Plastbitar så små att de ofta är osynliga för blotta ögat finns i alla studerade europeiska floder, enligt forskare som kartlagt nio stycken. De hittade även plastätande bakterier som kan göra människor sjuka. Nu kräver forskarna att plastproduktionen minskar.
MILJÖ | I franska Rhône flödade 3 000 plastpartiklar förbi mätpunkten varje sekund, och massan av den plast som är osynlig för blotta ögat är större än de synliga partiklarna, något som förvånade forskarna.
I 14 rapporter presenterar ett 40-tal forskare resultatet från mätningar i nio stora floder: centraleuropeiska Elbe, spanska Ebro, franska Garonne, Loire, Rhône och Seine, västeuropeiska Rhen, brittiska Themsen och italienska Tibern.
– Föroreningarna finns i alla europeiska floder, säger forskaren Jean-François Ghiglione, som koordinerat det storskaliga projektet i ett uttalande.
I genomsnitt förekom tre mikroplaster per kubikmeter vatten – nivåer som forskarna beskriver som ”alarmerande”, trots att de är långt ifrån nivåerna i världens mest förorenade floder. I Gula Floden, Yangtse, Nilen, Indus och Ganges ligger nivåerna runt 40 mikroplaster per kubikmeter.
De mindre plastpartiklarna kommer till exempel från syntetiska textilfiber som tvättas, bildäck som slits, eller från konstgräsplaner. Med vattnet rör de sig snabbt mellan olika ekosystem. Plasten ”känner inga gränser”, som forskarna uttrycker det.
De hittade också plastpellets som används för att tillverka plastprodukter. En fjärdedel av mikroplasten i floderna kom från dessa industriella plastpellets, vilket förvånade forskarna.
– Vad vi ser är att föroreningarna är diffusa och etablerade. De kommer överallt ifrån, säger Jean-François Ghiglione.
Ett annat fynd från den så kallade plastisfären, alltså det ekosystem av organismer som kan leva på plastavfall, var bakterier (Shewanella putrefaciens) som levde på mikroplasterna i Loirefloden, som kan ge infektioner till människor.
Forskarna, som är en del av internationella FN-förhandlingar om att minska världens plastföroreningar, kräver nu mindre produktion av plast, fortsätter Ghiglione.
– Den internationella vetenskapliga koalition vi ingår i kräver en kraftig minskning av produktionen av primärplast eftersom vi vet att plastproduktion är direkt kopplad till föroreningar.
2022 enades världens länder om att skapa ett juridiskt bindande avtal för att stoppa plastföroreningar. Vid det senaste FN-mötet med plastavtalet på agendan i Sydkorea i december 2024 stoppades förslaget av en minoritet av länderna, med stöd från förpacknings- och petrokemiindustrin, skriver Natursidan. Förhandlingarna ska återupptas vid ett senare tillfälle.
Läs mer här: Source, fate, and effects of plastic litters in the European land-sea continuum, Environmental Science and Pollution Research (2025).
Vad kan jag göra?
- Undvik engångsartiklar av plast.
- Lämna plastförpackningar till återvinning.
- Undvik skönhetsprodukter och andra produkter som innehåller mikroplaster.
- Undvik att tvätta syntetiska kläder i onödan.
- Välj bort bilen som transportmedel.
- Kasta inte skräp i naturen.
- Om du vistas till sjöss: använd båttampar av slitstarka naturmaterial som hampa eller jute, undvik nylon, som släpper ifrån sig mängder av plastpartiklar när det nöts ut. Tvätta och slipa båten på ett miljövänligt sätt.
Mycket okänt om plastens påverkan på miljö och hälsa
Mikroplast är små plastfragment, mellan 1 nanometer och 5 millimeter. De kommer till exempel från slitage av vägar och bildäck, slitage av syntetisk textil, konstgräsplaner, tillsatser i kosmetika och från plastskräp i naturen som bryts ner till mindre partiklar när det exponeras för solljus.
I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast. Varje år ökar mängden plast med mellan 5 och 13 miljoner ton. Plasten i haven kommer till exempel från plastskräp och fiskeredskap som brutits ner.
Eftersom det tar lång tid för plast att brytas ner (det kan ta flera hundra år) kommer mängden mikroplast att öka även efter att tillförseln av ny plast har upphört.
Det finns enligt Naturvårdsverket stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast. Myndigheten förespråkar försiktighetsprincipen och att stoppa spridningen av mikroplast vid källorna.
Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns risken att många vattenlevande djur äter plasten i tron att det är föda, utan att sedan kunna smälta den. En annan risk är att plasten kan dra till sig miljögifter som finns i vattnet.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten
