Under 2023 minskade Sveriges utsläpp av växthusgaser till 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en nedgång med drygt 2 procent från föregående år. Sedan referensåret 1990 har utsläppen minskat med totalt 38 procent, enligt preliminär statistik.
KLIMAT | Enligt den senaste rapporten från National Inventory Report Sweden 2024 var Sveriges utsläpp av växthusgaser var 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023 enligt preliminär statistik. Det motsvarar en minskning med drygt 2 procent jämfört med 2022. Denna minskning är ett steg i rätt riktning mot målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, ett ambitiöst mål som sedan ska följas av perioder med negativa utsläpp.
Industrisektorn bidrog också till dessa positiva siffror, med en minskning av utsläppen med 3 procent under 2023 jämfört med året innan. Detta har till stor del berott på minskad produktion inom specifika områden som mineralindustrin och järn- och stålindustrin, som traditionellt sett är stora utsläppskällor.
Positiva förändringar
Även el- och fjärrvärmesektorn visade på positiva förändringar med en imponerande minskning av utsläppen med 8 procent, detta trots ett kallare 2023 jämfört med året innan. En signifikant faktor till denna minskning är det minskade beroendet av fossila bränslen i elproduktionen, ett steg som stämmer väl överens med den globala trenden mot mer hållbara energiformer.
– Utsläppen har fortsatt att minska inte minst inom industrin och el- och fjärrvärme som ingår systemet med EU:s handel med utsläppsrätter. Takten har avtagit mot året innan då framför allt inrikes transporter och arbetsmaskiner bidrog till en kraftig minskning säger Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Transportsektorn har även den visat på betydande förbättringar, särskilt från inrikes transporter och arbetsmaskiner där utsläppsminskningarna varit märkbara. Drivmedelsleveranserna har minskat, delvis på grund av högre priser som föranlett en ökad tankning i grannländer, men också på grund av en ökad användning av biodrivmedel och en fortskridande elektrifiering av vägtrafiken.
– Kraven på inblandning av biodrivmedel enligt reduktionsplikten var desamma 2022 och 2023, men leverantörerna kan uppfylla plikten på olika sätt vilket förklarar att användningen av biodrivmedel kan vara lägre än kraven ett visst år. Exempelvis kan ett överskott flyttas från föregående år eller så kan inblandningen i diesel minska om den ökar i bensin, säger Frida Löfström klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Lyckats vända trenden
Denna positiva utveckling sker parallellt med ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt, två faktorer som traditionellt sett är förknippade med ökade utsläpp. Trots detta har Sverige lyckats vända trenden genom strategiska åtgärder och investeringar inom energisektorn och industriella processer, såsom övergångar till fjärrvärme och värmepumpar, samt genom satsningar på biobränslen och avfallsbränslen.
Medan utsläppen har minskat stadigt sedan 1990, är det klart att de åtgärder och politik som implementerats haft en avsevärd effekt. Sverige står nu inför utmaningen att fortsätta denna positiva trend och ytterligare stärka sina ansträngningar för att uppnå inte bara sina nationella mål, utan också bidra till de globala målen för att bekämpa klimatförändringarna. Framtiden kräver en fortsatt stark satsning på innovation och teknikutveckling, särskilt inom de sektorer där utsläppen fortfarande är betydande, för att säkerställa att Sverige når sina klimatmål.
Översikt av utsläpp och trender per sektor
Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp
År 2023 uppgick utsläppen preliminärt till 14,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket innebär en minskning med 28 procent jämfört med 1990.
Idag omfattas merparten av industrins utsläpp av järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier. Utsläppen uppstår främst genom tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar).
Utsläppen från inrikes transporter minskade något 2023
Inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp. Huvuddelen, över 90 procent av utsläppen i sektorn, kommer från vägtrafiken. År 2023 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter preliminärt till ungefär 13,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsminskningen under 2023 jämfört med 2022 var en procent.
Enligt Sveriges etappmål för inrikes transporter ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010 och hittills har utsläppen minskat med 34 procent. För att nå målet behöver ytterligare insatser för att öka andelen biodrivmedel, betydligt energieffektivare fordon med elmotorer introduceras, samtidigt som utvecklingen behöver gå mot en ökad transporteffektivitet i hela transportsystemet.
Jordbrukets utsläpp är i princip oförändrade senaste åren
År 2023 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt preliminär statistik. Det motsvarar knappt 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen det senaste årtionden är relativt stabila men varierar något mellan åren. År 2023 var utsläppen en procent lägre än år 2022 främst på grund av lägre utsläpp från skörderester i fält. Jämfört med 1990 så har sektorns utsläpp minskat med 13 procent, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning.
Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark.
Fossilt plastavfall står för majoriteten av utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn
Preliminärt var de totala utsläppen 3,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket var en minskning med 42 procent mot 1990. Det var främst utsläppen från förbränning av avfall och olja som minskade 2023.
Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, gas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall som delvis är biobaserat. Utsläppen från avfallsförbränning har ökat kraftigt sedan 1990 och står för störst andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp. Utsläppen från avfallsförbränningen kommer i huvudsak från plast som nästan uteslutande baseras på fossil råvara.
Ökade utsläpp från arbetsmaskiner 2023
Arbetsmaskiner utgörs av arbetsredskap, exempelvis traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare. Utsläppen under 2023 uppgick preliminärt till 2,7 miljoner ton och jämfört med 2022 har utsläppen under 2023 ökat med 5 procent. Den främsta förklaringen till utsläppsökningen är att inblandning av biobränsle i diesel har minskat med 3 procent jämfört med 2022.
Ökade utsläpp från produkter och lösningsmedel
Utsläppen från produkter och lösningsmedel var 1,2 miljon ton koldioxidekvivalenter 2023 enligt preliminär statistik. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med år 2022. Sektorns utsläpp har dock ökat med 124 procent jämfört med 1990. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av fluorerade gaser (f-gaser).
Flera styrmedel har bidragit till omfattande utsläppsminskningar inom avfallssektorn
Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med ungefär 78 procent 2023 jämfört med år 1990. Totalt uppgick utsläppen inom avfallssektorn till knappt 0,9 miljon ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.
Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion. Utsläpp som uppstår till följd av förbränning av icke-farligt avfall redovisas under el- och fjärrvärmesektorn.
Betydande utsläppsminskningar från uppvärmning av bostäder och lokaler
Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat med 92 procent från 1990 fram till 2023. Utfasning av oljepannor har bidragit mest till de minskade utsläppen. År 2023 stod sektorn för knappt 2 procent av Sveriges totala klimatutsläpp.
Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.
Fortsatt högt nettoupptag i markanvändningssektorn trots minskat nettoupptag i levande träd
Det finns inga uppdaterade siffror för år 2023 eftersom nya data inte är tillgängliga i tid till denna publicering. Data för 2023 är därmed samma som nettoupptaget 2022. Eftersom inga uppdaterade siffror för 2023 är tillgängliga så fokuserar analysen här på 2022.
Nettoupptaget av koldioxid i markanvändningssektorn, inklusive utsläpp till följd av bränder, gödsling och dränerade organogena marker, uppgick till drygt 41 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022. Nettoupptag i sektorn har minskat betydligt den senaste tioårsperioden.
Nettoinlagring av kol sker framför allt på skogsmark och främst i levande träd och växter samt mineraljord. Nettoutsläpp sker framför allt på åkermark och bebyggd mark (exploatering). Dessa nettoutsläpp är dock betydligt lägre än nettoupptagen på skogsmark.
Källa: Naturvårdsverket
