Inkomsterna för Sveriges maktelit har nått sin högsta nivå på över 70 år, enligt en ny rapport från Landsorganisationen i Sverige (LO). Den ekonomiska eliten, som består av vd:arna för Sveriges 50 största företag, hade 2023 en genomsnittlig inkomst motsvarande 71,1 industriarbetarlöner. Samtidigt har många hushåll kämpat med stigande priser och högre levnadskostnader.
ARBETE | En färsk rapport om inkomstutvecklingen bland Sveriges maktelit, Makteliten – i raketfart från verkligheten, visar att klyftan mellan samhällets toppskikt och vanliga löntagare fortsätter att växa. Makteliten, som omfattar omkring 200 personer med höga positioner inom näringsliv, politik och offentlig förvaltning, har sett sina inkomster öka i snabb takt under de senaste decennierna. Jämförelser med industriarbetarlönen, som använts som referenspunkt i rapporten, visar att maktelitens relativa inkomster nu är på en historiskt hög nivå.
År 1950, när mätningarna inleddes, motsvarade maktelitens genomsnittliga inkomst 11,1 industriarbetarlöner. Denna skillnad minskade till 4,9 industriarbetarlöner 1980, men har sedan dess ökat kraftigt. År 2023 var maktelitens genomsnittliga inkomst före skatt motsvarande 23,4 industriarbetarlöner, vilket innebär att skillnaden mer än fördubblats sedan 1980.
Direktörernas inkomster skenar
Den ekonomiska eliten, som i rapporten utgörs av vd:arna för de 50 största svenska företagen, sticker ut med en särskilt kraftig inkomstökning. År 1950 motsvarade deras genomsnittliga inkomst 26,1 industriarbetarlöner, en nivå som sjönk till 9,1 år 1980. Därefter har utvecklingen varit dramatisk. År 2023 hade denna grupp en genomsnittlig inkomst som motsvarade 71,1 industriarbetarlöner, vilket är den högsta siffran som uppmätts i rapportseriens historia.
– Det här är en grupp av människor som är helt frikopplade från vardagen för vanligt folk. De gick helt torrskodda från pandemin och inflationschocken, samtidigt som vanligt folk slet och fortfarande sliter för att få ekonomin att gå ihop, säger Johan Lindholm, ordförande i LO i ett pressmeddelande.
Utvecklingen har skett i en tid då många hushåll drabbats av ekonomisk osäkerhet. Pandemin ledde till ökad arbetslöshet och en svag löneutveckling för breda grupper av svenska arbetare. Samtidigt använde staten stora summor skattemedel för att finansiera stödprogram till näringslivet. Efter pandemin har inflationen och stigande räntor ytterligare försämrat hushållens ekonomi. Trots detta har den ekonomiska elitens inkomster fortsatt att öka.
Jämfört med 2019, året före pandemin, har den ekonomiska elitens genomsnittliga inkomst ökat med mer än tio industriarbetarlöner. Detta innebär att klyftan mellan makteliten och vanliga löntagare har vidgats markant, även under en period som präglats av ekonomisk osäkerhet för stora delar av befolkningen.
Skillnader mellan elitgrupper
Makteliten delas i rapporten in i tre huvudgrupper: den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten. Av dessa har den ekonomiska eliten de överlägset högsta inkomsterna, men även de andra grupperna ligger långt över genomsnittet för vanliga löntagare.
Den demokratiska eliten, som huvudsakligen består av folkvalda politiker och andra högt uppsatta beslutsfattare, hade 2023 en genomsnittlig inkomst motsvarande 6,8 industriarbetarlöner. Den byråkratiska eliten, där högt uppsatta tjänstemän inom bland annat offentlig sektor ingår, hade en genomsnittlig inkomst motsvarande 7,3 industriarbetarlöner samma år.
Även om dessa grupper inte är i närheten av den ekonomiska elitens inkomster, innebär deras höga lönenivåer att de lever under ekonomiska förhållanden som skiljer sig avsevärt från dem som påverkas av deras beslut. Rapporten lyfter fram att dessa skillnader kan ha betydelse för hur makteliten ser på frågor som rör ekonomisk fördelning och social rättvisa.
Kvinnor fortsatt underrepresenterade
Kvinnor är fortfarande kraftigt underrepresenterade i makteliten, även om det finns skillnader mellan de tre grupperna. Totalt sett utgjorde män 63 procent av makteliten år 2023.
Den demokratiska eliten hade den jämnaste könsfördelningen, där 47 procent av befattningarna innehades av kvinnor. Inom den byråkratiska eliten var andelen kvinnor något lägre, 42 procent. Däremot är könsbalansen i den ekonomiska eliten fortfarande långt ifrån jämställd.
Innan år 2000 fanns ingen kvinna alls med i gruppen av storbolagsdirektörer. År 2023 var endast 9 av de 50 företagsledarna kvinnor, vilket motsvarar 18 procent. Det visar att utvecklingen mot jämställdhet inom näringslivets toppskikt går mycket långsamt.
Stora skillnader även gentemot andra yrken
Rapporten använder industriarbetarlönen som jämförelse eftersom denna funnits tillgänglig i den offentliga lönestatistiken under hela undersökningsperioden. Men skillnaderna blir ännu tydligare vid jämförelser med andra yrken.
Den genomsnittliga inkomsten för den ekonomiska eliten motsvarade år 2023 exempelvis 83 gånger den genomsnittliga lönen för en kriminalvårdare och 95 gånger lönen för en barnskötare. Dessa jämförelser bygger på heltidslöner, men i verkligheten arbetar många, särskilt kvinnor i arbetaryrken, deltid. År 2023 var 41 procent av arbetarkvinnorna deltidsanställda, vilket innebär att de faktiska inkomstskillnaderna kan vara ännu större än vad rapportens siffror visar.
Växande klyftor och ekonomins utveckling
De ökande inkomstskillnaderna riskerar att få negativa konsekvenser för samhällsekonomin. Inflationen och lågkonjunkturen har redan lett till en svag hushållskonsumtion, vilket hämmar den ekonomiska tillväxten. Rapporten pekar på att en snabbare återhämtning skulle kunna ske om en större del av de värden som skapas i ekonomin gick till låg- och medelinkomsttagare, istället för att koncentreras hos den ekonomiska eliten.
– När svenska företagsledare nu hävdar att det inte finns utrymme för tydliga löneökningar för Sveriges arbetare vet vi att de talar med kluven tunga, säger Johan Lindholm.
