I en värld där den globala maktbalansen håller på att förskjutas kan det globala syd få en avgörande roll. Det globala syd har både demografi och ekonomi på sin sida men exakt hur dessa nationer kommer att utöva sitt inflytande återstår att se, skriver Dilnoza Ubaydullaeva, vid Australian National University.
Kanadas premiärminister Mark Carney var en av de första världsledarna som uttalade sig om den ”splittrade” världsordning som orsakats av Trumpadministrationen i USA. Han uppmanade medelstora makter att sluta sig samman för att skydda det som återstår av den liberala världsordningen. Men vilken roll kommer det globala syd att spela i allt detta?
Vissa menar att den blir avgörande. Tidigare i år sade Finlands president Alexander Stubb vid en konferens i Indien: ”det globala syd kommer att avgöra hur den nästa världsordningen kommer att se ut”.
Den globala maktbalansen har förskjutits. Det globala syd har både demografi och ekonomi på sin sida. Eran av en västdominerad världsordning är över. Detta är uppenbart, men det kommer att ta tid innan det fullt ut sjunker in i västvärlden. Så hur kan det globala syd påverka vilken riktning världen tar?
Vad är det globala syd?
Det kan vara för tidigt att utropa slutet på den västdominerade världsordningen. Även om kriget i Iran får vissa länder att ifrågasätta det nuvarande systemet – där den starke har rätt – är det globala syd långt ifrån ett enat block.
För det första finns det ingen enighet om definitionen eller omfattningen av ”det globala syd”. Namnet antyder länder på södra halvklotet, men många av dessa länder ligger norr om ekvatorn, medan Australien och Nya Zeeland räknas till ”det globala nord”.
Vissa klumpar ihop Afrika, Latinamerika och Asien i gruppen det globala syd, men det är alltför förenklat. Och hur ska man se på en stor ekonomi som Kina? Vissa räknar in det i det globala syd, medan andra inte gör det.
En viktig egenskap hos det globala syd är att det saknar en enskild stat som allmänt accepteras som ledare, och det finns inte heller något starkt stöd för ett sådant ledarskap.
Även om Kina är inflytelserikt i delar av utvecklingsvärlden genom sin utrikespolitik om ”icke-inblandning”, är det osannolikt att Indien, med sina starka band till väst, skulle acceptera ett kinesiskt globalt ledarskap.
Det globala syd och kriget i Iran
Oavsett definition visar vissa staters agerande i det globala syd att de försöker föra en utrikespolitik med flera aktörer, där de ansluter sig till olika grupperingar för att främst främja sina nationella intressen.
Dessa grupper har dock inte visat sig särskilt effektiva eller enade i sina svar på de senaste konflikterna, vilket väcker frågor om deras inflytande.
Ta Bricländerna som exempel. Koalitionen har under de senaste åren utökats till tio länder, inklusive Iran och Förenade Arabemiraten (som har attackerats av Iran i det nuvarande kriget).
Trots detta har gruppen inte lyckats inta en gemensam hållning i kriget. Kina och Ryssland har fördömt USA:s och Israels attacker mot Iran, medan andra medlemmar som Indien har intagit en försiktig linje och uppmanat till nedtrappning.
Vissa kommentatorer har pekat på ett centralt problem: Bricländerna är fortsatt oeniga i många grundläggande strategiska frågor och saknar en gemensam plattform för att lösa tvister.
När det gäller konflikten i Iran och Mellanösterns framtid har enskilda länder i det globala syd också sina egna agendor.
Kina skulle till exempel förlora en viktig partner om den iranska regimen kollapsade. Iran är medlem i den Kina-ledda Shanghai Cooperation Organisation och en viktig partner i Kinas försök att skapa ett alternativ till en västdominerad styrning. Dessutom är Kina beroende av en stabil och säker tillgång till olje- och gastransporter genom Hormuzsundet.
Pakistan har framträtt som en viktig medlare mellan USA och Iran. Detta är en möjlighet för landet att ta en betydligt större roll på den globala scenen. Samtidigt vill Pakistan säkerställa att dess försvarspartner Saudiarabien inte dras in i ett större krig. Enligt deras försvarsavtal skulle Pakistan behöva bistå Saudiarabien om kungariket attackerades.
Indien upprätthåller samtidigt en självständig utrikespolitik baserad på ”strategisk autonomi”, vilket gör det möjligt att hantera relationer mellan konkurrerande block. Som utrikesminister S Jaishankar har påpekat är Indien varken ett västland eller ”anti-västligt”. Detta gör att landet kan förbli en viktig strategisk partner till USA, samtidigt som det återupptar inköp av iransk olja och gas.
Andra sätt att utöva inflytande
I sin senaste bok, The Triangle of Power, argumenterar Stubb för att världen delas in i tre delar – det globala väst (fortfarande lett av USA), det globala öst (lett av Kina och Ryssland) och det globala syd (bestående av medelstora och små makter i Afrika, Latinamerika, Mellanöstern och Asien).
Enligt Stubb står världsordningen vid ett vägskäl mellan väst och öst, där syd fungerar som en pendel som avgör åt vilket håll världen svänger. För att bevara den gamla liberala världsordningen behöver väst få syd på sin sida.
Men även detta är en alltför förenklad bild. Jag menar att länder i det globala syd föredrar multipolaritet – det vill säga en världsordning som inte domineras av en enda makt, som USA eller Kina.
De är också intresserade av att deras röster ska höras på den globala arenan. Eftersom många länder i det globala syd är tidigare kolonier till västmakter vill de hantera den skada och orättvisa från kolonialismen som de anser fortfarande präglar det nuvarande internationella systemet. Sydafrikas initiativ att hålla Israel ansvarigt i Internationella domstolen för kriget i Gaza är ett exempel på detta.
Samtidigt har den nuvarande sprickan i det internationella systemet förstärkt betydelsen av alternativa diplomatiska arenor och flexibla allianser, vilket gör det möjligt för stater att skifta partnerskap där det bäst tjänar deras intressen.
Det innebär att de samarbetar med väst när det passar, samtidigt som de samarbetar med Kina, Ryssland eller andra block och makter.
Indonesien är ett tydligt exempel på detta. Under den senaste månaden har landet ingått ett stort försvarsavtal med Washington, samtidigt som president Prabowo Subianto också har besökt Moskva för att träffa president Vladimir Putin.
Det globala syd blir tydligt allt mer relevant i dagens maktpolitik. Exakt hur dessa nationer väljer att utöva sitt inflytande återstår att se.
Dilnoza Ubaydullaeva föreläser på National Security College, vid Australian National University
Texten är ursprungligen publicerad på engelska på sajten The Conversation och är översatt till svenska av Tidningen Global med hjälp av ChatGPT. Här kan du läsa den engelska versionen.
