Rysslandsvänlig fred största hotet mot EU

EU | Sedan Donald Trump vann presidentvalet i USA i november har han tvingats justera sitt vallöfte om att få slut på kriget i Ukraina inom 24 timmar. Löftet fick i höstas en rad säkerhetsexperter varna för att de katastrofala konsekvenser en snabb fred skulle kunna få. De liknade situationen vid Münchenavtalet med Nazityskland 1938, där Tjeckoslovakien fråntogs sin suveränitet. Uppgörelsen betraktades vid tillfället som räddningen från ett storkrig, men kom i själva verket att bana väg för andra världskriget. 

Sedan han tillträdde som USA:s president har Donald Trump uttryckt att han är redo att möta Rysslands president Vladimir Putin ”omedelbart” för att få slut på kriget. Men hur han ska få stopp på kriget har Trump enligt flera källor ingen plan för. Farhågor har rests om att en snabb fred skulle frånta Ukraina områden som Ryssland har ockuperat, och att landet riskerar att falla under rysk kontroll.

Ett fredsavtal i Ukraina som gynnar Ryssland är sannolikt, bedömer nära 400 experter inom bland annat utrikespolitik, försvar och ekonomi en ny undersökning genomförd av forskningsinstitutet Europeiska universitetsinstitutet i Florens. Och bland alla sannolika händelser är en Rysslandsvänlig fred det allra allvarligaste hotet mot EU:s sammanhållning, enighet, säkerhet och välstånd, enligt experterna.

I rapporten ”Global risks to the EU” skriver Veronica Anghel, lektor i statsvetenskap, att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har stört EU:s säkerhetsordning i grunden, genom hotet mot Natos östra flank. Hon beskriver även en svårighet att uppnå enighet i vilken policy EU ska ha mot Ryssland, och fortsätter: ”Detta fynd är särskilt viktigt med tanke på att den kommande amerikanska Trump-administrationen driver på för förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland, och visar på att USA:s och EU:s prioriteringar möjligtvis skiljer sig åt.”

Sju av de 30 risker som tas upp i rapporten berör ryska hot. Bland dem bedöms ”nya ryska militära aktioner i icke-Nato-grannländer” vara ett högriskhot, medan ”rysk användning av kärnvapen” ligger på medelrisknivå, liksom ”direkt militär konflikt mellan Nato och Ryssland”.

Andra högriskhot är enligt rapporten att USA ska dra sig tillbaka från sina säkerhetsgarantier till Europa och att EU:s kritiska infrastruktur skulle drabbas av ”störande hybridattacker”, något som till exempel kan handla om militära angrepp i kombination med riktade informationskampanjer, spridandet av falska nyheter eller ekonomiska påtryckningar.

U