EU har bjudit in talibanerna för ”tekniska samtal” i Bryssel med syftet att öka antalet utvisningar till Afghanistan. Kritiker ifrågasätter det etiska i att skicka människor som flytt tillbaka till Afghanistan, och samtalen kritiseras också för att normalisera ”en regim präglad av könsapartheid och terror”.
EU har inte erkänt talibanernas de facto-styre i Afghanistan men EU-kommissionen har ändå bjudit in företrädare från talibanerna till Bryssel i nästa vecka. Under mötet kommer bland annat representanter från Sverige att närvara, liksom representanter från EU-kommissionen och EU:s utrikesdepartement, Europeiska utrikestjänsten.
Talibanernas delegation kommer att ledas av talesmannen för deras utrikesministerium Abdul Qahar Balkhi, och väntas tas emot i Bryssel på måndag eller tisdag i nästa vecka, rapporterar Radio Free Europe/Radio Liberty.
Vill öka utvisningarna
En talesperson för EU har hävdat att mötet inte kommer att innebära ett erkännande av talibanerna. Syftet är att öka antalet utvisningar till Afghanistan, något som kritiseras av människorättssorganisationer som ifrågasätter det etiska i att tvinga tillbaka människor som har flytt på grund av den svåra människorättsliga situationen i landet.
– Detta är ett allvarligt misstag, säger Shagofah Ghafori från den Brysselbaserade oberoende tankesmedjan Centre for European Policy Studies, och fortsätter:
– I bästa fall ger Bryssel efter för snäva politiska påtryckningar. I värsta fall bidrar man till att normalisera en regim präglad av könsapartheid och terror – allt i utbyte mot en kortsiktig ”lösning” på migrationsfrågan som sker på bekostnad av grundläggande värderingar och långsiktig säkerhet.
Alimi: ”Tydlig legitimering”
Den svensk-afghanska journalisten Najwa Alimi skrev nyligen i DN att Sverige legitimerar talibanernas skräckstyre genom att delta i samtalen. ”Är Sverige på väg att normalisera efterlysta talibaner som vill skapa ett medeltida samhälle?”, undrar Alimi i texten, och påminner också om att Sverige enligt internationella flyktingkonventioner har förbundit sig att inte skicka tillbaka en person till en plats där en person riskerar förföljelse eller allvarlig skada. Att bryta mot konventionerna skulle också påverka det svenska samhället, menar Alimi.
”Detta riskerar att bli en tydlig form av legitimering. Det skapar oro för konsekvenserna för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i Sverige.”
Sedan talibanerna tog makten i augusti 2021 har flickor över tolv år förbjudits från att studera, kvinnor får inte läsa på universitet eller inneha de flesta yrken. Kvinnor får inte heller besöka parker eller gym, och nyligen greps kvinnor i Herat för att de enligt talibanerna inte klätt sig tillräckligt täckande, trots att vittnen uppgav att kvinnorna som greps bar hijab. I maj legaliserade talibanerna också giftermål för flickor som ännu inte kommit in i puberteten genom dekret 18, en lag som ytterligare försvårar flickors och kvinnors liv i Afghanistan.
