Första maj med krav på ett fritt Palestina.

FÖRSTA MAJ | Första maj blev en dag av omfattande globala manifestationer. Demonstranterna, som strävade efter att belysa diverse ekonomiska och politiska frågor, lyfte fram både nationella och internationella problem.

I Istanbul i Turkiet ingrep polisen med tårgas och gummikulor mot tusentals som försökte nå Taksimtorget, ”210 personer fängslades i Istanbul efter att ha misslyckats med våra varningar och försökt gå till Taksimtorget och attackera våra poliser den 1 maj”, skriver inrikesminister Ali Yerlikaya på X-Twitter.

– Vi har visat vår vilja att fira första maj på Taksimtorget. Vi har rättsliga grunder, säger Arzu Cerkezoglu, generalsekreterare för Turkiets revolutionära fackförening (DISK), till AFP:

– Taksim är en viktig symbol för oss. Taksim betyder första maj, Taksim betyder arbete.

Tårgas mot demonstranter

I Paris utbröt våld när polisen använde tårgas mot demonstranter som krävde bättre löner. Missnöje med den kommande sommarolympiaden ledde också till att demonstranter satte eld på symboliska olympiska ringar som protest mot regeringens hantering av evenemanget.

Pro-palestinska grupper var synliga vid många av de internationella demonstrationerna, med banderoller och slagord som stödde palestinska rättigheter. I Grekland marscherade demonstranter med en gigantisk palestina-flagga, och i USA uttrycktes solidaritet med pro-palestinska studenter som anses vara undertryckta.

– Vi vill uttrycka vår solidaritet med studenter i USA, som står inför ett stort förtryck av sina rättigheter och sina rättvisa krav, sade Nikos Mavrokefalos utanför det grekiska parlamentet i Aten:

– Vi vill skicka ett budskap om att arbetare säger nej till exploatering, nej till fattigdom, nej till höga priser, rapporterar France24.

Politik som gynnar de rika

I flera latinamerikanska länder handlade demonstrationerna om protester mot ekonomiska åtstramningsåtgärder och krav på högre löner. I Argentina kritiserade demonstranter president Javier Mileis politik, som de menar gynnar de rika.

 – Det är svårt att betala hyra, att köpa ris är svårt, allt under den här killen (Milei) är svårt, sade Leandro Rosas till AP.

I Nigeria, som upplever den högsta inflationen på nästan tre decennier krävde fackföreningar kraftiga löneökningar. Även i Kenya tog president William Ruto tillfället i akt att kräva en höjning av minimilönen som svar på det ekonomiska trycket.

Libanon såg en sammanslagning av pro-palestinska demonstranter och arbetare som krävde ett slut på landets ekonomiska nedgång.

– Politiker känner inte arbetarens smärta eller de ekonomiska förhållandena, sade Abed Tabbaa, en av demonstranterna i Libanon till AP.

Anti-arbetspolitik

Sri Lanka brottas fortfarande med konsekvenserna av en ekonomisk kollaps, och missnöjet växte när tiotusentals personer marscherade genom huvudstaden för att protestera mot höjda elpriser och nya skatter som belastar småföretag och yrkesverksamma.

I Sydkorea riktades kritik mot president Yoon Suk Yeols regering, som anklagas för en anti-arbetspolitik. ”Under de senaste två åren under Yoon Suk Yeol-regeringen har våra arbetares liv störtats i förtvivlan”, sade Yang Kyung-soo, ledare för Koreas Confederation of Trade Unions.

Även i Japan och Indonesien var lön och arbetsvillkor i fokus. I Tokyo krävde mer än 10 000 människor lönehöjningar för att hantera stigande levnadskostnader, medan indonesiska arbetare efterfrågade bättre skydd för migrantarbetare och en ökad minimilön.

I Kapstaden i Sydafrika deltog många ANC-anhängare i en solidaritetsmarsch till stöd för Palestina, rapporterar Africanews.

– Ni som arbetare måste gå med i denna kamp för att kämpa för dem som är förtryckta runt om i världen. Och idag som Sydafrika har vi stått upp för rättigheterna för dem i andra delar av världen som för närvarande utsätts för tortyr, till våld och folkmord, sade president Cyril Ramaphosa:

– Vi vill att Palestina ska vara fritt.