Åtalsimmunitet för brott under the Troubles ogillas av domstol

Flera målsägande, vars anhöriga dödades eller skadades under konflikten i Nordirland, the Troubles, har drivit fallet mot lagen som de menar förhindrar deras möjlighet till rättvisa. De har hävdat att lagen som den brittiska regeringen fick igenom i höstas är grundlagsvidrig, och ett brott mot artikel två och tre i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). 

Enligt lagen ska den som samarbetar med utredningar, som kommer att skötas av kommissionen The Independent Commission for Reconciliation and Information Recovery (ICRIR), ges åtalsimmunitet, vilket innebär att de i praktiken ges amnesti. Lagen innebär också att vanliga brottsutredningar av brott begångna under the Troubles inte längre blir möjliga. Tidigare brittiska militärer, och medlemmar av nordirländska paramilitära grupper, kommer därför inte att kunna åtalas, eller dömas.

Nu har en domare i en domstol i Belfast gett de målsägande rätt på en viktig punkt och konstaterade att åtalsimmuniteten som ingår i lagstiftningen bryter mot Europakonventionen. 

– Det finns inget bevis för att givandet av immunitet enligt lagen på något sätt kommer att bidra till försoning i Nordirland, det finns faktiskt bevis på motsatsen, sade domaren, rapporterar BBC. 

Däremot menade domaren att han anser att kommissionen The Independent Commission for Reconciliation and Information Recovery är kapabla till att utreda brott under the Troubles på ett fullgott sätt.

Vill få ”sanning och rättvisa”

De som har drivit det aktuella fallet är Martina Dillon, John McEvoy, Lynda McManus och Brigid Hughes. Martina Dillons man Seamus Dillon sköts ihjäl i en lojalistisk paramilitär attack 1997 och hon sade efter domslutet att hon nu har kommit halvvägs i sin kamp för rättvisa:

– Jag kommer att kämpa tills dessa att jag får sanning och rättvisa, sade hon utanför domstolen, flankerad av Amnesty Internationals Grainne Teggart.

Amnesty har kritiserat lagen och Teggart välkomnade domslutet som hon såg som den ”första rundan” i den rättsliga striden, och att det nu finns ”viktiga frågor” för den brittiska Nordirlandministern, Chris Heaton-Harris, att besvara. Heaton-Harris säger att han står bakom lagen och dess implementering men att den brittiska regeringen nu ska ta ställning till domslutet. Han betonar dock att domen sannolikt kommer att överklagas till högre rättsinstanser. 

Hilary Benn, Labours skuggminister för Nordirland ifrågasätter hur The Independent Commission for Reconciliation and Information Recovery ska fortsätta efter domslutet:

– Givet att immunitet hela tiden har presenterats som lagens huvudsakliga grund, vad tänker ministrar göra efter det här domslutet, och hur kan kommissionen fungera när en av dess centrala befogenheter har ogiltigförklarats?, säger han. 

”Skyddar förövare” istället för drabbade

Det var den tidigare premiärministern Boris Johnson som i juli 2021 presenterade ett förslag till en lag som han menade skulle vara ett sätt att stryka ett streck över historiska brott begångna under the Troubles som pågick från slutet av 1960-talet till i början av 1990-talet. Hans argument för lagen var att den skulle bidra försoning mellan tidigare stridande parter, samt drabbade på alla sidor. 

Motståndet mot lagen på Nordirland har varit kompakt: Alla politiska partier i lokalparlamentet Stormont har motsatt sig den och anhöriggrupper anser att lagen innebär att man fråntar drabbade möjligheten till rättvisa. 

Anhöriggruppen Wave Trauma Centre har till exempel sagt tidigare att många drabbade anser att lagen handlar ”mer om att skydda förövare än att nå sanning, rättvisa och ett erkännande för offer och överlevande”. Grupper som Northern Ireland Veterans Movement som representerar tidigare brittiska militärer har dock ställt sig positiva till lagen, inte minst efter att en soldat har åtalats för två mord och fem mordförsök i samband med Bloody Sunday i Derry 1972.

Politiker välkomnar domslutet i Belfast:

– Jag är glad för de som har drivit det här tidiga fallet i dag men jag vet att de inser att det bara är det första hindret i vad som sannolikt kommer att bli en längre rättslig strid, säger Colum Eastwood, ledare för det socialdemokratiska partiet SDLP, enligt BBC. 

Sinn Féins Deirdre Hargey, ledamot av lokalparlamentet, uppmanar den brittiska regeringen att dra tillbaka lagen som partiet anser bryter mot medborgerliga rättigheter, samt mot Europakonventionen:

– Så jag välkomnar domstolens beslut, säger hon. 

Aktiva utredningar pågår fortfarande

Även om lagen rör så kallade historiska brott är många av dessa fortfarande aktuella. Förutom att utredningen kring Bloody Sunday har lett till åtal för brott begångna 1972 utreds också nyare misstänkta brott, under bland annat 1980- och 1990-talet. 

Polischefen Jon Boutcher betonar vikten av exempelvis den så kallade Operation Kenova-utredningen som rör en brittisk agent som var en högt uppsatt medlem av republikanska paramilitära IRA. Agenten som gick under kodnamnet Stakeknife har pekats ut som Freddie Scappaticci som avled förra året. 

Stakeknife ingick i IRA:s ökända interna säkerhetsenhet som hanterade misstänkta informatörer, vilka ofta torterades och sedan sköts till döds. Han har kopplats till åtminstone 18 mord, samtidigt som han jobbade för brittisk underrättelsetjänst och alltså avlönades av den brittiska staten.

Operation Kenova-utredningens rapport kring Stakeknifes agerande beräknas publiceras på fredag. Enligt Jon Boutcher har han talat med omkring 240 drabbade familjer. 

– Dessa människor har svikits, det har givits löften som inte har hållits, säger han till BBC:s Radio Ulster.