Prenumerera

Logga in

· Kommentar

Ett Kina, ett system: Taiwan näst på tur

Anhängare jublar under ett valmöte.

Relationen mellan Kina och Taiwan är spänd. Den politiska ledningen, med Xi Jinping i spetsen, har ambitionen att som med Tibet, Macao och Hongkong också införliva Taiwan i Folkrepubliken Kina. Frågan är inte om, utan snarare när och hur, skriver Gordana Malešević.

Relationen mellan den taiwanesiska och kinesiska politiska ledningen försämrades 2005 då en ny lag antogs i Kina som ger parti-staten rätt att använda våld om Taiwan skulle utropa självständighet. Den försämrades ytterligare efter att Xi Jinping i januari 2019 talade om en ”fredlig förening” med Taiwan och i samma tal sade ”vi ger inga löften om att avstå från att använda våld och reserverar oss för möjligheten att vidta alla nödvändiga medel”. Sedan Taiwans senaste parlaments- och presidentval där Lai Ching-Te (Demokratiska framstegspartiet, DPP) vann presidentposten, har retoriken från Kina hårdnat och intrång av de kinesiska väpnade styrkorna i Taiwans försvarszon blivit mer påtagliga.

Parallellt har den kinesiska statsmakten genom påtryckning på andra stater blockerat president Lais inplanerade utrikesresor, vilket försvårar den taiwanesiska presidentens diplomatiska relationer. Den 21 april, till exempel, förklarade talespersonen för presidentkansliet vid en presskonferens att Lai hade skjutit upp sitt besök i Eswatini eftersom Seychellerna, Mauritius och Madagaskar ensidigt hade återkallat överflygningstillståndet för presidentflygplanet utan förvarning. Han tillade att ”den egentliga orsaken var det hårda tryck som utövats av kinesiska myndigheter, inklusive ekonomisk påtryckning”.

Lai tillträdde presidentposten i augusti 2024. Hans senaste resa utomlands var i början på december 2024. Det har gått mer än två år sedan han besökte i USA, vilket är en ovanligt lång tid för en taiwanesisk president. Regeringen och taiwaneser i gemen är oroliga över utvecklingen, undrar vad som kan komma av allt detta och försöker kalkylera för möjliga framtida scenarion.

Intrång i Taiwans luftrum oroar

President Lai och DPP – som i det senaste parlamentsvalet inte fick egen majoritet i parlamentet – har kritiserat de återkommande kinesiska intrången i Taiwans luftrum; har – trots att det största oppositionspartiet  Kuomintang (KMT) satt sig på tvären – fått igenom en större försvarsbudget, som ska avskräcka Kina från att ta över ön med våld; och vid två tillfällen – sedan Donald Trump tillträdde presidentposten för andra gången – köpt en stor mängd vapen (däribland raketartillerisystemet Himars) av USA. Xi Jinping vet nu att Taiwan framöver kommer att satsa mer på sitt försvar, något som USA:s president Trump har krävt. Enligt SIPRI ökade Taiwans försvarsutgifter med 14 procent mellan 2024 och 2025. Det är den största årliga ökningen sedan åtminstone 1988. Årets försvarsutgifter utgör 3,32 procent av Taiwans BNP. 2027 års försvarsutgifter kommer att utgöra 3,93 procent.

Det kinesiska utrikesdepartementet anser att USA:s försäljning av dessa vapen till Taiwan är ett brott mot ”Ett Kina-politiken”. När det begav sig sade talespersonen för utrikesdepartementet, Guo Jiakun, att vapenförsäljningen ”ökar risken för militär konfrontation och krig i Taiwansundet”.

Samtidigt har Kuomintang stärkt sitt samarbete med Kina – på alla nivåer. Under 2025 har bland annat en KMT-delegation ledd av lokalpolitikern Yao Ching-Ling träffat företrädare för国务院台湾事务办公室 (Taiwan Affairs Office of the State Council, TAO), det vill säga den myndighet som lyder under Folkrepubliken Kinas statsråd (regering, om man så vill), ansvarar för politiken rörande Taiwan samt hanterar relationer över sundet och implementerar riktlinjer för att hantera Taiwan som en del av Kina. Yao är en i raden av KMT-politiker som har träffat företrädare för myndigheten under 2025 och organiserat studentresor i anslutning till dessa möten.

Offentliga möten med Kina rutin

Mötena mellan Kinas kommunistiska parti (KKP) och Taiwans konservativa och nationalistiska Kuomintang är rutin numer och inte längre diskreta utan allt oftare offentliga. I början på april tog KMT:s ordförande Cheng Li-Wun och KKP:s ordförande, tillika Kinas president, Xi Jinping denna relation till en ny nivå genom att träffas i Beijing. Enligt den statsägda kinesiska nyhetsbyrån Xinhua var det ”på inbjudan av KKP:s centralkommitté och Xi som Cheng är den första KMT-ordföranden att besöka Kinas fastland det senaste decenniet”. I samma artikel citeras Xi säga att ”Taiwans strävan efter självständighet undergräver ambitionen att skapa fred i Taiwansundet. Vi kommer varken att förlåta eller tolerera det” och uppmanar till ”en fostran för ett välmående folk genom utbyte och integration”.

KKP och KMT kan självfallet hävda att det var ett möte mellan två partiordföranden, men Chengs möte med Kinas ledare Xi kan även ses som ett brott mot dittills rådande praxis – att alla formella kontakter på högsta politiska nivå ska ske genom den sittande regeringen – och kan därmed tolkas som en utmaning och/eller utarmning av Taiwans demokratiska system.

För Kinas politiska ledning var detta möte en maktdemonstration, ett bevis på dess politiska inflytande samt ett sätt att visa både för taiwaneser och för omvärlden att en sammanslagning av Folkrepubliken Kina och Taiwan är möjlig utan att parti-staten behöver ta till med militärt våld. För KMT, som lider av interna konflikter och har förlorat i de senaste tre valen till presidentposten är det ett sätt att visa att partiet fortfarande är relevant.

Lokalval i slutet av november

Nästa presidentval ska hållas 2028, men redan 28 november hålls lokalval, i vilka över 19 miljoner är röstberättigade. I lokalvalen är lokala frågor i fokus. Det är möjligt att den kinesiska parti-staten fram till presidentvalet kommer att rikta in sig på lokala, småskaliga projekt och inleda samarbeten med lokalpolitiker i kommuner där KMT styr, för att på så vis stärka sin närvaro i Taiwan och samtidigt visa för de taiwanesiska väljarna att Kina kan vara en samarbetspartner som kan tillgodose deras behov och vara en partner som tillför (ekonomisk) tillväxt till kommunen. Det faller således fortfarande och än så länge på hur de taiwanesiska väljare tolkar den kinesiska parti-statens påverkan på Taiwans politiska, ekonomiska och sociala utveckling.

En annan utmaning för den taiwanesiska demokratin är den kinesiska parti-statens mjuka makt – från Tiktok-trender till kinesiska appar och popkultur – som vinner mark bland unga taiwaneser, vilket väcker nya frågor om identitet, inflytande och konkurrensen mellan Taiwan och Kina.

Parti-statens mjuka makt har bland annat lett till att unga taiwaneser som ofta använder sociala medier från det kinesiska fastlandet allt oftare använder fastlandstermer som shipin (视频) för ”video” och lima (立马) för ”omedelbart” i sitt dagliga språk, medan de tills nyligen använde termen yingpian (影片) respektive like (立刻), vilket i sin tur kan leda till att Taiwans språkliga särdrag kan försvinna med tiden.

Samtidigt har antalet streamade tv-serier (producerade i Kina och riktade till en ung kinesisktalande publik) ökat i Taiwan. I dessa serier citeras parti-statens propaganda återkommande, däribland ”de obrytbara kulturella och emotionella banden” mellan folken på bägge sidorna av Taiwansundet.

Enligt en rapport som Taiwans nationella kommunikationskommission (NCC) publicerade tidigare i år har andelen taiwaneser som tittar på Tiktok ökat stadigt och nådde 47,5 procent förra året. Bland alla åldersgrupper skedde den största ökningen bland personer i åldern 16–25 år, vars användningsgrad steg från 24 procent år 2019 till 72,5 procent år 2025. Denna utveckling har lett till att president Lai Ching-te, i ett tal vid ett ungdomsforum med gymnasieelever i slutet av maj, uppmanade eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande och undvika att passivt acceptera idéer som ”inpräntas av Kina” via Tiktok och Rednote. Lai varnade för att det taiwanesiska folket, om man inte hanterar situationen på rätt sätt, kan förlora sin vilja att värna om demokratin och börja ”behandla Kina som en god aktör”.

Från ett Kina, två system till ett Kina, ett system

Inbördeskriget i Kina slutade med att Mao Zedong utropade Folkrepubliken Kina 1949, att nationalisterna (Kuomintang) och två miljoner fastlandskineser flydde till ön Taiwan, att general Chiang Kai-Shek utropade Republiken Kina (Taiwan) och bildade en regering samt att två KMT-regeringar gjorde anspråk på att vara Kinas legitima regering. Kuomintang fick inledningsvis stöd från omvärlden, men 1971 uteslöts Republiken Kina från FN och istället tog Folkrepubliken Kina plats.

Trots isoleringen lyckades KMT bygga upp en stark ekonomi. I närmare fyra årtionden regerade KMT (även kallat Nationalistpartiet) under auktoritära former. På 1980-talet började en demokratiseringsrörelse växa fram och det första allmänna valet till presidentposten hölls 1996. Nationalistpartiets segrade.

I presidentvalet som hölls 2000 besegrades KMT-regeringen för första gången efter femtiofem år vid makten av det självständighetsvänliga Demokratiska progressiva partiet (DPP). De två främsta kandidaterna, KMT:s Lien Chan och DPP:s Chen Shui-Bian, hade tonat ned frågan gällande integration med Kina eller självständighet, eftersom många väljare fruktade en militär konflikt med Kina. När DPP:s Chen tillträdde presidentposten upphävde han förbudet mot handel och investeringar med Kina. I valet 2008 återtog KMT presidentposten, Ma Ying-Yeou tillträdde som president och inledde därefter ett närmande till Kina. 2010 undertecknade Taiwan ett historiskt avtal om ekonomiskt samarbete (ECFA) med Kina. Avtalet befäste det ökande ekonomiska utbytet och handeln på båda sidor om Taiwansundet. Ma fick fortsatt förtroende i presidentvalet 2012. År 2014 möttes Kina och Taiwan för samtal på regeringsnivå för första gången sedan 1949. 2015 möttes president Ma och Xi i Singapore. Det var första gången som de högsta ledarna för Taiwan och Kina möttes sedan inbördeskrigets slut 1949.

Tätare kontakter med kinesiska statsmakten

2016 vann DDP:s Tsai Ing-Wen presidentposten och DPP vann parlamentsvalet med starkt mandat. DPP inledde ett närmare samarbete med USA och 2018 antog den amerikanska senaten Taiwan Travel Act, en lag som tillåter högt uppsatta taiwaneser att besöka USA, träffa amerikanska tjänstemän och göra affärer i landet. Lagen möttes av protester från Kinas regering. 2020 valdes Tsai om för en andra och sista period. 2024 vinner DPP:s Lai presidentposten medan DPP förlorar sin majoritet i parlamentet.

KKP och KMT må ha varit politiska fiender men i dag har KMT en betydligt bättre relation till kinesiska statsmakten än vad DPP har. De täta kontakterna bottnar i ett pragmatiskt förhållningssätt hos bägge parter och det faktum att både KMT och KKP – den kinesiska parti-staten – för en nationalistisk och värdekonservativ politik.

Xi kan använda mötet med Cheng för att ”reparera relationerna” och som en symbol för enighet över Taiwansundet, vilket skulle kunna stärka Xis förhandlingsposition i samtalen med USA:s president Donald Trump. Cheng kan använda sin ”lyckade Kina-resa” i syfte att stärka sin politiska ställning bland KMT-anhängare. Resan kan även alienera osäkra väljare, vilka kan uppfatta hennes möte med Xi som att hon säljer ut Taiwans självständighet i hopp om att minska spänningarna i relationen till Kina. Därutöver kan mötet mellan Xi och Cheng komplicera USA:s relation till Kina. Trump kommer behöva ta mer hänsyn till sitt ordval när han talar om USA:s ”Ett Kina-politik” med Xi. Trump kommer även behöva svara på det oundvikliga budskapet från Xi att relationerna över Taiwansundet ”håller på att stabiliseras” och att USA inte bör ingripa i ”Kinas inre angelägenheter”.

Kan bida sin tid

Ett kinesiskt icke-militärt övertag av Taiwan är möjligt med tanke på KMT:s relation till Kina. Att en betydande mängd taiwaneser arbetar för kinesiska företag i Taiwan och Kina underlättar också eftersom dessa individer och deras familjer ser Kina som en garant för en stabil inkomst, samtidigt som de är rädda för att Taiwan inte är starkt nog att stå emot en kinesisk militär invasion och vill undvika en sådan. Det finns även en betydande mängd taiwaneser som (särskilt efter mötet mellan Xi och Trump i Beijing tidigare i år, då USA valde att pausa en vapenförsäljning till Taiwan värd drygt 130 miljarder kronor) undrar hur EU kommer att agera och om USA kommer att försvara Taiwan eller avstå från att gå i direkt militär konfrontation med Kina. En del väljare som tidigare inte har lagt sin röst på Nationalistpartiet och dess presidentkandidater kan välja att göra det framöver, i tron om att ett Taiwan under ledning av KMT skulle minska risken för en militär invasion.

Den politiska ledningen i Kina kan således bida sin tid, med olika medel se till att opinionen i Taiwan vänder till dess fördel och när tiden är mogen, med eller utan KMT:s hjälp, helt och fullt införliva Taiwan i den kinesiska parti-staten. Kinas politiska ledning kan även utnyttja den nu på många håll i världen kaotiska situationen och invadera Taiwan. Det skulle kunna ske bit för bit, till att börja med en liten ö i ytterkanten av Taiwan. Den kan även använda den nu snabbt föränderliga och oförutsägbara tid samt sin militära överlägsenhet (i relation till Taiwan) för att de närmaste åren genomföra en militär operation, med fokus på Taipei där den taiwanesiska regeringen med president Lai i spetsen troligen kommer välja att stå vid vad som än så länge är majoritetens vilja – att inte överlämna Taiwan till Kina.

Gordana Malešević är statsvetare med fokus på Kina och redaktör för Challenges for Chinese Women in the Early Twenty-First Century (World Scientific Publishing, 2025).

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
ANNONS