflikten mellan Sudans Armed Forces och Rapid Support Forces lett till riktade attacker mot civila, vilket dödade 12 000 människor och tvingade 8 miljoner att fly, vilket skapar världens största flyktingkris.

Politiska aktörer världen över har ökat sina attacker mot kvinnor, hbtqi-personer och andra marginaliserade grupper, vilka ofta används som syndabockar för att vinna politiskt stöd. Teknologier som ansiktsigenkänning och digital övervakning används allt mer för att underblåsa konflikter och sprida desinformation. I Storbritannien, Argentina, Brasilien och Indien har ansiktsigenkänningsteknik använts för att övervaka proteströrelser och sportevenemang, med särskilt fokus på migranter och flyktingar.

Diskriminering av rasifierade personer

Den ökade användningen av teknik vid gränskontroller och migration har lett till att biometri och digitala taggar används för att styra och bevaka migrationen. Amnesty understryker att denna teknik bidrar till diskriminering, rasism, och olaglig övervakning av rasifierade personer. Trots detta fortsätter användningen av spionprogram, som Pegasus, att vara stor och oreglerad även när det riktas mot journalister och människorättsaktivister.

Under 2024, ett år av betydelsefulla globala val, varnar Amnesty International för riskerna med teknikens skadliga användning. Den övervakningsbaserade affärsmodellen hos stora sociala medieplattformar som Facebook, Instagram, TikTok och YouTube kan fungera som en katalysator för brott mot mänskliga rättigheter i samband med val.

I november står det amerikanska presidentvalet på agendan, mot en bakgrund av ökade diskrimineringar och trakasserier på sociala medier, speciellt mot marginaliserade grupper som HBTQI-personer och rätten till abort. Samtidigt kommer omkring en miljard människor att rösta i Indiens val, vilket sker mot en bakgrund av attacker mot fredliga demonstranter och systematisk diskriminering av religiösa minoriteter.

– Politiker har länge använt sig av narrativet ”vi mot dem” för att vinna röster och flytta fokus från de viktiga frågorna. Vi har sett hur oreglerad teknik, som ansiktsigenkänning, har använts för att befästa diskriminering. Det är en skrämmande bild av vad som komma skall i takt med att den tekniska utvecklingen går snabbare än ansvarsutkrävandet, säger Agnès Callamard.

Folkligt engagemang

Världen över har det också varit ett år av starkt folkligt engagemang, från globala krav på vapenvila mellan Israel och Hamas till rörelser som Fridays For Future som kräver en snabb utfasning av fossila bränslen.

– Vi har sett hur mäktiga statliga och icke-statliga aktörer har kastat oss djupare in i en kaotisk värld utan effektiva regler som drivs på av en hänsynslös jakt på vinster från oreglerad revolutionerande teknik. Men där många regeringar har misslyckats med att följa internationell rätt, har vi också sett andra uppmana internationella institutioner att stå upp för rättsstatsprincipen. Och där ledare världen över har misslyckats med att stå upp för mänskliga rättigheter har vi sett hur människor har mobiliserats för att marschera, protestera och lämna in petitioner med krav om en bättre framtid, säger Agnès Callamard.

Under 2023 ledde otaliga kampanjer till betydelsefulla framsteg i mänskliga rättigheter. I Taiwan ledde aktivism till lagändringar mot sexuellt våld online, och efter COP28:s beslut att fasa ut fossila bränslen har nya hopp tänts för miljöaktivister. Samtidigt visar fallet med den afghanska aktivisten Matiullah Wesa, frigiven efter att ha kämpat för flickors utbildning, på den avgörande rollen av globalt engagemang och aktivism.

– Rätten att protestera är avgörande för att sätta ljuset på ledares ansvar för de övergrepp som sker. Människor har gjort det fullständigt klart att de vill ha mänskliga rättigheter; nu är det upp till regeringarna att visa att de lyssnar, säger Agnès Callamard.

Vidta kraftfulla åtgärder

Årsrapporten uppmanar till världens regeringar att vidta kraftfulla lagstiftnings- och regleringsåtgärder för att hantera de risker och skador som orsakas av oreglerad teknologi och Big Techs dominans.

Amnesty lyfter även fram EU:s nya Förordning av digitala tjänster som ett steg mot att tackla den snabba teknikutvecklingen, även om den är ofullständig. Rapporten avslutas med en varning från Agnès Callamard:

– Det finns en enorm klyfta mellan de risker som den ohämmade tekniska utvecklingen medför och behovet av reglering och skydd. Vår framtid kommer enbart att förvärras om inte den hejdlösa spridningen av oreglerad teknik begränsas. Hittills har vi sett för mycket prat och för lite handling när det gäller användning och reglering av ny teknik, säger Agnès Callamard.

Även i Sverige går utvecklingen för mänskliga rättigheter åt fel håll, menar Amnesty Sverige.

Sverige når inte klimatmål

I årsrapporten The State of the World’s Human Rights skriver Amnesty att Sverige inte lyckades öka sina klimatmål eller införa effektiva åtgärder för att avveckla användningen av fossila bränslen. Regeringens egna utvärdering visade att landet var på väg att inte nå sina miljömål på kort och lång sikt efter klimatbudgeten i september, som gjorde fossila bränslen billigare och fördröjde övergången till förnybar energi.

I december presenterades regeringens fyraåriga klimathandlingsplan, vilken väckte utbredd oro för att utsläppen skulle öka, och indikationer tyder på att Sveriges klimatpolitik fortsätter att backa.

Under 2023 och 2024 har Sverige bevittnat en ökning i användningen av hårda brottsanklagelser mot fredliga klimataktivister, med anklagelser som sträcker sig till sabotage – ett brott som förut var oanvänt i dessa sammanhang och som kan leda till fängelse. Trots att Svea hovrätt friade tolv klimataktivister i april 2024, fortsätter oron kring rättssäkerheten.

I ett annat kontroversiellt rättsfall i oktober 2024, dömde Linköpings tingsrätt en person för hets mot folkgrupp efter att ha bränt en kopia av Koranen. Anna Johansson, talesperson för Amnesty International Sverige, uttrycker djup oro:

– Både de hårda brottsanklagelser som riktas mot fredliga klimataktivister och regeringens vilja att begränsa demonstrationsrätten är mycket oroväckande. Yttrande- och mötesfriheten utgör grundläggande rättigheter för att människor ska kunna göra sin röst hörd och ställa makthavare till svars, säger hon i ett pressmeddelande.

Förvärrad situation för papperslösa

Sverige har nyligen antagit en nationell handlingsplan för att bekämpa rasism, men samtidigt införs nya straffrättsliga åtgärder som riskerar att diskriminera minoriteter, inklusive utvidgad övervakning och lagförslag som kan förvärra situationen för papperslösa. Johansson kritiserar dessa initiativ:

– Istället för att arbeta för att skydda de som riskerar att utsättas för rasism och diskriminering ser Amnesty att flera lagförslag som svenska regeringen lagt fram istället kan leda till att många fler kan komma att utsätts för strukturell rasism, även genom polisens arbete. Det är helt oacceptabelt, alla människor har samma värde och samma rättigheter oavsett vilka de är, hur de ser ut och var de kommer ifrån.

Amnesty och Läkare i världen har även anmält Sverige till den europeiska kommittén för sociala rättigheter för att inte tillhandahålla adekvat vård till EU-medborgare utan sjukförsäkringskort.

– Alla människor har rätt till vård och EU-medborgare har dessutom rätt till nödvändig vård på samma villkor som alla som är bosatta i Sverige. Sverige utsätter inte bara enskilda individer för stort lidande utan bidrar till att upprätthålla den allvarliga diskriminering som många i gruppen utsätts för i sina hemländer. Detta måste få ett stopp nu, säger Johansson.

Samiska kulturen riskerar gå förlorad

Över tid riskerar den samiska kulturen att gå förlorad. Om inte de grundläggande rättigheterna för samerna att påverka användningen av deras traditionella marker säkerställs, brister Sverige i att uppfylla sina internationella förpliktelser gällande urfolks rättigheter. Utöver påverkan från industriella aktiviteter som gruvdrift, skogsavverkning och vindkraft, bidrar också klimatförändringarna till det ökande trycket

– FN har talat klarspråk och uppmanat Sverige att vidta omfattande åtgärder för att skydda samers rättigheter vid storskaliga markprojekt. Amnesty vill se ett slut på gamla koloniala mönster och menar att Sverige behöver ny lagstiftning som tydligt stärker skyddet för urfolksrätten. Det samiska folket och deras kunskap måste behandlas som en del av lösningen när vi ställer om vårt samhälle, säger Anna Johansson.