Den iranska människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh greps i förra veckan i sitt hem. Samtidigt beslagtogs hennes och hennes mans datorer och telefoner. I ett kort telefonsamtal till sin syster hann Sotoudeh bekräfta att hon gripits av landets underrättelsetjänst. Människorättsorganisationer fördömer gripandet och kräver att hon omedelbart släpps.
Den kända människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh greps av iransk underrättelsetjänst natten till torsdagen i förra veckan, och det är oklart var hon nu hålls fången. Hon hade nyligen uttryckt oro över avrättningarna av människor som deltog i protester tidigare i år, och för läget för landets politiska fångar. I slutet av januari skrev hon under ett uttalande mot det omfattande dödandet av demonstranter i landet och höll landets ledning under dåvarande högste ledaren Ali Khamenei personligen ansvarig. Flera andra av dem som skrev under uttalandet med henne har också gripits eller står inför rättsliga åtgärder.
The International Federation for Human Rights (FIDH) and the League for the Defence of Human Rights in Iran (LDDHI) fördömer gripandet av Sotoudeh som 2012 tilldelades Europaparlamentets Sacharovpris, och de kräver att iranska myndigheter omedelbart och ovillkorligen friger henne. Sotoudeh släpptes från fängelset i mitten av november 2023 på grund av medicinska skäl, och hennes familj oroar sig nu för hennes hälsa.
– Min mamma lider av ett medfött hjärtfel och måste undvika all form av psykisk stress. Hennes gripande under dessa omständigheter, och hennes överföring till en okänd plats, har orsakat stor oro i vår familj, säger hennes dotter Mahvareh Khandan till den iranska människorättsorganisationen Iran Human Rights.
Kraftigt ökad repression
FIDH och LDDHI betonar att gripandet av Sotoudeh sker i en tid då repressionen i landet har ökat kraftigt, efter de omfattande protesterna som bröt ut i slutet av december 2025 och som slogs ner med särskilt stor brutalitet i januari. Åtminstone 6 488 demonstranter har bekräftats döda av Human Rights Activists News Agency (HRANA), men organisationen utreder ytterligare 11 744 obekräftade dödsfall. Obekräftade uppgifter gör gällande att upp emot 30 000 kan ha dödats bara under den 8 och 9 januari, detta enligt vad två högt uppsatta tjänstemän inom landets hälsoministerium uppgav för Time Magazine i slutet av januari. Samtidigt rapporterar HRANA att 1 607 civila inklusive 244 barn har dödats i attacker av USA och Israel sedan den 28 februari.
FIDH och LDDHI fördömer gripandet av Nasrin Sotoudeh som de beskriver som godtyckligt och ”verkar endast motiverat av hennes legitima och fredliga människorättsarbete”. Människorättsorganisationerna påminner också om att andra människorättsaktivister som Nobelpristagaren Narges Mohammadi greps på nytt i december 2025 och i början av februari dömdes till ytterligare sju års fängelse, bland annat efter att ha anklagats för ”samröre och sammansvärjning”.
”Kan inte bomba ett land till demokrati”
Nasrin Sotoudeh har länge försvarat kvinnors och minoriteters rättigheter, och arbetat mot tortyr och dödsstraff. Hon har också kritiserat konflikten mellan Iran, USA och Israel, och sade i samband med att Iran attackerades i juni 2025 att ”Vi vill inte ha krig under något namn”. I en intervju med den amerikanska tidskriften Ms Magazine i början av februari i år förklarade hon att vissa iranier då kände att en snabb död i ett flyganfall kanske skulle vara bättre än att långsamt ”kvävas” till döds, men att hon menade att det var ett felaktigt val.
– För det första kan man inte bomba ett land till demokrati. Krig leder väldigt sällan demokratiska rättigheter för folk. Titta på Irak och Afghanistan, sade hon och lyfte att USA:s Donald Trump inför kriget haft som mål att förstöra landet kärnvapenkapacitet snarare än att hjälpa det iranska folket att få demokratiska rättigheter.
Hon lyfte också att USA inte hade försökt att bygga ett globalt stöd för att intervenera i Iran utan bara baserat det på Trumps egna beslut.
– Om andra länder verkligen vill hjälpa det iranska folket kan de ge materiellt stöd när internet stängs av, samt annan icke-militär hjälp, sade hon.
Försvarat rättigheter under lång tid
Sotoudeh har utsatts för rättsliga trakasserier under långt mer än ett årtionde. 2010 försvarade hon demonstranter som gripits i samband med de omfattande protesterna mot vad som ansågs som valfusk 2009, den så kallade gröna rörelsen. Hon har upprepade gånger gripits och dömts för sitt arbete för mänskliga rättigheter. 2019 dömdes hon till 33 års fängelse och 148 piskrapp för att hon enligt domstolen bland annat hade äventyrat Irans nationella säkerhet, spridit propaganda, varit medlem i olagliga grupper, uppmuntrat människor att medverka i korruption och prostitution. Därefter släpptes hon 2021 av medicinska skäl.
Sotoudeh greps på nytt 2023 efter att ha deltagit i begravningen för den 16-åriga Armita Garavand som dog efter att ha misshandlats svårt av landets moralpolis, i likhet med Mahsa Jina Amini som avled hösten 2022 efter att ha misshandlats av moralpolis. Både Mahsa Jina Amini och Armita Garavand var kurder.
Den lokala nyhetsbyrån Fars, som står Islamiska revolutionsgardet nära, uppgav då att Sotoudeh greps på grund av att hon inte bar slöja. Sedan 1983 har det varit obligatoriskt för flickor och kvinnor i landet att bära slöja. Nasrin Sotoudeh har gripits och fängslats flertalet gånger, och hon har som advokat ofta representerat kvinnor som har åtalats för att inte ha burit slöja. Sotoudeh släpptes efter omfattande internationella protester.
Oron för politiska fångar ökar
Även Sotoudehs man, Reza Khadan, är fängslad. Också han är en människorättsförsvarare och greps december 2024 i samband med att han tagit fram knappar med budskapet ”Jag motsätter mig obligatorisk hijab”. Han sitter det ökända Evinfängelset i Teheran, och oron för de politiska fångar som sitter fängslade där har stigit ytterligare efter att USA och Israel inledde sina attacker mot landet den 28 februari.
– Bara sex månader återstår på hans straff men krigssituationen har ökat vår oro. Efter USA:s och Israels attacker mot Iran har fängelsepersonalen minskats och sjuka fångar står inför brist på adekvat medicin och sjukvård, säger dottern Mahvareh Khandan till Iran Human Rights och förklarar att fångvaktare har svetsat samman vissa dörrar i fängelset för att förhindra att fångar ska kunna fly ifall fängelset skadas i någon av USA:s eller Israels flygattacker.
