Den isolation som Europa och USA vill åstadkomma för att bevara traditioner och värderingar, är återigen byggd på rädslan från yttre hot. Vår kontinent har inte uppstått ur magiskt vakuum där de europeiska och kristna värderingar uppstod ur den grekiska och italienska jorden, och våra samhällen kommer fortsättas att utvecklas i takt med tiden, skriver Henrik Schedin i denna essä.
ESSÄ | Främlingsfientligheten har varit ett vanligt inslag i europeisk politik under lång tid nu, det är inte mycket som får en att reagera längre. Sverigedemokraterna har dragit svensk politik till en punkt där det inte bara diskuteras begränsad invandring, utan också återvandring. Det har börjats prata om judisk-kristna-värderingar bland våra folkvalda för att markera mot den muslimska minoriteten.
På ett internationellt plan har Donald Trump och hans MAGA-rörelse isolationistiskt mål genom att höja tullavgifter, avsluta internationella avtal och så klart stänga ute oönskade migranter. I Europa arrangerades spanska högerpartiet VOX en konferens i februari som kallades Patriots Summit där en europeisk variant av att göra ”Europa stort igen” diskuterades samt planering av hur de ska återerövra det kristna kulturarvet.
Det finns en bild av Europa – och därmed också av Väst – som högern vill måla upp. Denna bild är av ett enhetligt och kristet Europa som påstås har funnits under fornstora dagar. Men vad är det de är ute efter? En tid som aldrig har funnits, enligt historikern Josephine Quinn, som menar att Europa har varit mångkulturellt sedan antiken.
I sin bok Västvärldens födelse, i översättning av Niclas Hval, är utgångspunkten att slå hål på myten om en civilisatorisk historiesyn. En historiesyn som grundar sig i upplysningens historieskrivning, där antika Grekland och Romarriket lyfts fram som Europas grund och början på den mänskliga civilisationens historia.
På ett övertygande och målande sätt visar Cambridge-professorn att både antikens grekiska och romerska riken tidigt hade kontakt med både Afrika och Asien. Levanten och afrikanska samhällen hade stor inverkan på den europeiska antiken, och var en del av vad de ansåg vara världen. Uppdelningen i Öst och Väst kom långt senare.
Handel och ekonomiska intressen har varit drivande, jakten på rikedomar och nya varor har fått människor att resa och utforska nya platser. I många fall har det skett genom invasioner, exploatering och slavhandel. Det har med andra ord inte alltid varit positivt för alla, men kulturella, vetenskapliga och tekniska utbyten har ändå skett och därför också drivit historien framåt. Den arabiska och asiatiska världen har inflytande på oss vare sig vi vill eller inte, om det så gäller falafeln vi äter till lunch eller matematiken som driver våra logaritmer.
Quinn ger läsaren en överblick över utvecklingen i 30 kapitel, från de första mesopotamiska sjöfararna runt 2000 före vår tid till de europeiska sjöfararna på 1400-talet. Det är en rik bok med mycket detaljer om teknisk och politisk utveckling och hur de har pendlat fram och tillbaka beroende på ekonomiska förutsättningar.
Statsvetaren Mike Enockssons bok Den svensk radikalhögern tar på sätt och vis vid där Quinns slutar. Mot slutet av sin bok gör Quinn en snabb sammanfattning i två stycken om utveckling mellan 1500-talet till 1800-talets syn på civilisationer och Europa. Enockssons bok börjar någonstans i 1800-talets nationalism och slutar i dagens politiska klimat. Begreppen är lite röriga i boken, men Enocksson ger en översikt över svensk höger och radikalhögers historia som har lett fram till att Sverigedemokraterna de facto sitter i regeringsställning.
Den radikala högern, där Sverigedemokraterna ingår enligt Enocksson, är spretig men enas i sin kritik av den etablerade makten och åberopandet av traditionella värderingar. Drivande i Sverigedemokraternas politik är den rädsla för mångkultur och påståendet om en invasion av invandrare, främst muslimska sådana, som ett hot mot svenska värderingar. Hotet utifrån och att förlora konservativa och nationella värderingar är genomgående i hela ytterhögern och i på sina håll diskuteras även ett folkutbyte när inte nog med etniskt svenska barn föds.
Denna världssyn kommer bland annat från uppdelningen som gjordes av historiker i den tidiga moderniseringen, och har fått fäste i nationsbyggen. Den västerländska särarten är något som måste skyddas enligt radikalhögern.
Motsättningar har så klart alltid funnits genom historien, men som Quinn visar är inte världen uppdelad och svartvit när det kommer till civilisationer. Den första som delade upp världen i öst och väst, eller Occidens och Oriens, var den afrikanska biskopen Augustinus av Hippo, men han menade inte att det var ett motsatspar utan snarare två ändar på ett spektrum av en helhet. Tanken om det kristna väst uppstod först under hotet från mongolerna, men den tanken försvann också när hotet tillintetgjordes. Men har återuppstått och frodas idag.
Samhället behöver leva i nuet och hantera samtidens problem för att möta framtiden, men när nuet påverkas av att åberopa historien behöver dåtiden ses över.
Den isolation som Europa och USA vill åstadkomma för att bevara traditioner och värderingar, är återigen byggd på rädslan från yttre hot. Vår kontinent har inte uppstått ur magiskt vakuum där de europeiska och kristna värderingar uppstod ur den grekiska och italienska jorden, och våra samhällen kommer fortsättas att utvecklas i takt med tiden.
Att politiker förvanskar och vinklar historien till deras fördel är inget nytt, och är inte något högern är ensamma om att göra, men Quinns bok ger insikter som kan slå hål i det luftslott som numera byggts kring Europa.
***
Henrik Schedin
Skribent och redaktör
