Efter två år av krig i Sudan beskriver hjälporganisationer en akut humanitär kris. Miljontals är på flykt, svält breder ut sig och sexuellt våld används som vapen. Trots detta uteblir det internationella stödet.
SUDAN | Två år har gått sedan striderna mellan Sudans armé och den paramilitära styrkan Rapid Support Forces (RSF) bröt ut. I samband med årsdagen har flera hjälporganisationer slagit larm om den katastrofala situationen i landet – där svält nu officiellt konstaterats på flera håll. FN varnar för att hundratusentals riskerar att dö utan omedelbara insatser.
Fredssamtal hölls i London under tisdagen, men inga representanter från de stridande parterna deltog. Däremot fanns utrikesministrar från 20 länder på plats, samtidigt som kvinnoledda grupper i Sudan krävde halva representationen i fredsprocessen.
– Kvinnor i Sudan utsätts för de allvarligaste formerna av våld – särskilt sexuellt våld – samtidigt som de i dag systematiskt utestängs från fredsprocesser, säger Anna Mutavati, UN Womens regionchef för Östra och Södra Afrika, i ett pressmeddelande.
Striderna har lett till det som nu beskrivs som världens värsta humanitära kris. Enligt FN har 12 miljoner människor tvingats på flykt och över 150 000 har dödats. I augusti konstaterades svält först i Zamzam-lägret och den har sedan dess spridit sig till tio områden, med ytterligare sjutton regioner på gränsen.
Hjälporganisationer larmar samtidigt om den bristande internationella responsen. USA har genomfört den största nedskärningen i sitt bistånd någonsin, och flera europeiska givare har följt efter. Norwegian Refugee Councils generalsekreterare Jan Egeland konstaterar att konsekvenserna är förödande:
– Omkring 25 miljoner människor står inför förödande hunger, och ändå har vi tvingats stoppa vårt stöd till jordbrukare, vars produkter är avgörande för att hjälpa oss att avvärja svält där den ännu inte har slagit till. Vi har tvingats stänga biståndscentraler för fördrivna och utsatta människor där de kan söka våra tjänster. Och vi har varit tvungna att dra ner på utbildningen för tusentals barn som desperat behöver den.
Han beskriver det nuvarande läget som extremt allvarligt:
– I dagarna har vi haft två år av krig i Sudan, vilket har orsakat en av de mest uppslitande kriserna i vår generation, med tvångsfördrivningar av nästan 15 miljoner människor. Beväpnade män har under mer än 700 dagar och nätter ostraffat angripit försvarslösa civila. Civila har inte skyddats och fredsinsatserna har misslyckats.
Även Läkare utan gränser vittnar om ett fullständigt haveri i hjälparbetet:
– De stridande parterna misslyckas inte bara med att skydda civila – de förvärrar aktivt deras lidande. Vart du än kommer i Sudan finns enorma behov. Miljontals människor får nästan inget humanitärt stöd, vårdinrättningar och vårdpersonal attackeras och det globala humanitära systemet misslyckas med att leverera ens en bråkdel av vad som krävs, säger Claire San Filippo, Läkare utan gränsers akutkoordinator, i ett pressmeddelande.
Organisationen beskriver hur tätbefolkade områden bombats urskillningslöst, hur sjukvårdsinrättningar har ockuperats och hur sexuellt våld används systematiskt:
”RSF och en allierad milis står bakom en serie av brutala våldsdåd av systematiskt sexuellt våld, bortföranden, massmord, plundring av bistånd och ockupation av sjukvårdsinrättningar. Båda sidor har belägrat städer, förstört livsviktig infrastruktur och blockerat humanitärt stöd”, skriver organisationen.
Situationen för kvinnor och barn är särskilt utsatt, enligt UN Women. Kvinnors kroppar har blivit krigets slagfält och lokala kvinnoorganisationer kämpar under hårt tryck.
– Varje kvinna flydde sitt hem utan någonting, flydde från våld och personliga tragedier. Jag har hört deras berättelser om skräck, de sexuella övergrepp de utsattes för och det ständiga behovet av att flytta från en plats till en annan, utan någon säker plats att ta vägen. Brist på mat, sjukvård och dricksvatten har blivit normen, medan deras barn har förlorat tillgången till utbildning och lever nu i konstant rädsla, säger Anna Mutavati, UN Women.
Hjälporganisationerna kräver nu en kraftsamling från världssamfundet.
– Jag uppmanar världssamfundet att vända dessa missriktade finansieringsförändringar och återgå till att skydda mänskligheten. Hur vi handlar i det här kritiska ögonblicket kommer att avgöra om vi väljer medkänsla eller konflikt när det gäller vår gemensamma mänsklighets framtid, säger Jan Egeland.
UN Women betonar vikten av att stötta de kvinnoorganisationer som redan finns på plats:
”Sudanesiska kvinnoorganisationer är nyckeln till lösningen. Många har varit stöttepelare i det sudanesiska civila samhället i decennier och främjat kvinnors rättigheter, utbildning och ledarskap i politiskt beslutsfattande. Vi kan inte överge dem nu. Det är nu de behöver oss som mest”, skriver Anna Mutavati.
Med regnperioden i antågande varnar Läkare utan gränser för att situationen kan bli än värre:
– Människorna i Sudan har uthärdat detta krig två år för länge, de kan och bör inte vänta längre.
Sudan slits sönder av inbördeskrig – två år av brutalt våld och humanitär kollaps
Den 15 april 2023 bröt ett inbördeskrig ut i Sudan som nu, två år senare, utvecklats till en av världens värsta humanitära katastrofer. Striderna mellan Sudans väpnade styrkor (SAF), ledda av general Abdel Fattah al-Burhan, och den paramilitära milisen Rapid Support Forces (RSF), under befäl av Mohamed Hamdan Dagalo (även kallad Hemedti), har krävt tiotusentals liv och fördrivit miljontals människor från sina hem. Den redan bräckliga staten Sudan har under dessa två år sjunkit ännu djupare ner i kaos, med krigsbrott, svält och sammanbrott i alla samhällsfunktioner som följd.
Konfliktens rötter
Konflikten har sin bakgrund i åratal av instabilitet och politiska svek. Efter att Sudans diktator Omar al-Bashir störtades 2019 i en folklig resning, bildades ett övergångsstyre där både civila och militära krafter skulle dela makten. Men detta sköra samarbete kollapsade när militären – ledd av Burhan och Hemedti – genomförde en kupp i oktober 2021. Efter kuppen ökade motsättningarna mellan SAF och RSF, särskilt i samband med planerade reformer som skulle integrera RSF i armén. När förhandlingarna strandade våren 2023 eskalerade spänningarna till öppna strider.
Kriget och dess omfattning
Striderna började i huvudstaden Khartoum, men spreds snabbt över stora delar av landet – särskilt till Darfur, Kordofan och Blue Nile-regionen. Båda parter har bombat civila områden, plundrat sjukhus och skolor, och använt tunga vapen i tätbefolkade kvarter. Enligt FN har minst 20 000 personer dödats, men mörkertalet är sannolikt mycket högre. Över 14 miljoner människor är på flykt, vilket gör Sudan till det land i världen med flest internflyktingar.
Systematiskt våld och krigsbrott
RSF och dess allierade miliser har särskilt utmärkt sig genom brutalt våld i Darfur. I Väst- och Norra Darfur har etniska massakrer riktats mot Masalit-folket, med rapporter om tortyr, avrättningar, våldtäkter och brända byar. FN:s särskilda rådgivare har varnat för att landet återigen står på randen till ett folkmord – det första sedan Darfurkriget på 2000-talet.
Hunger som vapen
Kriget har slagit hårt mot jordbruk, sjukvård och transporter. Hjälporganisationer har svårt att nå fram till behövande. Nästan 25 miljoner människor – hälften av landets befolkning – riskerar att dö av hunger. FN har rapporterat att svälten nu är ett faktum i flera områden. I april 2025 bekräftade Läkare utan gränser att barn dör av undernäring varje dag i det överfulla flyktinglägret Zamzam i Darfur.
Världens tystnad
Trots den växande katastrofen har det internationella gensvaret varit svagt. FN:s säkerhetsråd har inte lyckats enas om några bindande åtgärder. En konferens i London i april 2025 resulterade i löften om över en miljard dollar i nödhjälp, men inga konkreta framsteg i fredsprocessen. Både Afrikanska unionen och arabstater har fördömt våldet men saknar verktyg att påverka de stridande parterna.
Vägen framåt
Läget i Sudan är desperat. För varje dag som kriget fortsätter förlorar landet ytterligare en del av sin framtid. Barn går miste om skolgång, samhällen bryts ned, och befolkningen tvingas leva i ständig skräck. Internationella aktörer varnar för att konflikten riskerar att sprida sig till grannländer som Tchad, Sydsudan och Etiopien. FN:s generalsekreterare har uppmanat till omedelbart eldupphör, men hittills har inga tecken synts på att de stridande parterna är villiga att förhandla.
The Guardian
Utrikespolitiska institutet
Reuters
