FN:s senaste Food Waste Index Report för 2024 avslöjar en skrämmande verklighet: Trots att 783 miljoner människor lider av hunger, slösas en femtedel av den globala matförsörjningen bort.
MATSVINN | Enligt FN:s miljöprograms Food Waste Index Report för 2024 kastades 1,05 miljarder ton mat bort under 2022. Detta matsvinn utgör cirka 19 procent av all mat tillgänglig för konsumenter, och sker på detaljhandels-, matserverings- och hushållsnivå. Dessutom uppskattar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) att ytterligare 13 procent av maten går förlorad i försörjningskedjan, från efterskörd till försäljningsstället, rapporterar UN News.
–Matsvinn är en global tragedi. Miljontals kommer att gå hungriga i dag när mat slösas bort över hela världen, säger Inger Andersen, verkställande direktör för FN:s miljöprogram UNEP.
Hon menar att detta inte bara påverkar den globala ekonomin utan också förvärrar klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och föroreningar.
Största andelen matavfall kommer från hushåll
Rapporten visar att den största andelen matavfall kommer från hushåll, som står för upp till 60 procent av den totala maten som slängs bort, vilket motsvarar 631 miljoner ton. Matservice- och detaljhandelssektorn bidrar också avsevärt med 290 respektive 131 miljoner ton.
Genomsnittspersonen slänger årligen 79 kilo mat, vilket motsvarar 1,3 måltider om dagen för alla som lider av hunger globalt.
Intressant nog visar rapporten att skillnaderna i matsvinnet inte bara begränsas till rika länder. Trots tidigare antaganden har det skett ett närmande mellan rika och fattiga länder när det gäller genomsnittliga nivåer av hushållens matsvinn. Den största variationen observeras mellan stads- och landsbygdsbefolkningen, där landsbygdsområden tenderar att slösa mindre, delvis tack vare återvinning av matrester för djurfoder och kompostering.
Samband mellan medeltemperaturer och matavfallsnivåer
Rapporten föreslår att insatser bör inriktas på att stärka minskningen av matsvinnet och komposteringen i städer. Dessutom betonas det direkta sambandet mellan medeltemperaturer och matavfallsnivåer, där varmare länder tycks ha högre matsvinn per capita.
Slutligen framhåller rapporten att matsvinn och matavfall är betydande bidragsgivare till de globala växthusgasutsläppen och att det är av yttersta vikt att minska dessa utsläpp. Medan problemet är omfattande, finns det optimism för förändring, med exempel som Japan och Storbritannien som visar att betydande minskningar av matsvinnet är möjliga med rätt åtgärder och politisk vilja.
Fakta: UNEP Food Waste Index Report 2024
UNEP Food Waste Index Report, publicerad inför den internationella dagen för noll avfall, erbjuder vägledning för länder att arbeta mot hållbar utveckling genom att minska matsvinnet i linje med målet att halvera det till 2030.Food Waste Index Report följer framstegen på landsnivå för att halvera matsvinnet till år 2030. Den aktuella rapporten publicerades först 2021 och bygger på de senaste och större datamängder och ger en uppdatering om omfattningen av mat som slängs över hela världen.
• År 2022 slösade världen bort 1,05 miljarder ton mat. Detta uppgår till en femtedel (19 procent) av livsmedel som är tillgängliga för konsumenter slängs i detaljhandeln, matservering och hushållsnivå. Det är utöver de 13 procenten av världens mat förlorad i försörjningskedjan, som uppskattats av FAO, efter skörd upp till och exklusive detaljhandeln.
• Det mesta av världens matavfall kommer från hushåll. Av den totala maten slösat 2022 stod hushållen för 631 miljoner ton motsvarande 60 procent, storkökssektorn för 290 och detaljhandeln för 131.
• Att minska matsvinnet ger sammansatta fördelar: Matförlust och matsvinn genererar 8-10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser – nästan fem gånger de totala utsläppen från flygsektorn. Samtidigt går 783 miljoner människor hungriga och en tredjedel av mänskligheten står inför en osäkerhet om mat.
• Hushållen slösar minst en miljard måltider om dagen: I genomsnitt slösar varje person 79 kg mat årligen. Motsvarande minst en miljard måltider av ätbar mat slängs i hushåll över hela världen varje dag, med hjälp av en mycket försiktig bedömning av andelen matavfall som är ätbart. Detta motsvarar 1,3 måltider varje dag för alla i världen som påverkas av hunger.
• Matsvinn är inte bara ett ”rikt land”-problem. En nära fördubbling av datatäckning sedan 2021 års Food Waste Index Report publicerades, har sett en ökat konvergensen i den genomsnittliga hushållsmaten per capita och avfall. Höginkomst-, övre medelinkomst- och lägre medelinkomst-länder skiljer sig i observerade genomsnittliga nivåer av hushållsmatsvinn med bara 7 kg/capita/år.
• Temperatur och matsvinn korrelation: Varmare länder verkar ha mer matsvinn per capita i hushållen, potentiellt på grund av ökat konsumtion av färska livsmedel med betydande oätliga delar och brist på robust kylkedja. Högre säsongstemperaturer, extrema värmehändelser och torkan gör det mer utmanande att lagra, bearbeta, transportera och sälja mat på ett säkert sätt, och leder ofta till att en betydande mängd mat går till spillo eller går förlorad.
• Skillnader mellan stad och landsbygd: Mellaninkomstländer uppvisar variationer mellan stads- och landsbygdsbefolkningar, med landsbygdsområden i allmänhet slösar mindre. Möjlig förklaringarna inkluderar större avledning av matrester till husdjur, djurfoder och kompostering på landsbygden. Rapporten rekommenderar att insatserna fokuseras på att stärka minskningen av matsvinnet och cirkulariteten i städerna.
• G20:s roll för att minska matsvinnet: Endast fyra G20-länder (Australien, Japan, Storbritannien och USA) och Europeiska unionen har uppskattningar av matsvinn lämpliga för att kunna spåra framstegen till 2030. Ytterligare två G20-länder har lämpliga hushållsuppskattningar (Kanada, Saudiarabien), med Brasiliens uppskattning förväntad slutet av 2024. G20-länder kan ta en ledande roll i internationellt samarbete och policyutveckling för att leverera inför SDG 12.3, och kan använda sin betydande påverkan för globala konsumenttrender för att främja medvetenhet och utbildning om matsvinn i hemmet, och kan dela sin expertis med länder att komma igång med denna fråga. Mål 12.3 inom FN:s globala mål för hållbar utveckling, även kända som Sustainable Development Goals (SDG:s). Mål 12.3 syftar till att halvera matavfallet per capita på global nivå, både i detaljhandels- och konsumentled, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan till år 2030.
• Länder som Japan och Storbritannien visar att förändring i stor skala är möjlig, med minskningar på 18 procent respektive 31 procent. Regeringar, städer, kommuner och livsmedelsföretag av alla storlekar borde kunna samarbeta för att minska matsvinnet och hjälpa hushållen att agera.
• Offentlig-privata partnerskap för att minska matsvinnet och påverkan på klimatet och vattenstress omfamnas av ett växande antal regeringar, regionala och branschgrupper. Centrerad kring en mål-mäta-agera-strategi, de sammanför intressenter för att samarbeta och leverera ett gemensamt mål, övervinna några av utmaningarna med ett fragmenterat livsmedelssystem med innovation för långsiktig, holistisk förändring.
• Länder bör använda Food Waste Index för att mäta matsvinn och konsekvent utveckla robusta nationella riktlinjer och spåra framsteg. Väldigt få länder har samlat in robusta data om matsvinn, vilket är avgörande för att förstå omfattningen av problemet, inrikta sig på hotspots och i bedöma effektiviteten av insatser.
• Ta vara på möjligheten för nästa omgång av NDC:er och NBSAP:er: Från och med 2022, har. endast 21 länder inkluderat matförlust och/eller minskning av avfall i sina nationella klimatplaner (NDCs), inklusive Cabo Verde, Kina , Namibia, Sierra Leone och Förenade Arabemiraten. Revideringsprocessen för 2025 års NDC ger en viktig möjlighet att höja klimatambitionen genom att integrera matförlust och avfall. Integrering av övergripande åtgärder för att hantera matsvinn inom Nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald (NBSAP) är en annan möjlighet att främja hållbar utveckling, åtgärdsmål 16 i Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, som specifikt kräver ett halverande av det globala matsvinnet till 2030.
• Matsvinn måste hanteras på både individuell och systemisk nivå, inklusive riktade insatser i tätorter och internationell samverkan mellan länder och över leveranskedjor.
Källa: UNEP Food Waste Index Report 2024
