DEBATT | Sedan förra våren har många globala temperaturrekord slagits, några julidagar var de varmaste någonsin. När jorden blir varmare slås ständigt nya värmerekord. Det viktigaste att analysera är uppvärmningstaktens ändringar.

Jag har använt en annan analysteknik än den konventionella, som jag tidigare presenterat i Tidningen Global: Ökad variation i temperatur har betydelse .

Idén är att beräkna temperaturökningstakten baserat på när de 100 varmaste dagarna blir varmare än en tröskeltemperatur, som får ökande värden. För varje dag registreras den globala temperaturen av EU:s klimattjänst Copernikus. Denna jämförs med förindustriell tid (1850-1900).  Data, utgångspunkt och inspiration kommer från sammanställningar av Chris Priest, Brighton, UK. 

Resultaten blev att 100 dagar >0,75 grader uppnåddes 1980
>1,0 grader 1998
>1.25 grader 2010
>1.5 grader 2017
och >1.75 grader 2024.

Den årliga temperaturökningen blev 1980-1998 0,10 grader /årtionde
1998-2010 0,21 grader/årtionde
2010-2017 0,36 grader/årtionde
och 2017-2024 0,36 grader/årtionde.

I den senaste rapporten med standardmetoderna fram till 2023 skattas uppvärmningstakten 2014-2023 till 0,26 [0,2–0,4]  grader/årtionde. Detta gäller vare sig människans påverkan beaktas eller ej. ESSD – Indicators of Global Climate Change 2023: annual update of key indicators of the state of the climate system and human influence (copernicus.org).

Min skattning av den nuvarande uppvärmningstakten är 38% högre!

Men ändå inom vad som ses som förenligt med senaste skattning med standardmetoderna (mellan 0.2 och 0.4). Detta till skillnad från tidigare skattningar enligt standardmetoderna, som inte haft en så hög ökningstakt inom osäkerhetsintervallet.

Ökad variation i dagstemperaturer bidrar troligen till en överskattning av temperaturändringstakten med min metod, men den kan inte vara stor, då skulle det vara uppenbarare vid de analyser som faktiskt gjorts.

Att uppvärmningstakten är samma för de sista 7 och 14 åren förefaller stöda att 100 dagar är en lagom avvägning och att de höga temperaturerna sedan våren 2023 inte väger för tungt.

Det verkar som uppvärmningstakten sedan cirka 2005 ökat snabbt, men att accelerationen bromsat upp cirka 2014. Mönstret stämmer dåligt med den allmänna uppfattningen, men verkar ändå rimligt. Världen har blivit mer medveten om åtgärdsbehovet och det bör ha gett resultat.

Även om takten på uppvärmningen skulle stabiliserats ligger den på helt oacceptabla nivåer för att temperaturökningen 2100 skall kunna begränsas till 2,0 grader. Gränsen, som vi enligt Parisavtalet skulle ligga väsentligt under, kommer troligen att överskridas före 2050.

Den nyetablerade uppfattningen är att uppvärmningstakten ökat kraftigt. Frågan om uppvärmningen ökar ännu snabbare blir därmed mer aktuell.

En stor del av det klimatintresserade folket tror att klimatet ökar ännu snabbare. Det är naturliga farhågor när ständigt nya rekord slås utan den avmattning man trodde skulle komma under sommaren. Viktigt skäl att lyfta diskussionen.

Klimatet påverkas av mycket och människans stora och ökande inflytande ger effekter på klimatet som är svåra att kvantitativt förutse. Klimatet själv påverkar klimatändringen. Vi har släppt loss krafter vars effekter är stora, men delvis oförutsebara och sannolikt mycket kraftigt negativa. Detta ter sig nu väsentligt mer hotande än för ett år sedan. Det är faktiskt konstigt att de som styr världen (och Sverige) inte trappar upp åtgärderna omedelbart och kraftfullare.

***
Dag Lindgren, pensionerad professor i skogsgenetik