På plakat, affischer – och som emoji. I demonstrationer och sociala medier har vattenmelonen blivit en bild av palestinsk solidaritet.
Men hur förklaras egentligen fruktens symbolvärde?
PALESTINA | Efter att kriget mellan terrorstämplade Hamas och Israel bröt ut den 7 oktober har vattenmelonen allt oftare dykt upp på plakat i propalestinska demonstrationer runt om i världen.
Frukten används även i form av en emoji i sociala medier för att uttrycka stöd för palestinierna. Men den fick sitt symbolvärde redan under sexdagarskriget 1967, då den israeliska regeringen förbjöd den palestinska flaggan.
I protest började många palestinier i stället att använda sig av vattenmelonen som symbol, då fruktens färger i skivad form är desamma som de som pryder flaggan.
Förbud mot konst
1980 aktualiserades vattenmelonen återigen, då en utställning i Ramallah på Västbanken tvingades slå igen efter att man visat politisk konst i den palestinska flaggans färger.
Enligt Sliman Mansour, en av utställningens arrangörer, meddelade israelisk militär att konst i flaggans färger var förbjuden.
– Som exempel på motiv som bröt mot förbudet nämndes vattenmeloner, säger han till nyhetsbyrån AP.
Förbudet visade sig dock ha motsatt effekt, då många palestinier efter händelsen i protest började visa sig offentligt med frukten.
– Unga män gick i ren trots ut på gatorna med vattenmelonskivor i händerna, säger den palestinska författaren Mahdi Sabbagh till AP.
Laddad symbol
Vattenmelonens symbolladdning blev också tydlig då Israels säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir i januari 2023 förbjöd palestinska flaggor i offentliga miljöer.
I protest täckte då aktivistgruppen Zazim, som består av både arabiska och judiska israeler, 16 taxibilar i Tel Aviv med klistermärken av vattenmeloner med texten: ”Det här är inte en palestinsk flagga”, skriver The Times of Israel.
Sedan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut används vattenmelon-emojin också allt oftare på Facebook och Instagram – enligt användare för att undvika att pro-palestinskt innehåll censureras.
Plattformarnas ägare Meta har också kritiserats av organisationen Human Rights Watch för att ägna sig åt ”systemisk och global” censur av pro-palestinskt innehåll.
Från Metas sida nekar man till uppgifterna och skriver att ”det inte ligger någon sanning i påståendet att vi medvetet undertrycker vissa åsikter”, enligt The Guardian.
