Investeringar i ett stabilt klimat, frisk natur, hållbar markanvändning och en föroreningsfri planet kan ge globala BNP-vinster på upp till 20 biljoner USA-dollar per år från mitten av seklet, samtidigt som miljontals liv räddas och hundratals miljoner människor lyfts ur hunger och fattigdom.
MILJÖ | FN-rapporten Global Environment Outlook, GEO-7 – med undertiteln ”A Future We Choose”, beskrivs av FN:s miljöprogram UNEP som den mest omfattande genomlysningen av den globala miljön som hittills gjorts. Bedömningen har tagits fram av 287 tvärvetenskapliga forskare från 82 länder och bygger på en rad vetenskapliga källor och scenarioberäkningar.
Rapporten slår fast att klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, markförstöring och ökenspridning samt föroreningar och avfall redan i dag kostar världsekonomin biljoner dollar årligen, och driver på en växande global kris. Enligt UNEP är den nuvarande utvecklingsbanan – ett ”business as usual”-scenario – på väg mot betydligt farligare klimat- och miljöeffekter om kursen inte ändras.
En alternativ väg, som GEO-7 beskriver, är omfattande systemförändringar inom ekonomi och finans, material och avfall, energi, livsmedelssystem och miljö. Om världens länder genomför dessa helhetliga strategier bedömer rapporten att de globala makroekonomiska vinsterna kan uppgå till omkring 20 biljoner USA-dollar per år runt 2070 och därefter fortsätta öka till cirka 100 biljoner USA-dollar årligen senare under århundradet. En biljon är tusen miljarder.
En central förutsättning i rapporten är att ekonomierna går bortom BNP som enda mått och i stället använder indikatorer som också följer utvecklingen för mänskligt och naturligt kapital. Tanken är att styra investeringar mot cirkulär ekonomi, minskade koldioxidutsläpp i energisystemet, hållbart jordbruk, restaurering av ekosystem och andra åtgärder som både stärker naturen och ekonomin.
– Global Environment Outlook lägger fram ett enkelt val för mänskligheten: fortsätta på vägen mot en framtid som ödeläggs av klimatförändringar, krympande natur, förstörd mark och förorenad luft, eller ändra riktning för att säkra en hälsosam planet, friska människor och hälsosamma ekonomier. Detta är inget val alls, säger Inger Andersen, UNEP:s verkställande direktör, i ett pressmeddelande.
Hon påminde samtidigt om att världssamfundet redan har tagit viktiga steg.
– Och låt oss inte glömma att världen redan har gjort så stora framsteg: från globala avtal som täcker klimatförändringar, natur, mark och biologisk mångfald, samt föroreningar och avfall, till verkliga förändringar i den blomstrande förnybara energiindustrin, global täckning av skyddade områden och utfasning av giftiga kemikalier. Jag uppmanar alla nationer att bygga vidare på dessa framsteg, investera i planetens hälsa och driva sina ekonomier mot en blomstrande, hållbar framtid.
För att nå de uppsatta målen presenterar GEO-7 två övergripande transformationsvägar. Den ena handlar om beteendeförändringar där konsumtion och materiell resursanvändning minskar och där fokus flyttas till mer hållbara livsstilar. Den andra bygger på att världen i högre grad lutar sig mot teknisk utveckling och stora effektivitetsvinster i produktion och energisystem. Enligt rapportens modellering börjar de ekonomiska vinsterna märkas omkring 2050 och växer sedan snabbt.
I scenarierna beräknas nio miljoner förtida dödsfall kunna undvikas till 2050 genom åtgärder som minskar luftföroreningar och annan miljörelaterad ohälsa. Vid samma tidpunkt bedöms närmare 200 miljoner människor kunna lyftas ur undernäring och över 100 miljoner ur extrem fattigdom om omställningen genomförs fullt ut.
Samtidigt pekar rapporten på att omfattande investeringar krävs. För att nå nettonollutsläpp till 2050 och samtidigt säkra tillräcklig finansiering för att bevara och återställa biologisk mångfald uppskattas de årliga investeringarna behöva ligga på omkring 8 biljoner USA-dollar fram till mitten av seklet. GEO-7 betonar dock att kostnaden för att inte agera bedöms bli avsevärt högre, både ekonomiskt och i mänskligt lidande.
Rapporten identifierar fem nyckelområden där omställningen måste ske parallellt. Inom ekonomi och finans föreslås nya, inkluderande förmögenhetsmått som går bortom BNP, prissättning av både positiva och negativa miljöeffekter samt en omställning av subventioner, skatter och incitament som i dag driver naturförstöring. För material och avfall lyfts cirkulär produktdesign, bättre spårbarhet i värdekedjorna, investeringar i cirkulära och regenerativa affärsmodeller och konsumtionsmönster som bygger på återanvändning snarare än engångsbruk.
På energiområdet handlar rekommendationerna om att minska koldioxidutsläppen i energiförsörjningen, höja energieffektiviteten, säkerställa socialt och miljömässigt hållbara värdekedjor för kritiska mineraler samt åtgärda energifattigdom och brist på tillgång till ren energi. Livsmedelssystemen behöver enligt GEO-7 ställas om mot hälsosammare och mer hållbara kostvanor, effektivare och mer cirkulär produktion samt minskade matförluster och matsvinn. Under rubriken miljö betonas snabbare naturvård och återställning av ekosystem, satsningar på klimatanpassning och resiliens med hjälp av naturbaserade lösningar och åtgärder för att begränsa klimatförändringarna.
GEO-7 förespråkar att lösningarna inom dessa områden utvecklas och genomförs samtidigt, i nära samverkan mellan olika samhällsaktörer. Rapporten framhåller också vikten av att ta tillvara olika kunskapssystem, särskilt urfolkskunskap och lokal kunskap, för att omställningen ska bli rättvis och kunna stärka både miljömässig hållbarhet och mänskligt välbefinnande.
Som kontrast till omställningsvägarna beskriver rapporten det ”business as usual”-scenario som världen just nu är på väg att följa. Utsläppen av växthusgaser har enligt GEO-7 ökat med i genomsnitt omkring 1,5 procent per år sedan 1990 och nådde nya rekordnivåer 2024, vilket har drivit upp den globala medeltemperaturen och förstärkt de klimatrelaterade riskerna.
Utan kraftfulla åtgärder bedömer rapporten att den globala medeltemperaturökningen sannolikt passerar 1,5 grader över förindustriell nivå i början av 2030-talet, överstiger 2 grader under 2040-talet och fortsätter öka därefter. I samma scenario riskerar klimatförändringarna att minska den årliga globala BNP:n med omkring 4 procent till 2050 och med uppemot 20 procent till slutet av seklet.
Mellan 20 och 40 procent av världens landyta uppskattas redan vara skadad, vilket påverkar över 3 miljarder människor, och omkring 1 miljon av en uppskattad global mångfald på 8 miljoner arter hotas av utrotning. Samtidigt kan cirka 9 miljoner dödsfall varje år kopplas till olika former av föroreningar. Enligt tidigare beräkningar från Världsbanken uppgick de globala hälsokostnaderna enbart från luftföroreningar till ungefär 8,1 biljoner USA-dollar 2019, motsvarande omkring 6,1 procent av världens BNP.
Plastföroreningar lyfts också fram som en växande källa till både miljö- och hälsorisker. Omkring 8 000 miljoner ton plastavfall beräknas nu finnas utspridda i ekosystem världen över, och ny forskning, bland annat en genomgång i tidskriften The Lancet, uppskattar de hälsorelaterade ekonomiska förlusterna från plastens kemikalier till minst 1,5 biljoner USA-dollar per år.
GEO-7 uppmanar regeringar, internationella organisationer, näringsliv, civilsamhälle, forskarsamhälle, allmänhet och ursprungsfolk att tillsammans erkänna allvaret i den globala miljökrisen och bygga vidare på de framsteg som gjorts under de senaste decennierna. Rapporten betonar behovet av gemensamt utformade och integrerade policyer, strategier och åtgärder för att skapa en mer hållbar framtid – och konstaterar att fönstret för att göra de nödvändiga förändringarna snabbt håller på att krympa.
