Fördröj. Försena. Förhala.
Expresident Donald Trumps uttalade strategi att sinka de fyra brottsåtal som väckts mot honom i USA fungerar.
Det är fullt möjligt att ingen rättegång hinner avgöras före höstens presidentval.
Fördröj. Försena. Förhala.
Expresident Donald Trumps uttalade strategi att sinka de fyra brottsåtal som väckts mot honom i USA fungerar.
Det är fullt möjligt att ingen rättegång hinner avgöras före höstens presidentval.
USA | Donald Trump hade inte fått ordet. Ändå drog han i gång vad som såg ut att bli ett långt försvarstal, där han påstod att han var ett utsatt offer.
– Jag är en oskyldig man. Jag är förföljd. . . De vill se till att jag inte vinner, hävdade han innan han avbröts av domaren.
Den tumultartade scenen utspelade sig i en rättssal i New York, kort innan mannen som säkrat delegaterna för att bli Republikanernas presidentkandidat, dömdes till nära motsvarande 3,8 miljarder kronor i böter för att bland annat ha blåst upp värdet på sina fastigheter.
Väger tungt
De ord expresidenten yttrade var sannolikt väl valda. Offerperspektivet, att han är utsatt för en häxjakt, återkommer i kampanjtal och insamlingsmejl där Trump vädjar till väljarna att rädda honom och, gör han gällande, därmed hemlandet.
Bedrägerirättegången i New York var dock civilrättslig, något som anses väga mindre tungt bland republikanska väljare. Men om den nu populäre Trump fälls i någon av de fyra brottmålsrättegångarna minskar hans chanser att vinna valet drastiskt, visar opinionsmätningar. Bara 23 procent i USA kan tänka sig att rösta på en person som befunnits skyldig till ett allvarligt brott, enligt en Gallupmätning i januari. Och 53 procent av väljarna i sju så kallade vågmästarstater säger att de inte skulle rösta på Trump om han fälls för brott, enligt en mätning från Bloomberg.
Detta trots att det inte finns någon skrivning i grundlagen som förbjuder en brottsling att flytta in i Vita huset. Konstitutionen förordar enbart att en president är minst 35 år, medborgare i och född i USA.
Behöver tid?
Det är tydligt att Team Trumps fokus nu är att sinka de fyra rättegångarna, åtminstone till efter valet. Taktiken har medvind, här är några exempel:
New York: Delstatsprocessen i New York rör bokföringsbrott och utbetalningar till bland annat en porraktris för att hon skulle hålla inne med känslig information. Efter att Trumpsidan misslyckats med att få åtalet ogillat sattes den 25 mars som startdatum för rättegången. Men plötsligt dök hundratusentals sidor ny bevisföring upp i fallet, dokument från en tidigare federal utredning som Trumps advokater sade sig behöva månader för att gå igenom. Domaren gick med på en fördröjning till den 15 april men har bestämt att rättegången ska börja då. Han har också belagt Trump med en juridisk ”munkavle”, det vill säga förbjudit honom att uttala sig om vittnen, domstolspersonal och juryn i fallet.
Georgia: Delstatsmålet rörande försök att omkullkasta valresultatet ansågs länge vara det starkaste, då det finns bevis i form av ett inspelat telefonsamtal där Trump ber delstatens valansvarige ”hitta” röster för att han ska vinna. Men de senaste veckorna har fokus hamnat på distriktsåklagare Fani Willis och hennes tidigare relation med en särskild utredare i målet. Trumpsidan hävdar bland annat att Willis dragit ekonomiska fördelar av romansen och att detta underminerar hennes trovärdighet. Den särskilde utredaren har lämnat in sin avskedsansökan, men Trumps advokater lovar driva frågan om Willis tillförlitlighet vidare samt fortsätta klaga på åtalspunkter. En rättegångsstart i augusti har diskuterats men inget datum är satt.
Hävdar immunitet
Florida: Den federala processen här rör expresidentens förvaring och hantering av hemligstämplade dokument på residenset Mar-a-Lago. Få bedömare tror att rättegångens preliminära startdatum den 20 maj kommer att hållas. Ansvarig domare Aileen Cannon, tillsatt av Trump, tar god tid på sig med förarbetena och har anklagats för att gå expresidentens ärenden. Lägg därtill att Trumpsidan överklagat åtalet och yrkat på att det läggs ner.
Washington DC: Det federala åtal som rör stormningen av Kapitolium och Trumps försök att få presidentvalet 2020 ogiltigförklarat, beskrivs ofta som det tyngsta. Rättegångsstart var planerad till i början av mars men datumet drogs tillbaka eftersom Trump lyckades få Högsta domstolen (HD) att pröva den immunitet han säger sig ha. Trump var fortfarande president när attacken mot Kapitolium ägde rum och i USA är det något av praxis att sittande presidenter inte åtalas för brott som inte ryms inom ramarna för riksrättsförfarandet (förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser). Frågan är dock juridiskt grumlig. Trumpsidans argumentation stärks av det faktum att Trump aldrig fälldes i riksrättsprocessen om kongressattacken.
HD, där tre av de nio domarna tillsatts av Trump, ska höra fallet om immunitet den 25 april. De väntas tidigast komma med ett utlåtande efter tre veckor. Men det kan dröja till i slutet av juni då HD vanligtvis publicerar sina beslut, enligt mediebolaget NPR.
Högt spel
Om HD inte går på Trumps immunitetslinje får rättegången grönt ljus. Men uppemot åtta veckors förberedelser återstår, förberedelser som sattes på paus när immunitetsfrågan väcktes. Ett realistiskt startdatum är därmed inte förrän i månadsskiftet augusti-september. Och innan huvudförhandlingen kan börja måste en jury utses. Utsikterna att en eventuell rättegång hinner genomföras före valet den 5 november är små, enligt experter.
Donald Trumps strategi att fördröja har bäring på republikanens förhoppningar att vinna valet. Som president kan han tillsätta en lojal justitieminister som lägger ner de federala åtalen i Washington DC och Florida. Och incitamenten att gå vidare med de delstatliga rättegångarna, som förvisso är svårare för en president att lägga ner, lär vara lägre om Trump styr i Vita huset.
Men expresidenten spelar ett högt spel. Vinner han inte valet väntar skyhöga advokaträkningar och fortsatta juridiska tvister. Härom veckan bad Trumpsidan om anstånd med de böter som utdömts i det civilrättsliga bedrägerimålet. Med delstaten New Yorks höga ränta hade beloppet då vuxit till motsvarande 5 miljarder kronor, en summa Trump inte lyckats säkra trots kontakter med ett trettiotal långivare, enligt CNBC. Domaren gick delvis på hans linje och sänkte beloppet som i nuläget måste betalas, bland annat för att kunna överklaga, till motsvarande 1,8 miljarder kronor.
Tina Magnergård Bjers/TT
Fakta: Åtalen mot Donald Trump
Här är en sammanfattning av de fyra stora brottsåtal som i fjol väcktes mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister. Trump nekar till brott i samtliga fall.
Washington D
Donald Trump har åtalats för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna mot honom, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Fälls Trump riskerar han som mest 20 års fängelse. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith. Trumpsidan hävdar att den dåvarande presidenten enbart brukade sin yttrandefrihet när han talade om valresultatet. Han har även hävdat åtalsimmunitet.
Florida
Expresidenten åtalades förra sommaren på 40 punkter som främst handlar om hans hantering av hemligstämplade dokument som förvarats i residenset Mar-a-Lago i Florida, efter hans tid i Vita huset. Vissa åtalspunkter rör Trumps vägran att lämna tillbaka material samt att han ska ha gett order om att övervakningsfilm ska förstöras. Även denna utredningen är federal och leds av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj men kommer av allt att döma skjutas upp. Fälls Trump riskerar han som mest 10 års fängelse.
New York
Donald Trump åtalades på 34 punkter för bokföringsbrott i New York i mars i fjol. Expresidenten anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegångsstarten har skjutits upp till den 15 april. Trump, som kallar åtalet ”politisk förföljelse”, riskerar som mest fyra års fängelse i delstatsmålet.
Georgia
Delstatsåtalet omfattar dels en åtalspunkt under Georgias särskilda utpressningslag (kallad Rico) mot 19 personer, bland dem Donald Trump. Dessutom har minst nio andra åtalspunkter rests mot expresidenten för främst försök att omkullkasta valresultatet i Georgia. I centrum står det telefonsamtal Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger efter presidentvalet 2020, där denne ombads ”hitta de 11 780 röster” som krävdes för att Trump skulle segra över Joe Biden. Trump, som hävdar att han inte gjort något fel, riskerar max 20 års fängelse.
Fakta: Trump, Biden och opinionen
Det mesta tyder på att USA:s presidentval den 5 november står mellan den sittande presidenten, demokraten Joe Biden, och den republikanske expresidenten Donald Trump.
I nuläget har Trump ett nationellt stöd på 46,6 procent jämfört med 45 procent för Biden, enligt en sammanställning av aktuella mätningar. Och Trump leder över Biden i samtliga sju avgörande vågmästarstater, platser där det står och väger mellan republikansk och demokratisk majoritet.
Donald Trump föddes 1946 i Queens i New York. Han har en ekonomexamen och har byggt ett imperium med fokus på bland annat hotell och golfbanor. Vann presidentvalet 2016 med vallöftet att ”göra USA stort igen”. Misslyckades med att bli omvald 2020. Trump är far till fem barn och gift med slovensk-amerikanska Melania Trump.
Joe Biden föddes 1942 i Scranton i Pennsylvania. Arbetade en kort tid som jurist innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator och 2009 till 2017 Barack Obamas vicepresident. USA:s president sedan 2021. Gift med Jill Biden och har två barn i livet.
Källa: Politiksajten Real Clear Politics med flera
