Utsläppen stiger med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år, pådrivet av ökad användning av fossil diesel i flera sektorer
KLIMAT | Under första kvartalet 2024 ökade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin med 6,7 procent jämfört med samma period 2023. Statistikmyndigheten SCB:s miljöräkenskaper visar att ökningen främst kommer från hushållens personbilar, vägtransporter, byggbranschen och jordbruket. Växthusgasintensiteten, som mäter utsläppen per producerad krona, ökade med 6,5 procent under samma period.
– 2024 har de största utsläppen för ett förstakvartal sedan 2020, med en ökning på 6,7 procent från motsvarande kvartal 2023, säger Fredrik Kanlén, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.
Totala växthusgasutsläpp från den svenska ekonomin uppgick till 12,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter under första kvartalet 2024, upp från 12,1 miljoner ton samma period året innan. Trots att BNP var i stort sett oförändrad, ökade växthusgasintensiteten, vilket indikerar att ekonomin blev mer utsläppsintensiv.
Byggbranschen bidrog kraftigt till ökningen, med en 31-procentig ökning av utsläppen, motsvarande 133 kiloton, på grund av ökad användning av fossil diesel. Utsläppen från privat konsumtion ökade med 10 procent, vilket motsvarar 183 kiloton, drivet av ökade utsläpp från användning av fossil diesel. Transportsektorn såg en ökning av utsläppen med 154 kiloton, en ökning på 9 procent.
Ökningen i utsläpp från byggverksamhet, hushåll och transportbranschen kan kopplas till ökade leveranser av fossil diesel, enligt månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik. Utsläppen från el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall ökade med 7 procent, vilket motsvarar 123 kiloton, delvis på grund av en kyligare januarimånad jämfört med föregående år.
Mineralutvinningsbranschen ökade sina utsläpp med 28 kiloton, vilket motsvarar en ökning på cirka 13 procent. SCB:s kvartalsstatistik redovisar produktionsbaserade utsläpp per bransch inom den svenska ekonomin, inklusive hushållen. Dessa produktionsbaserade utsläpp skiljer sig från territoriella utsläpp som används för att följa upp klimatmål inom FN, EU och nationellt, då de omfattar svenska aktörers utsläpp oberoende av var de sker.
För transportbranschen räknas utsläpp från transportbolag med ekonomisk hemvist i Sverige, oberoende av var i världen utsläppen sker. Utsläpp från utländska flygbolag som flyger till, från eller inom Sverige ingår inte. Vid kvartalsjämförelser bör säsongsvariationer beaktas, exempelvis att utsläpp från el och värme är högre under kalla månader, medan privat konsumtion av bränsle är högre under varmare månader.
Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Årliga beräkningar av Sveriges klimatpåverkande utsläpp görs på tre sätt för att följa upp klimatmål och belysa olika aspekter av klimatpåverkan. Klimatpåverkande utsläpp kommer från användning av fossila bränslen, djurhållning, markanvändning, industriella processer, avfallshantering och kylsystemläckor. De tre beräkningsmetoderna skiljer sig åt i geografisk omfattning och beräkningsmetoder, och de påverkar hur Sveriges utsläpp utanför landets gränser inkluderas.
Territoriella utsläpp – huvudsakligt mått: Dessa utsläpp sker inom Sveriges gränser och beräknas med en ”bottom up”-metod baserat på detaljerade data om aktiviteter inom Sverige. Detta mått används för att följa upp klimatmålen som Sverige har satt upp inom FN, EU och nationellt.
Produktionsbaserade utsläpp – kompletterande mått: Dessa utsläpp kommer från svenska aktörer, både inom och utanför Sveriges gränser. Beräkningarna baseras på detaljerad statistik om bränsleanvändning och territoriella utsläpp, och följer avgränsningarna för nationell ekonomisk statistik, som nationalräkenskaperna.
Konsumtionsbaserade utsläpp – kompletterande mått: Dessa utsläpp tar hänsyn till klimatpåverkan som orsakas av svensk konsumtion i Sverige och andra länder. Utsläppen beräknas modellbaserat, vilket innebär viss osäkerhet vid detaljerad nedbrytning. De inhemska utsläppen baseras på svenska aktörer, medan utsläppen i andra länder beräknas utifrån produktion, import och exportstatistik.
Dessa metoder används för att förstå var utsläppen uppstår och vilka åtgärder som har varit effektiva för att minska dem. Oavsett beräkningsmetod är det avgörande att de klimatpåverkande utsläppen fortsätter att minska.
Naturvårdsverket
